Trend

Under 2010 rapporterades 683 fall av tuberkulos (tbc) vilket är en ökning med 6 % jämfört med 2009. Sex av dessa fall hade diagnostiserats redan före ankomst till Sverige. Sådana fall inkluderas i statistiken från och med 2009. 85 % av fallen var utlandsfödda personer, en grupp som har stått för en majoritet av de rapporterade tbc-fallen sedan 1992 (Figur 1).

Figur 1: Antal rapporterade fall av tuberkulos i Sverige 1989-2010, totalt och uppdelat på ursprung
Figur 1: Antal rapporterade fall av tuberkulos i Sverige 1989-2010, totalt och uppdelat på ursprung

Tbc bland svenskfödda är så ovanligt att det finns stor risk att man bortser från möjligheten av diagnosen. Vid hosta som varar mer än tre veckor och allmänna sjukdomssymtom så som feber och viktnedgång är det viktigt att komma ihåg tbc som differentialdiagnos, även i den svenskfödda befolkningen. Bland svenskfödda personer är det framför allt äldre som utvecklar aktiv tbc efter att ha blivit smittade tidigare i livet, men också personer vars nära anhöriga kommer från länder med hög förekomst av tbc.

Antalet fall av tbc i Sverige har ökat kontinuerligt sedan 2003, men trots detta hör Sverige fortfarande till ett av de länder i världen som har lägst incidens. För 2010 var den 7,3 fall per 100 000 invånare och år jämfört med 6,9 under 2009. Ökningen beror helt på migrationsflödet från länder med hög incidens av tbc. Detta understryker vikten av att nyanlända personer erbjuds hälsoundersökning tidigt efter ankomst till Sverige. Även i avsaknad av kliniska symtom på tbc är screening för latent tbc vid ankomsten till Sverige värdefull, dels för att ta ställning till eventuell profylaktisk behandling, dels för att ge information om symtom på aktiv tbc så att man snabbt vänder sig till läkare vid behov.

Ålder, kön och ursprung

Bland svenskfödda personer rapporterades 99 fall varav 47 kvinnor och 52 män. Medianåldern för kvinnor var 70 år (spännvidd 0–93 år) och för män 67 år (spännvidd 1–87 år). Majoriteten av fall bland svenskfödda är personer över 60 år smittade i sin ungdom när tuberkulos var vanligt förekommande i Sverige. Fall bland svenskfödda i yngre åldrar förekommer främst bland personer som har minst en utlandsfödd förälder och därför tillhör en riskgrupp för tuberkulos.

Bland utlandsfödda rapporterades 584 fall vilket utgör 85 % av alla fall. Majoriteten av dessa var födda i Afrika med Somalia som helt dominerande ursprungsland följt av Etiopien och Eritrea. I dessa länder är tuberkulos mycket vanligt och incidensen är högre än 300 fall per 100 000 invånare och år. Övriga personer kom från Asien, Östeuropa, Mellanöstern och Nordafrika och Syd- och Centralamerika (Figur 2).

Figur 2: Rapporterade fall av tuberkulos i Sverige 2010 (n=683) per ursprung.
Figur 2: Rapporterade fall av tuberkulos i Sverige 2010 (n=683) per ursprung.

Under 2010 sågs framförallt en ökning av fall bland utlandsfödda i åldersgruppen 15-19, vilket speglar en ökning av gruppen ensamkommande flyktingbarn till Sverige under året (Figur 3).

Figur 3: Antal rapporterade tuberkulosfall 2009 och 2010 per åldergrupp och ursprung.
Figur 3: Antal rapporterade tuberkulosfall 2009 och 2010 per åldergrupp och ursprung.

År för ankomst till Sverige är känt för 491 av de utlandsfödda fallen. Nästan hälften (48 %) kom till Sverige under 2010 eller 2009 och > 80 % kom till Sverige inom 5 år före diagnos (Figur 4). De flesta har smittats i sitt hemland före ankomst till Sverige men en del kan ha smittats på vägen hit och även efter att de kommit till Sverige. Under 2010 upptäcktes ett kluster av fall på en flyktingförläggning i Östergötland och flera av fallen har troligen smittats på förläggningen och inte i sitt hemland (läs om detta i EPI-Aktuellt 16 september 2010). Av utlandsfödda fall bedömdes 61/584 vara smittade i Sverige varav 42 hade känd kontakt med ett annat tuberkulosfall i Sverige (Tabell 1).

