Påssjuka sprids som droppsmitta eller via direktkontakt från person till person. Sjukdomen karakteriseras av spottkörtelsvullnad och feber, men endast omkring hälften av alla smittade får symtom. Den vanligaste komplikationen till sjukdomen är hjärnhinneinflammation, som i sällsynta fall kan ge bestående men såsom dövhet. Testikelinflammation kan drabba pojkar och män som insjuknar efter puberteten och i ett fåtal fall resultera i sterilitet.

Smittämnet

Påssjuka orsakas av parotitvirus som förekommer i en serotyp och vidare delas in i 12 genotyper (genotyp A–L).

Utfall och trend

Incidensen är fortsatt oförändrad, 0,22 fall per 100 000 invånare år 2016. Det totala antalet fall under året var 22.

För incidens per år, se tabellsammanställningen.

Ålder och kön

Liksom de senaste tre åren var medianåldern bland anmälda fall kring 30 år. Av samtliga rapporterade fall år 2016 var medianåldern 33 år med spridning från 3 till 55 år.

Under 2016 rapporterades fler män än kvinnor med påssjuka. Av fallen var 18 män (82 procent) och 4 kvinnor (18 procent).

Vaccinationsstatus

Av de 19 laboratoriebekräftade fallen av påssjuka var fem fall vaccinerade, men det är oklart med hur många doser, medan sex fall var ovaccinerade och för övriga åtta fall saknades uppgift om vaccinationsstatus.

Smittland

Under året rapporterades tolv fall som smittade i Sverige och nio fall som smittade utomlands. Liksom tidigare år hade de personer som smittats utomlands framförallt sannolikt smittats i Europa.

Geografisk fördelning i Sverige

Under 2016 rapporterades 16 av 22 fall (73 procent) från Stockholms län. Liksom tidigare år var incidensen av påssjuka per 100 000 invånare högst i detta län.

För incidens per år, se tabellsammanställningen

Utbrott

Stockholm januari 2016

I januari rapporterades fyra fall av påssjuka från Stockholm, två laboratoriebekräftade och två misstänkta, bland personer som arbetade på samma arbetsplats.

Läs fördjupad information om utbrott 2016.

Mikrobiologi

År 2016 utfördes mikrobiologisk typning för 12 fall. Tio (83 procent) var av genotyp G och en vardera av genotyp H respektive K.

Se fördjupad information om mikrobiologi

Genom åren har det nästan uteslutande varit parotitvirus av genotyp G som påvisats bland typade virusstammar. De fall av andra genotyper som påvisats har alla smittats utomlands eller av någon som nyligen varit utomlands. Merparten av utbrotten i Europa orsakas av genotyp G.

Sammanfattande bedömning och förslag på åtgärder

Fallen av påssjuka som anmäldes under 2016 skilde sig inte åt från tidigare år. Majoriteten av de smittade var över 20 år gamla och hade sannolikt smittats i Sverige. Genombrottsinfektioner förekom och den vanligaste genotypen bland typade prover var G. Det är inte ovanligt med genombrottsinfektioner hos vaccinerade individer. Detta kan bero på avtagande immunitet med åldern. Det kan också bero på att korsimmuniteten brister mellan vaccinstammen, som tillhör genotyp A, och andra genotyper som till exempel genotyp G.

Eftersom det finns andra virus som kan orsaka liknande symtom som parotitvirus är det viktigt att ta prover för att verifiera diagnosen. PCR-metodik är att föredra, då proverna i dessa fall även kan användas för mikrobiologisk typning.

Läs mer

Tabellsamling – årsrapporter 2016

Statistik och årsrapporter för andra sjukdomar

Sjukdomsinformation om påssjuka

Frågor och svar om mässling, påssjuka och röda hund (MPR)

Referensmetodik för laboratoriediagnostik av påssjuka

Rekommendationer för vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund