Omotiverad eller felaktig antibiotikaanvändning och spridning av resistenta bakteriestammar inom vården och ute i samhället har lett till en ökande resistensutveckling med risk att infektioner som tidigare gått att behandla blir svårbehandlade eller omöjliga att behandla. Att "ha koll på läget", lokalt och nationellt, är därför av yttersta vikt för att resistenta bakterier inte ska spridas i det tysta utan att motåtgärder vidtas, samt att patienterna erbjuds rätt behandling.

Vad gör och vad är Svebar?

Den fortsatta utvecklingen och införandet av Svebar är ett uppdrag Folkhälsomyndigheten fått av regeringen för att förbättra övervakningen av förekomst av antibiotikaresistens i Sverige.

Syftet är att utveckla ett nationellt IT-system för (1) tidig varning för särskilt oönskad antibiotikaresistens, (2) systematisk registrering av resistensdata som grund för lokal och nationell resistensövervakning och återrapportering av resistensutvecklingen. Resultaten ska återkopplas snabbt och kunna ligga till grund för bedömning av behov av lokala och nationella åtgärder, ändringar av behandlingsrekommendationer samt för att följa upp effekten av dessa åtgärder.

Fördelar med Svebar

Den tekniska lösningen med Svebar gör att laboratorierna på ett enhetligt sätt äntligen kan få lätt att, med stöd av Folkhälsomyndigheten, upptäcka resistensavvikelser och följa utvecklingen lokalt efter egna önskemål. Myndigheten får ett bättre "helikopterperspektiv" och får lättare att tidigt slå larm om det finns misstanke att resistensproblem sprids i olika regioner.

  • Laboratorierna får ett tekniskt stöd som möjliggör att ta fram lokala resistensdata på ett för många mer användarvänligt och enkelt sätt.
  • Laboratorierna kan, i samarbete med lokala enheter för vårdhygien/ smittskydd/ Strama, anpassa resistensövervakningen helt efter egna behov.

Hur fungerar det?

Laboratorierna skickar dagligen samtliga sina odlingsresultat till Folkhälsomyndigheten för expertbedömning enligt överenskomna rutiner. Oönskade förändringar i resistensförekomst och fynd av särskilt omfattande resistens ger upphov till automatiska larmsignaler som diskuteras enligt avtalade rutiner.

Svebar kan genom att det kan generera automatiska larm stödja de lokala laboratorierna att reagera på avvikelser i förekomst av resistenta bakterier. Detta kan i sin tur underlätta för dem att signalera till lokala vårdhygien- och smittskyddsenheter så att adekvata smittskyddsåtgärder vidtas vid behov.

De samlade (avidentifierade) datamängderna kommer att ge ett förbättrat underlag för att kunna följa resistensutvecklingen och anpassa behandlingsrekommendationer lokalt och nationellt.

Analysen av långsiktiga data kan underlätta för de lokala Stramagruppernas arbete att utveckla anpassade behandlingsriktlinjer baserade på rådande resistenssituation.