Trender

Under 2008 anmäldes 618 fall med VRE. Detta är mer än 10 gånger fler än tidigare år, då antalet fall har varierat mellan 19 och 53 per år. Den kraftiga ökningen berodde på utbrott i tre län med efterföljande infektionskontrollåtgärder och utökad screening. I Stockholm har de utbrott som startade under hösten 2007 fortsatt 2008. Ytterligare två utbrott har konstaterats på Centrallasarettet i Västerås samt på Sjukhuset i Varberg. Även Uppsala län har till viss del berörts då patientutbyte har skett mellan Västmanland och Uppsala. Utbrottsstammen är en Enterococcus faecium med resistens av vanB-typ. Epidemiologisk typning har visat att samtliga undersökta isolat från Västmanland och Halland samt majoriteten av isolaten från Stockholm tillhör samma PFGE-typ. Ett samarbete har initierats mellan berörda smittskydds- och vårdhygienenheter, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Strama för att kartlägga situationen och öka kunskapen om det epidemiologiska läget i syfte att motverka spridning av VRE inom vården.

Ålder och kön

Ungefär lika många kvinnor som män rapporterades med VRE under 2008. Medelåldern var 70 år.

Geografisk fördelning

Av de 618 VRE-fallen anmäldes 418 från Stockholm, 86 från Halland, 83 från Västmanland, 13 från Uppsala län och 18 från 8 andra län med 1 till 6 VRE-fall/län. Incidensen per 100 000 invånare var 6,7 för hela riket och för de berörda landstingen 21,1 i Stockholm, 29,3 i Halland, 33,2 i Västmanland och 4,0 i Uppsala län.

Smittväg och smittland

Majoriteten (604 fall) var inhemskt smittade och smittan var oftast (576 fall) associerad med sjukvård. För de resterande fallen var annan smittväg angiven eller saknades uppgift om smittväg. För de 13 utlandssmittade VRE-fallen angavs 8 som smittade inom sjukvård och övriga fall saknade angiven smittväg. I ett fall saknades angivelse om smittland.

Orsak till undersökning

Två tredjedelar av de inhemskt smittade fallen hittades i samband med smittspårning, 17 % genom screening och 9 % vid utredning av kliniska symptom. För 8 % av fallen angavs en annan orsak, alternativt saknades provtagningsorsak.

Art och undersökningslokal

610 fall var smittade med Enterococcus faecium. Av dessa hade 505 vanB-genen och 96 vanA-genen medan uppgift saknades för 4 fall. I 5 fall rapporterades dubbelinfektion med Enterococcus faecium med vanA och Enterococcus faecium med vanB-genen.

Enterococcus faecalis rapporterades i 4 fall, där ett isolat var vanA-positiv. För övriga 3 fall saknades uppgift om resistens-gen. I 2 fall rapporterades dubbelinfektion med både E. faecalis och E. faecium. Sex av VRE-fallen under 2008 var inte laboratorierapporterade.

Enligt första insända laboratorierapport per fall var VRE isolerad från feces i 84 % av fallen och 5 % vardera från sår respektive urin. Under 2008 rapporterades 11 fall av invasiv VRE-infektion, alla i blod.

Epidemiologisk typning

Pulsfältsgelelektrofores (PFGE) användes som epidemiologisk typningsmetod. Resultaten visade att isolat från samtliga fall i Halland och Västmanland och från merparten av fallen i Stockholm tillhörde samma PFGE-typ.