Bakgrund

Papegojsjuka (också kallad ornithos eller psittacos) är en zoonotisk sjukdom som orsakas av bakterien Chlamydia psittaci (C. psittaci) och kan orsaka svår luftvägsinfektion.

Bakterien förekommer främst i smittade fåglars avföring och kan spridas till människa via damm från intorkad avföring. Infektionsdosen är låg och så gott som alla människor är mottagliga.

Utfall

Papegojsjuka är primärt en inhemsk smitta och av de 43 fall (figur 1) som rapporterades under 2017 var endast en person smittad utomlands (i Spanien).

Figur 1. Antalet fall av rapporterad papegojsjuka 1997–2017.

Graf som visar antalet fall av papegojsjuka 1997-2007

Säsongsvariation och geografisk spridning i Sverige

Majoriteten av fallen smittades under vintermånaderna, då de hanterat fågelbord/fågelmatare och på så sätt kommit i kontakt med fåglar/fågelträck. Ett fåtal fall rapporterades under sommarmånaderna. Fallen rapporterades från Götaland och Svealand (figur 2).

Figur 2. Karta över landsting som rapporterat fall med papegojsjuka 2017.

Karta som visar fördelningen av fall med papegojsjuka i landet.

Sammanfattande bedömning

Under 1980-talet rapporterades drygt 100 fall av papegojsjuka per år i Sverige. Under det senaste decenniet har antalet anmälda fall minskat betydligt. En av orsakerna till minskningen av antalet anmälda fall tros vara förbättrad diagnostik. Den tidiga diagnostiken byggde på serologi, en metod med vilken det var svårare att särskilja olika chlamydiaarter, vilket förmodligen medförde en viss felrapportering där en del av papegojsjukefallen egentligen var infektioner med C. pneumoniae.

En annan orsak till minskningen kan vara att hygienkraven på zooaffärerna har skärpts. Dels får man inte längre ha fågelburar helt fritt i affärerna och dels krävs det förebyggande behandling av importerade burfåglar.

Den geografiska skillnaden i förekomst av sjukdom kan troligen till viss del förklaras av att några mikrobiologiska laboratorier i södra Sverige (Västra Götaland, Jönköpings län och Skåne), istället för att inrikta sig på ett specifikt smittämne, utför analys för en rad smittämnen som kan orsaka luftvägsinfektioner. I och med denna diagnostikmetod upptäcks och rapporteras fler fall i dessa län. Detta kan även till viss del förklara den nationella ökningen av antal fall de senaste åren. Flera andra laboratorier har diagnostik för papegojsjuka, men där måste analysen specifikt efterfrågas, vilket i viss mån kan bidra till underrapportering. Andra faktorer spelar säkerligen också in i skillnaden i förekomst mellan länen såsom incidensen i fågelpopulationen och olika klimatfaktorer.

Läs mer

Årssammanfattning 2017

Sjukdomsinformation om papegojsjuka

Tabellsamling – årsrapporter 2017

Statistik och årsrapporter för andra sjukdomar

Surveillance of infectious diseases in animals and humans in Sweden 2016

Den amerikanska smittskyddsmyndigheten (CDC) om papegojsjuka