Infektion med salmonella är efter Campylobacter den vanligaste anmälningspliktiga zoonosen i Sverige. Infektionen ger framförallt diarré och feber. I många europeiska länder kan salmonellasmitta ofta relateras till kyckling och ägg, men i Sverige är animaliska livsmedel i princip fria från Salmonella. Detta beror på ett gediget smittskyddsarbete, som påbörjades under 1950-talet, med omfattande kontroll av såväl foder och djur som livsmedel och människa.

Utfall och trend

Totalt rapporterades 2838 fall (30 fall per 100 000 invånare) av salmonellainfektion till Folkhälsomyndigheten under 2013 vilket är något färre än föregående år (2917 fall). Av dessa var 652 fall (23 %) inhemska vilket motsvarar 7 fall per 100 000 invånare. Antalet utlandssmittade har minskat sedan slutet av 1990-talet men under 2012 ökade andelen som smittades utomlands av salmonella jämfört med föregående år. Andelen 2013 är densamma som år 2012 (figur 1).

Figur 1: Antal anmälda fall av salmonellainfektion i Sverige, utomlands och med okänt smittland 1997-2013

Salmonella 2013

Smittland

Under 2013 smittades 2166 svenskar av salmonella utomlands. De vanligaste smittländerna var Thailand (535 fall), Turkiet (528 fall), Spanien (155 fall), Egypten (70 fall) och Grekland (60 fall).

Risken att smittas med salmonella vid utlandsresor (reserelativ risk) har minskat sedan 2000 och 2013 smittades 11 personer per 100 000 resor totalt. Den reserelativa risken att smittas med salmonella var liksom tidigare år störst vid resor till Thailand. Risken ökade något föregående år men minskade 2013 till 2011 års nivå. Den reserelaterade risken att smittas med salmonella vid resor till Turkiet och Egypten ökade något under 2013 jämfört med 2012 (figur 2).

Figur 2: Antal anmälda fall av salmonellainfektion smittade utomlands per 100 000 resor till de vanligaste smittländerna, 2000-2013

Salmonella 2013

Ålder och kön

För de fall som under 2013 smittades i Sverige var medianåldern 42 år. För de utlandssmittade var medianåldern 35 år. Antalet fall per 100 000 invånare är störst i åldersgruppen 71-80 år (8,8), 81-90 år (8,3) och 0-10 år (7,9) (figur 3).

Störst andel fall fanns i den yngsta åldersgruppen både bland utlandssmittade och personer smittade i Sverige. Bland de fall som smittats i Sverige var 54 procent kvinnor. Bland utlandssmittade fall var 49 procent kvinnor.

Figur 3: Antal anmälda fall av salmonellainfektion i Sverige per 100 000 invånare i respektive åldersgrupp, 2013

Salmonella 2013

Geografisk spridning i Sverige

Incidensen av inhemsk salmonellainfektion varierar årligen mellan länen beroende på om det har förekommit utbrott med lokal eller regional spridning. De län som under 2013 hade högst incidens av inhemsk salmonellainfektion var Gotland (11 fall per 100 000 invånare), Jämtland (9) och Skåne (9).

Säsongsvariation

Liksom andra bakteriella magsjukor, som sprids med livsmedel och vatten, brukar antal fall av inhemsk salmonellainfektion öka under slutet av sommaren, speciellt i augusti och september. Under 2013 rapporterades flest inhemska fall under juli (90 fall), augusti (84) och september (73). Lägst antal fall smittade i Sverige rapporterades i februari och mars (36) (figur 4).

Figur 4: Antal rapporterade fall av salmonellainfektion i Sverige 2013 per månad

Salmonella 2013

Mikrobiologisk övervakning

Det finns mer än 2000 olika serotyper av salmonella och nya typer upptäcks kontinuerligt. Under 2013 serotypades 92 % (597 fall) av alla inhemska salmonellafall. De inhemska fallen dominerades av S. Typhimurium (22 %), följt av S. monofasisk Typhimurium (19 %) och S. Enteritidis (12 %). Av de utlandssmittade salmonellafallen typades 13 % (271 fall) och bland dessa var, liksom tidigare år, S. Enteritidis vanligast (42 %) (Appendix 2).

Utbrott

Under 2013 utredde Folkhälsomyndigheten i samarbete med andra aktörer 6 utbrott orsakade av salmonella. Dessa utbrott omfattade totalt 58 kända fall. Det största inträffade under sommaren då 19 personer runt om i Sverige insjuknade med S. monofasisk Typhimurium (MLVA* 3-12-9-N-211), smittkällan kunde inte identifieras. På sensommaren inträffade också ett utbrott av S. monofasisk Typhimurium med koppling till en internationell matmarknad. Totalt 14 personer ansågs tillhöra utbrottet och den huvudsakliga MLVA*-profilen var 3-14-12-N-211. Utredningen kunde påvisa S. monofasisk Typhimurium i en korv som sålts på matmarknaden, dock med en avvikande MLVA*-profil än personerna som blivit sjuka efter att ha besökt marknaden (3-12-9-NA-211). Ståndet där korven hade sålts stängdes och därefter insjuknade inga fler personer kopplade till utbrottet.

* Multiple Locus Variable-number Tandem Repeat Analysis