Shigella är en tarmbakterie som utsöndras via avföring och sprids fekal-oralt, genom direktkontakt med infekterade människor eller via förorenade livsmedel. Smittdosen är låg, vilket bidrar till att smittspridning lätt sker. Vanliga symptom är feber, buksmärtor och diarré (ofta blodig). Komplikationer kan ses, framför allt i form av ledbesvär. Shigellainfektion behandlas vanligen med antibiotika. I många länder med dåliga sanitära förhållanden är shigella ett allvarligt medicinskt problem och en vanlig orsak till barnadödlighet. Sverige har historiskt haft en liknande situation, men nuförtiden anmäls omkring 300–400 fall per år och dödsfall är mycket ovanliga. Majoriteten av alla shigellafall i Sverige har blivit smittade utomlands. Utbrott av inhemsk shigellainfektion har framför allt förekommit på förskolor, mycket på grund av att bakterien lätt sprids i den miljön.

Utfall och trend

Under 2015 anmäldes 311 fall av shigellainfektion, den lägsta siffran sen mitten av 1970-talet. Av dessa hade 215 personer smittats utomlands och 96 i Sverige (figur 1). Antalet inhemska fall ökade med 29 %, vilket även innebär att andelen personer som smittats i Sverige var ovanligt stor (31 %), och kan förklaras av ett större utbrott som inträffade under hösten och som beskrivs nedan. Under de senaste 15 åren har annars i medeltal 20 % av fallen smittats i Sverige. Antalet utlandssmittade shigellafall minskar stadigt.

Figur 1. Antal rapporterade fall av shigellainfektion som smittats i Sverige och utomlands 2006–2015.

Graf över fall av shigellainfektion i Sverige 2006-2015.

Ålder och kön

Totalt sett var fallen relativt jämnt fördelade mellan könen. Tidigare år har infektionen oftast varit något mer vanligt förekommande bland kvinnor.

Den relativt stora ökningen av inhemskt smittade fall jämfört med åren innan berodde i stort sett uteslutande på fler fall bland kvinnor i åldersgruppen 30 till 39 år samt bland män mellan 20 och 39 år. Detta faktum kan i alla fall delvis förklaras genom att två tredjedelar av de personer som insjuknade i utbrottet som beskrivs nedan ingick i dessa grupper.

Den minskning av importerade fall som skett kan under de senaste åren förklaras av en minskning bland kvinnor främst över 30 års ålder och bland män mellan 20 och 39 år.

Smittvägar

Vanligaste angivna smittväg var via mat (115 fall) och direkt personkontakt (19 fall), medan sex personer antogs ha smittats via vatten vid utlandsvistelse och två personer genom sitt yrke. För resten av fallen saknades information om smittväg.

Smittland

Vanligaste smittland utöver Sverige (96 fall) var Indien (18 fall), Egypten (16 fall) och Marocko (9 fall). Fyra femtedelar av dem som smittades utomlands smittades i Afrika eller Asien.

Geografisk spridning i Sverige

Den högsta incidensen bland de inhemska fallen rapporterades från Västra Götalands län med 2,2 fall per 100 000 invånare, vilket berodde på att det var där majoriteten av fallen i det utbrott som beskrivs nedan smittades. I sex län rapporterades inga inhemska shigellafall alls.

Säsongsvariation

Bland fallen som smittats i Sverige rapporterades ett stort antal i november på grund av utbrottet som beskrivs nedan.

Nästan två tredjedelar av de utlandssmittade fallen rapporterades under årets andra halva, vilket troligen beror på migrantströmmar och ökat resande till länder där shigella är vanligare under denna tid.

Figur 2. Rapporteringsmånad för fall smittade av shigella utomlands respektive i Sverige under 2015.

Graf över rapporteringsmånad för fall av shigella i Sverige 2015

Mikrobiologiska fynd

Under 2015 artbestämdes totalt 90 % av de inhemska fallen med shigellainfektion mikrobiologiskt och de fyra arterna fördelade sig enligt följande: S. sonnei 64 %, S. flexneri 25 %, S. dysenteriae 1 %, S. boydii 0 %. Av de utlandssmittade fallen artbestämdes 86 % och även i denna grupp var S. sonnei vanligast (48 %), därefter kom S. flexneri (30 %), S. boydii (5 %) och S. dysenteriae (2 %).

Utbrott

Under oktober och början av november rapporterades totalt 43 fall av shigellainfektion (orsakade av S. sonnei) från södra och västra Sverige. Vid intervjuer med de personer som var sjuka framkom en koppling till olika restauranger i Skåne och Västra Götaland. En enkätundersökning genomfördes bland en grupp som hade besökt en av restaurangerna och en röra som innehöll färsk koriander kunde identifieras som en trolig smittkälla. Koriandern direktimporterades till Sverige från Laos och hade använts i matlagningen på samtliga drabbade restauranger. Det togs flera prover på koriandern, dock med senare leveransdatum än den som de sjuka personerna ätit av, men ingen shigella hittades. Mikrobiologisk typning med hjälp av helgenomsekvensering kunde visa på en tydlig koppling mellan fallen som besökt de olika restaurangerna. Utbrottstammen var dessutom ESBL-bildande (Extended Spectrum Beta-Lactamase), vilket innebär att bakterierna hade förmågan att bryta ned betalaktamantibiotika som penicilliner.

Sammanfattande bedömning

Det totala antalet rapporterade shigellafall ligger på historiskt låga nivåer. Detta beror uteslutande på att antalet personer som smittats utomlands minskat. Framförallt är det färre fall som anges ha smittats i tidigare traditionella smittländer för shigellainfektion som Indien, Egypten och Turkiet. Om detta beror på minskat resande bland svenskar till dessa länder eller ett förbättrat smittläge på resmålen är okänt. Antalet smittade fall under utlandsresor skulle kunna minska ytterligare med bättre handhygien och ökad försiktighet vid konsumtion av grönsaker och andra livsmedel som lätt kontamineras.

De inhemskt smittade fallen utgör en mindre del av det totala antalet anmälda shigellafall. Under 2015 var denna andel dock ovanligt stor, nästan en tredjedel, vilket berodde på det stora utbrott som inträffade på hösten i södra och västra Sverige. Att smittkällan misstänktes vara importerad, färsk koriander, visar på vikten av väl fungerande livsmedelshygien, speciellt med tanke på att shigella sprids så lätt på grund av den låga smittdosen.