Under 2007 anmäldes totalt 3 933 fall med salmonellainfektion, vilket är något färre än de 4 056 som rapporterades 2006. 24 % hade smittats i Sverige jämfört med 25 % 2006, då andelen inhemska fall ökade från att tidigare år ha legat på 10–20 %. Att ökningen håller i sig skulle kunna förklaras av att det även detta år var flera utbrott i landet. De 5 vanligaste inhemska salmonella-serotyperna var: S. Typhimurium (22 %), S. Java (18 %), S. Enteriditis (11 %), S. Stanley (8 %) och S. Braenderup (3 %). Flera av dessa serotyper har förekommit i de större utbrott som rapporterats under året.

Under året rapporterades 11 utbrott med totalt ca 330 anmälda fall. Flera av utbrotten skedde under sommaren och då inträffade också årets största utbrott. Från slutet av juli och hela augusti anmäldes totalt 163 fall av Salmonella Java. Fallen var spridda över hela landet och förekom i alla åldrar. En fall-/kontrollstudie ledde till misstankar mot importerad färsk babyspenat men smittkällan kunde aldrig verifieras. Under hösten fram till och med årets slut upptäcktes ytterligare 16 fall av samma klon som från sommarens utbrott. Totalt blev det 179 fall. Från bland annat Storbritannien, Norge och Tyskland rapporterades S. Java-fall som var identiska med den svenska utbrottsstammen. Trots internationellt samarbete har smittkällan ännu inte identifierats.

Under juli inträffade ett annat stort utbrott. Då anmäldes 51 fall av Salmonella Stanley. Även dessa fall var spridda över landet men med en majoritet i Stockholms län. Framförallt yngre människor drabbades och något fler kvinnor än män. En fall-/kontrollstudie pekade på groddar som smittkälla. Dessa provtogs och man hittade Salmonella, men inte S. Stanley utan S. Mbandaka. Under försommaren hade några humanfall av S. Mbandaka rapporterats. På grund av att så lång tid förflutit var det dock svårt för de smittade personerna att minnas om de hade ätit groddar strax före insjuknandet.

Under sommaren skedde också ett utbrott av Salmonella Reading. Totalt anmäldes 6 fall, spridda i landet och utan påvisbar inbördes koppling. Vid samma tid isolerades identiska stammar av S. Reading från nötkreatur och svin på en gård i Skåne, från foderråvaror, ankor och vid ett svenskt charkuteriföretag. Alla utom ett av humanfallen hade ätit köttfärs och flera hade också smakat på den rå. En omfattande utredning med flera myndigheter inblandade utfördes för att klarlägga om livsmedlen kunde spåras till den aktuella gården men trots detta kvarstår frågetecken kring smittans ursprung. Anmärkningsvärt är att smittkällan förefaller vara inhemskt producerade livsmedel, något som är ovanligt i Sverige.