Trend

Från 1989 fram till 2003 minskade antalet nya tuberkulosfall i Sverige från 595 (7,0 per 100 000 invånare) till som lägst 410 (4,6 per 100 000 invånare). Nedgången kunde tillskrivas en stadig minskning av tuberkulos i den i Sverige födda befolkningen. Under de senaste fem åren har antalet och andelen tuberkulosfall bland utrikes födda personer ökat. Därmed har också den totala förekomsten av tuberkulos i Sverige åter ökat och är nu av samma storleksordning som under början av 1990-talet. Under samma femårsperiod observeras ett ökande antal fall av resistent tuberkulos.

Tuberkulos

Under 2008 rapporterades totalt 554 nya fall av tuberkulos i Sverige, 273 män och 281 kvinnor. Detta är en ökning med 13 procent jämfört med 2007. Ökningen observerades bland utrikes födda i åldersgrupperna 18-64 år och särskilt bland personer med ursprung från Afrika, speciellt från länder på Afrikas horn.

Tuberkulos

Svenskfödda

I den i Sverige födda befolkningen minskade antalet nya tuberkulosfall från 110 (2007) till 94 (2008), vilken senare siffra motsvarar 1,2 nya fall per 100 000 invånare. Medianåldern var 65 år (variation från 6 månader till 93 ��r). Den åldersspecifika incidensen varierade från mindre än ett nytt fall per 100 000 invånare i åldersgrupperna under 65 år, till 2,3 i ålder 65-79 år och 5,8 hos svenskfödda över 80 års ålder. Bland 13 i Sverige födda barn med tuberkulos (6 i ålder 0-6 år och 7 i ålder 7-17 år) var tre födda i Sverige av svenska föräldrar, medan tio var födda i Sverige av utländska föräldrar. Utlandsrelaterad smitta uppgavs således för tio barn samt dessutom för minst fem vuxna.

Utrikes födda

I den utrikes födda befolkningen ökade antalet tuberkulosfall från 381 (2007) till 460 (2008), 221 män och 239 kvinnor. Den genomsnittliga incidensen per 100 000 invånare beräknades för 2008 till 37,5, med variation i olika åldersgrupper från 10,2 bland äldre över 80 år till 72,0 i åldersgruppen 18-24 år. Jämfört med 2007 observerades under 2008 den största ökningen bland män i ålder 45-64 år och bland kvinnor i ålder 18-44 år. Medianåldern var 30 år (variation från två år till 92 år). Antalet tuberkulosfall bland utrikes födda barn i ålder 0-6 respektive 7-17 år uppgick till sex respektive 23, det vill säga samma nivå som under 2007.
Totalt 38 av de utrikes födda tuberkulospatienterna misstänktes ha blivit smittade i Sverige.

Tuberkulos

Fördelning relaterat till ursprungsland

Under 2008 uppgick andelen utrikes födda till 83 procent jämfört med 78 procent under 2007. Totalt 241 av 554 nya fall (44 procent) kom från Afrika, varav den största andelen från Somalia, 24 procent från Asien, 3 procent från Latinamerika, 11 procent från europeiskt land utom Norden (varav cirka hälften från länder i forna Jugoslavien), och 1 procent från Nordiskt land utom Sverige.

Minst 33 procent av de utrikes födda patienterna hade kommit till Sverige inom två år före tuberkulosdiagnos, medan 23 procent hade varit i Sverige mer än tio år (år för ankomst till Sverige var före 1998). Uppgift om år för ankomst till Sverige saknades för 60 patienter (13 procent).

Orsak till upptäckt

Hos 77 procent av patienterna ställdes tuberkulosdiagnosen i samband med utredning av sjukdomssymtom, 5 procent vid smittspårning, 4 procent vid screening och 3 procent av annan icke specificerad orsak. Uppgift saknades för ytterligare 3 procent.

