Under 2007 rapporterades 46 fall av påssjuka, varav 35 med laboratorieverifierad diagnos. Av patienter födda före 1982 var 92 % (22/24) laboratorieverifierade och av dem födda 1982 eller senare var 59 % (13/22) laboratorieverifierade.

Vaccinationsuppgifter förelåg hos 32 av 46 rapporterade fall. Andelen patienter som tidigare vaccinerats mot påssjuka var 50 % (16/32). Av de 16 vaccinerade var 13 laboratorieverifierade och kan därmed karaktäriseras som genombrottsinfektioner. I åldersgruppen 0–11 år var 10/13 vaccinerade, i åldersgruppen 12–26 år var 3/8 vaccinerade (där alla 3 fått rekommenderade 2 doser) och i åldersgruppen 27–69 år uppgick siffran till 3/11.

18 fall rapporterades från Stockholm läns landsting och 13 fall från Västra Götaland. Övriga fall var fördelade i 8 olika landsting.

De flesta fallen laboratorieverifierades med parotitspecifika IgM-antikroppar. Endast i ett fall har påssjukevirus isolerats och typning kunnat genomföras. Hos denna individ, en invandrad 35-årig kvinna med ursprung i Afrika, kunde den ovanliga genotypen H påvisas.

Diagnostik av förstagångsinfektion orsakad av parotitvirus är okomplicerad men vid reinfektion eller vaccinationsgenombrott uppstår svårigheter då IgM-antikroppar i serum inte alltid bildas och virusutsöndring i saliv och urin är liten och kortvarig. Detta gör det svårt att laboratorieverifiera kliniska fall av påssjuka och det är sannolikt orsak till viss underrapportering.

Under 1997–2006 rapporterades i genomsnitt 35 fall per år, med variation från 8 fall under 2003 till 81 fall under 2005. Ingen säker trend kan urskiljas.