Bakgrund

Staphylococcus aureus (gula stafylokocker) är en vanlig orsak till sår- och hudinfektioner. Cirka 30 procent av befolkningen är bärare av dessa bakterier utan att vara sjuka. Meticillinresistenta S. aureus (MRSA) är resistenta mot antibiotika av betalaktamtyp och ibland även mot andra antibiotikaklasser. De ger samma typ av infektioner som meticillinkänsliga S. aureus, men på grund av resistens kan behandlingen försvåras.

Utfall

År 2017 anmäldes 3 735 fall av MRSA motsvarande en incidens av 37 fall per 100 000 invånare. Det är en minskning med 15 procent jämfört med 2016 då incidensen var 44 fall per 100 000 invånare (figur 1).

Figur 1. Incidens (fall per 100 000 invånare) av MRSA 2008–2017 fördelad på fall som smittats i Sverige och utomlands samt totalt.

Graf som visar incidensen av MRSA 2008-2017.

Efter den upp- och nedgång i incidens som observerades 2015–2016 är trenden efter december 2016 åter långsamt ökande och skiljer sig inte nämnvärt mot den som observerades innan juli 2015 (incidenskvot=0,995, P=0,617) (figur 2).

Figur 2. Incidens (fall per 100 000 invånare och månad) samt trend av MRSA, januari 2014 till december 2017. Statistisk metod är segmenterad negativ binomial regression.

Graf som visar incidensen av MRSA per månad 2014-2017.

Ålder och kön

Av de rapporterade fallen var 1 948 (52 procent) kvinnor och 1 787 (48 procent) män. Under 2017 var medianåldern 28 år med en spridning på 0 till 98 år. Liksom tidigare år var incidensen högst bland barn under 1 år för fall som smittats i Sverige (figur 3). Screening på neonatalenheter och inom mödravård kan ha bidragit till den höga incidensen i denna grupp.

Figur 3. Incidens (fall per 100 000 invånare och år) av inhemskt smittade fall av MRSA i olika åldersgrupper, år 2008–2017.

Graf som visar incidensen av inhemskt smittade MRSA-fall per åldersgrupp.

Geografisk fördelning i Sverige

För hela landet var incidensen 37 fall per 100 000 invånare och år. Högst incidens sågs i Kalmar (72 fall per 100 000 invånare) och Blekinge (55 fall). Lägst incidens sågs i Gävleborg (23 fall). Olika lokala rutiner/riktlinjer för provtagning, smittspårning och screening samt variationer i antalet personer som nyligen kommit till Sverige kan förklara delar av de stora skillnaderna mellan olika län (figur 4).

Figur 4. Incidens (fall per 100 000 invånare) av MRSA i olika län samt fördelning av anledning till undersökning, år 2017.

Graf som visar incidensen av MRSA per län 2017.

Smittland

Under 2017 rapporterades 1 743 fall (47 procent) som smittade i Sverige och 1 789 fall (48 procent) som smittade utanför Sverige. Detta är en återgång till den mer jämna fördelningen av andelen fall smittade i Sverige och i utlandet som föregick åren 2015 och 2016 (figur 1). För 203 fall (5 procent) saknas information om smittland. För de fall som smittats utanför Sverige var de fem vanligaste smittländerna Syrien, Irak, Afghanistan, Turkiet och Filippinerna.

Smittväg/smittplats

Bland fallen som rapporterades 2017 var samhällsförvärvad MRSA (här ingår också familj/hushållssmitta) vanligast. Bland fall som smittats i Sverige angavs 72 procent (medianålder 26 år) vara förvärvade i samhället, bland fall som smittats utomlands var 53 procent samhällsförvärvade (figur 5 respektive 6).
Bland fall som smittades utomlands var smitta på sjukhus vanligare (22 procent) än bland fall smittade i Sverige, 7 procent (medianålder 36 år). Bland såväl fall smittade i Sverige som utomlands var en liten andel, 4 procent (medianålder 74 år) respektive 7 procent förvärvad inom vård och/eller omsorg utanför sjukhus.
Andelen fall som saknar uppgift om smittväg ökade för fall smittade i Sverige (15 procent, 266 fall 2017). Medianåldern för dessa fall var 48 år och 32 procent av fallen var 70 år och äldre.

Figur 5. Smittväg/smittplats för MRSA-fall smittade i Sverige, 2008–2017.

Graf som visar smittväg och smittplats för MRSA-fall smittade i Sverige 2008-2017.

Figur 6. Smittväg/smittplats för MRSA-fall smittade utanför Sverige, 2008–2017.

Graf som visar smittväg och smittplats för MRSA-fall smittade utanför Sverige 2008-2017.

Av de fall som smittats i Sverige upptäcktes de flesta (50 procent) vid undersökning av kliniska symtom. Screening var, liksom föregående år, den vanligaste orsaken (45 procent) till undersökning bland utlandssmittade fall. Vid undersökning av kliniska symtom isolerades MRSA oftast från sår (66 procent). Invasiv infektion (fynd av MRSA i blod) rapporterades hos 55 personer under 2017 jämfört med 44 föregående år. Av dessa var 51 nya för året och 4 tidigare kända MRSA-fall.

Utbrott

Under 2017 rapporterades två större utbrott på neonatalenheter. Med epidemiologisk information och helgenomsekvensering kunde man se att det skett en smittspridning mellan fyra län i samband med att patienter flyttats mellan sjukhus. Totalt har 24 fall kopplats till utbrottet (spa-typ t304). I det andra utbrottet hittades totalt sju fall (spa-typ t386). Flera mindre smittspridningar med två till fyra fall har rapporterats både från sjukhuset och vårdinrättningar utanför sjukhus under 2017.

Mikrobiologi

Epidemiologisk typning av MRSA ingår i Folkhälsomyndighetens övervakningsprogram och isolat från 97 procent av alla anmälda fall januari till juni 2017 typades.

Se fördjupad information om mikrobiologi.

Sammanfattande bedömning och förslag på åtgärder

Efter en kraftig ökning 2015-2016 minskade antalet rapporterade fall av MRSA under 2017. Minskningen sågs bland de utlandssmittade fallen. Flera faktorer kan ha påverkat minskningen bland de utlandssmittade såsom ändringar i screening/smittspårningsrutiner och att färre personer kom till Sverige från länder med en högre förekomst av MRSA än i Sverige. För fallen som smittats i Sverige ses en fortsatt ökning av antalet fall. Under året publicerades en nationell vägledning för screening av antibiotikaresistenta bakterier som kan bidra till mer enhetliga riktlinjer för screening.

Den största smittspridningen av MRSA i Sverige idag sker inom familjen/hushållet och ute i samhället. Under senare år har andelen smittade på sjukhus legat på under 10 procent av fallen smittade i Sverige. Mindre smittspridningar förekommer inom vården varje år och 2017 upptäcktes ett större utbrott på neonatalenheter där flera län var inblandade. Vårdhygieniska åtgärder och arbete för rationell antibiotikaanvändning är viktiga för att motverka spridning av MRSA.

Läs mer

Årssammanfattning 2017

Sjukdomsinformation om meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA)

Tabellsamling – årsrapporter 2017

Statistik och årsrapporter för andra sjukdomar

Screening för antibiotikaresistenta bakterier