Sjukdomslokalisation

Lungtuberkulos rapporterades hos totalt 307 av 554 patienter (55 procent). Sextiofyra av dessa patienter hade även extrapulmonella lesioner. Enbart extrapulmonell lokalisation rapporterades hos 236 patienter (43 procent). Uppgift saknades för elva patienter. Bland utrikes födda tuberkulospatienter rapporterades en lägre andel med lungtuberkulos (53 procent) än bland i Sverige födda patienter (67 procent). Den totala andelen patienter med extrapulmonell tuberkulos (med eller utan lungaffektion) ökade från 50 procent (2007) till 55 procent (2008). Den vanligaste extrapulmonella manifestationen var lymfkörteltuberkulos (intrathorakal, regional på hals, i axill eller i peritoneum), som noterades hos 31 procent av alla patienter. Därtill rapporterades tuberkulos i andra organ: pleura (6 procent), skelett/led (4 procent), buk/tarm (4 procent) respektive urogenitala organ (3 procent). Bland ovanliga lokalisationer kan nämnas öga och pericard.

Allvarliga former av generaliserad tuberkulos (miliär lungtuberkulos och/eller annan disseminerad tuberkulos) rapporterades hos totalt 23 patienter (4 procent), varav tio fall av CNS- tuberkulos (meningit eller tuberkulom).

Geografisk fördelning

Trettioåtta procent av alla patienter var hemmahörande i Stockholms län, 15 procent i Västra Götaland och 9 procent i Skåne. Övriga patienter var fördelade i 18 olika landsting. Den genomsnittliga incidensen per 100 000 invånare varierade i olika landsting från 0,8 i Jämtland till 10,8 i Stockholms läns landsting och 9,1 i Örebro läns landsting.

Länsfördelning 2007 och 2008 (PDF, 16 kB)

Odlingsverifierad tuberkulos

Andelen patienter med odlingsverifierad tuberkulos ökade från 74 procent (2007) till 79 procent (2008). Artbestämning visade Mycobacterium tuberculosis hos 432 patienter, Mycobacterium bovis hos två och Mycobacterium africanum hos ytterligare två patienter. Hos ytterligare elva patienter baserades diagnosen på enbart positiv nukleinsyredetektion (PCR) i förening med kliniska fynd. Hög smittsamhet det vill säga positiv sputummikroskopi i förening med positiv sputumodling rapporterades hos 116 patienter (21 procent).

Resistent tuberkulos

Resistens mot minst ett av de fyra läkemedel som ingår i standardbehandlingen (isoniazid, rifampicin, ethambutol och pyrazinamid) konstaterades under 2008 hos 13,1 procent (57/434) vilket är en oförändrad andel jämfört med 2007. Resistens mot isoniazid konstaterades hos totalt 51 patienter (11,8 procent). Antalet patienter med resistens mot både isoniazid och rifampicin (multiresistens) uppgick till 14 (3,2 procent) jämfört med 15 (4,1 procent) under 2007. Åtta av 14 patienter med multiresistent tbc kom från Afrika, fem från Östeuropa och en patient kom från Sydostasien. Fem av 14 hade tidigare behandlats för tuberkulos.

Nio av de 14 patienterna med multiresistent tuberkulos hade kommit till Sverige under 2007 eller 2008. Antalet och andelen patienter med resistent tuberkulos, i synnerhet multiresistent tuberkulos, ökade under 2007 och låg under 2008 kvar på en hög nivå jämfört med tidigare år.

Avslutande kommentarer

Utvecklingen under 2008 stödjer ytterligare behovet av hälsoundersökning av utrikes födda personer i samband med ankomsten till Sverige och att man även i tidigt skede uppmärksammar eventuella sjukdomssymtom som dyker upp senare, även efter flera års vistelse i Sverige. I den svenskfödda befolkningen är tuberkulos så sällsynt att det finns risk att diagnosen blir bortglömd. Vid längre tids hosta (mer än tre veckor) och/eller andra allmänna sjukdomssymtom som feber, viktminskning, nattliga svettningar eller t.ex. lymfkörtelförstoring bör möjligheten av tuberkulos hållas i åtanke.

/Victoria Romanius,
avdelningen för epidemiologi, Folkhälsomyndigheten