Gruppen virala hemorragiska febrar innefattar ett antal virusinfektioner som orsakar allvarliga sjukdomstillstånd med hög dödlighet som i slutskedet ofta kännetecknas av blödningar i hud och från inre organ. Virala hemorragiska febrar är zoonotiska infektioner där människan smittas genom insektsbett som överför viruset från infekterade djur eller genom direktkontakt med spillning eller andra utsöndringar från infekterade djur. För vissa av dessa virusinfektioner utgör överföring från människa till människa en risk vid exempelvis sjukdomsutbrott i sjukhusmiljö med otillräcklig hygienisk standard.

Till gruppen virala hemorragiska febrar hör bland annat infektioner med ebola-, marburg- och hantavirus, Krim-Kongo hemorragisk feber, lassafeber, Rift Valley-feber samt gula febern som dock anmäls under egen rubrik enligt smittskyddslagen

Utfall

År 2016 rapporterades ett fall av lassafeber hos en svensk resenär sannolikt smittad under vistelse i Liberia, där hen kan ha kommit i kontakt med spillning från gnagardjur. Diagnosen lassafeber ställdes efter 14 dagars vårdtid på ett sjukhus i västra Sverige varvid individen flyttades till högisoleringsenheten vid Universitetssjukhuset i Linköping som är speciellt bemannad och utrustad för att kunna vårda ett fall av viral hemorragisk feber oavsett orsakande virustyp. Genom noggrann övervakning kunde konstateras att ingen anhöriga eller vårdpersonal som varit i nära kontakt med den drabbade individen smittats.

Mikrobiologi

År 2016 utfördes analyser avseende virala hemorragiska febrar på nio provtagna individer, den primära frågeställningen för samtliga provtagna individer var lassafeber, en individ analyserades även avseende ebola. En provtagen individ konstaterades ha infektion med lassafeber påvisad genom molekylärbiologisk metodik (PCR) och förekomst av antikroppsreaktion mot lassafeber.

Sammanfattande bedömning och förslag på åtgärder

Beredskapsdiagnostik för de högpatogena virusinfektionerna som ingår i gruppen virala hemorragiska febrar finns tillgänglig dygnet runt via Folkhälsomyndigheten. Det är viktigt att remitterande vårdinstans tar kontakt med klinisk mikrobiolog i beredskap (KMiB) vid Folkhälsomyndigheten för att diskutera provtagningsförfarande och att remissen innehåller relevanta epidemiologiska uppgifter som möjliggör optimalt analysförfarande vid Folkhälsomyndighetens laboratorium.

Läs mer

Tabellsamling – årsrapporter 2016

Statistik och årsrapporter för andra sjukdomar

Sjukdomsinformation om virala hemorragiska febrar (VHF)

Imported Case of Lassa Fever in Sweden With Encephalopathy and Sensorineural Hearing Deficit