Figur 4: Rapporterade fall av tuberkulos 2010 bland utlandsfödda per ankomstår och ursprung (N=491).
Figur 4: Rapporterade fall av tuberkulos 2010 bland utlandsfödda per ankomstår och ursprung (N=491).

Åldersgrupp

Svenskfödda troligen smittade i Sverige (känd kontakt)

Svenskfödda troligen smittade utomlands

Svenskfödda smittotillfälle oklart

Utlandsfödda troligen smittade före ankomst till Sverige

Utlandsfödda troligen smittade i Sverige (känd kontakt)

Utlandsfödda smittotillfälle oklart

0-9

4 (4)

1

16

8 (7)

10-19

1 (1)

2

1

79

12 (10)

3

20-29

6 (5)

4

3

164

12 (7)

4

30-39

1 (1)

4

2

137

15 (11)

40-49

2 (2)

1

2

53

3 (3)

2

50-59

8 (5)

32

4 (2)

1

60+

50 (16)

3

4

31

7 (2)

1

Totalt

72 (34)

15

12

512

61 (42)

11

Tabell 1: Beskrivning av rapporterade tuberkulosfall 2010 med avseende på ålder, ursprung och troligt smittland. Med känd kontakt menas att det finns en känd koppling mellan fallet och ett annat tuberkulosfall som kan förklara smittan.

Tuberkulos hos barn

Antalet fall bland barn 0-9 år har ökat från 16 fall under 2009 till 29 fall under 2010. Bara 5 barn av dessa är födda i Sverige jämfört med 6 under 2009. Av dessa har endast ett fall helsvensk bakgrund och bedömdes vara smittad av sin mamma som i sin tur smittats utomlands. Av nästan alla fall bland barn som smittats i Sverige (11/12) var index känt och barnen diagnostiserades i samband med miljöundersökning kring sjuka familjemedlemmar. Två barn yngre än 1 år diagnostiserades, båda odlingsverifierade i prov från ventrikelsköljvätska. En 8-årig pojke ifrån Somalia insjuknade i odlingsverifierad meningit. Han hade flera år tidigare behandlats i hemlandet för lungtuberkulos.

Geografisk fördelning

Flest fall rapporterades från Stockholms läns landsting (177 fall), Västra Götalandsregionen (110 fall) och Region Skåne (59 fall) (Figur 5).

Figur 5: Antal rapporterade fall av tuberkulos 2009 och 2010 per landsting
Figur 5: Antal rapporterade fall av tuberkulos 2009 och 2010 per landsting

Antal fall rapporterade per landsting under ett år påverkas framför allt av hur många flyktingar som anländer till respektive landsting under året. Belastningen på tbc-mottagningarna kan därför variera kraftigt från ett år till ett annat. I Dalarna har man haft en ökning med > 100 % under 2010 (från 22 till 46 fall).

Sjukdomslokalisation, diagnostik och typning

Av alla fall var 527 (77 %) bekräftade med positiv odling. Två tredjedelar hade lungengagemang och en femtedel (138/683) var direktpositiva i sputum-mikroskopi och klassades som smittsamma. Bland extrapulmonella manifestationer dominerade lymfkörteltuberkulos (Figur 6).

Figur 6: Rapporterade tuberkulosfall i Sverige 2010 per sjukdomslokal (n=683)
Figur 6: Rapporterade tuberkulosfall i Sverige 2010 per sjukdomslokal (n=683)

I Sverige typas de flesta odlingsverifierade fall för att vi ska kunna upptäcka kluster vilket kan indikera pågående inhemsk smittspridning. Många fall har dock blivit smittade av andra landsmän och det kan då vara svårt att avgöra om dessa smittats i Sverige eller före ankomst till Sverige.

Under 2010 tillhörde en tredjedel av de odlingsverifierade fallen något kluster (två eller fler fall med samma RFLP-mönster). Storleken på klustren varierar mycket. I flera fall kan man verifiera misstänkt koppling men det händer också att okända samband upptäcks. Utbrottet på en flyktingförläggning i Östergötland kunde påvisas med hjälp av typning. Typning underlättar också upptäckt av eventuella misstag med kontamination av prover på laboratorier.

Multiresistent tbc (MDR-TB)

Under 2010 rapporterades 18 fall av MDR-TB jämfört med 13 under 2009. De smittade var alla utlandsfödda och de flesta var nyanlända till Sverige. Nio var direktpositiva i sputumprov varför de bedömdes vara smittsamma och totalt 14 av de 18 hade lungengagemang. Sju av fallen hade behandlats för tuberkulos tidigare i sina hemländer.