Födelseland

Vaccinationstäckningen i Sverige har visat sig variera beroende på var i världen man är född. I alla åldersgrupper 40+ år har 81 procent av personer födda i Sverige vaccinerat sig, 63 procent av personer födda i övriga Europa och 49 procent av personer födda i övriga världen (se figur 1).

Figur 1. Andel vaccinerade med minst en dos efter födelseland i åldersgrupper 40+ år. 24 juni.

Vaccinationstäckningen skiljer sig åt beroende på var i världen man är född. I alla åldersgrupper 40+ år har 81 procent av personer födda i Sverige vaccinerat sig, 63 procent av personer födda i övriga Europa och 49 procent av personer födda i övriga världen (se figur 1).

Figur 2. Andel vaccinerade med minst en dos efter födelseland i åldersgrupper 40-49, 50-59, 60-69, 70-79, 80+ år. 24 juni.

Figur 2 visar andelar av personer per födelseland som har vaccinerat sig inom åldersgrupperna 40-49, 50-59, 60-69, 70-79, 80+. För personer födda i Sverige varierar täckningen från 52 procent i åldersgruppen 40-49 år till 96 procent i åldersgruppen 80+ år. För personer födda övriga Europa varierar täckningen från 32 procent i åldersgruppen 40-49 år till 87 procent i åldersgruppen 80+ år. För personer födda i övriga världen varierar täckningen från 32 procent i åldersgruppen 40-49 år till 74 procent i åldersgruppen 80+ år.

Sveriges 21 regioner har olika befolkningsstrukturer och förutsättningar, och därför varierar vaccinationstäckningen något mellan olika regioner (se figur 3a och 3b). Regionerna har kommit olika långt i vaccinationsfaserna, vilket också påverkar resultatet. Dock ses liknande mönster bland samtliga regioner där högst andel vaccinerade återfinns bland personer födda i Sverige och lägst andel vaccinerade bland personer födda i Övriga världen.

Diagram 3a. Andel vaccinerade med minst en dos efter födelseland per region i åldersgrupper 20+ år. 24 juni.

Sveriges 21 regioner har olika befolkningsstrukturer och förutsättningar, och därför är det inte konstigt att vaccinationstäckningen varierar mellan olika regioner (se figur 3a och 3b). Regionerna har också kommit olika långt vad gäller vaccinationsfaserna, vilket också kan påverka resultatet. Dock ses liknande mönster bland samtliga regioner där högst andel vaccinerade återfinns bland personer födda i Sverige och lägst andel vaccinerade bland personer födda i Övriga världen i alla regioner.

Diagram 3b. Andel vaccinerade med minst en dos efter födelseland per region i åldersgrupper 20+ år. 24 juni.

Sveriges 21 regioner har olika befolkningsstrukturer och förutsättningar, och därför är det inte konstigt att vaccinationstäckningen varierar mellan olika regioner (se figur 3a och 3b). Regionerna har också kommit olika långt vad gäller vaccinationsfaserna, vilket också kan påverka resultatet. Dock ses liknande mönster bland samtliga regioner där högst andel vaccinerade återfinns bland personer födda i Sverige och lägst andel vaccinerade bland personer födda i Övriga världen i alla regioner.

Inkomst

Flera studier har visat att personer i lägre socioekonomiska grupper har högre risk att drabbas av allvarlig sjukdom och död i covid-19. Socioekonomi ska också beaktas under vaccineringen enligt Folkhälsomyndighetens prioritetsordning. I figur 4 ses täckningsgraden i åldersgrupper 40-49, 50-59, 60-69, 70-79, 80+ utifrån inkomstnivå indelad i fem grupper, där 1 motsvarar lägst inkomst och 5 högst inkomst. Det finns ett samband mellan inkomstnivå och täckningsgrad i de yngre åldersgrupperna, dvs. ju högre inkomst desto högre andel som har vaccinerat sig.

Figur 4. Andel vaccinerade med minst en dos efter inkomstgrupp (1=lägst inkomst, 5=högst inkomst) i åldersgrupper 40-49, 50-59, 60-69, 70-79, 80+ år. 24 juni.

Flera studier har visat att personer i lägre socioekonomiska grupper har högre risk att drabbas av allvarlig sjukdom och död i covid-19. Socioekonomi ska också beaktas under vaccineringen enligt Folkhälsomyndighetens prioritetsordning. I figur 4 ses täckningsgraden i åldersgrupper 40-49, 50-59, 60-69, 70-79, 80+ utifrån inkomstnivå indelad i fem grupper, där 1 motsvarar lägst inkomst och 5 högst inkomst. Det finns ett samband mellan inkomstnivå och täckningsgrad i de yngre åldersgrupperna, dvs. ju högre inkomst desto högre andel som har vaccinerat sig.

I figur 5-7 visas vaccinationstäckningen utifrån födelseland och inkomstgrupp för åldersgrupper 40-49, 50-59, 60-69. Samma mönster ses även här, där högre inkomst motsvarar högre täckning oavsett födelseland. I alla åldersgrupper ses lägst täckning bland personer födda i övriga Europa och övriga världen i inkomstgrupp ett, och högst täckning ses bland personer födda i Sverige i inkomstgrupp fem.

Figur 5. Andel vaccinerade med minst en dos utifrån födelseland och inkomstgrupp (1=lägst inkomst, 5=högst inkomst) i åldersgruppen 40-49 år. 24 juni.

I figur 5-7 visas vaccinationstäckningen utifrån födelseland och inkomstgrupp för åldersgrupper 40-49, 50-59, 60-69. Samma mönster ses även här, där högre inkomst motsvarar högre täckning oavsett födelseland. I alla åldersgrupper ses lägst täckning bland personer födda i övriga Europa och övriga världen i inkomstgrupp ett, och högst täckning ses bland personer födda i Sverige i inkomstgrupp fem.   I åldersgruppen 40-49 år ses lägst täckning bland personer födda i övriga Europa och övriga världen i inkomstgrupp ett med 16 respektive 21 procent. Personer födda i Sverige i inkomstgrupp ett har en täckning på 41 procent.

Figur 6. Andel vaccinerade med minst en dos utifrån födelseland och inkomstgrupp (1=lägst inkomst, 5=högst inkomst) i åldersgruppen 50-59 år. 24 juni.

I åldersgruppen 50-59 ses lägst täckning bland personer födda i övriga Europa och övriga världen i inkomstgrupp ett med 36 respektive 41 procent. Personer födda i Sverige i inkomstgrupp ett har en täckning på 62 procent.

Figur 7. Andel vaccinerade med minst en dos utifrån födelseland och inkomstgrupp (1=lägst inkomst, 5=högst inkomst) i åldersgruppen 60-69 år. 24 juni.

I åldersgruppen 60-69 ses lägst täckning bland personer födda i övriga Europa och övriga världen i inkomstgrupp ett med 58 respektive 58 procent. Personer födda i Sverige i inkomstgrupp ett har en täckning på 79 procent.

Utbildningsgrad

Utbildningsgrad är ett annat vanligt mått på socioekonomi. Figur 8 visar att täckningsgraden skiljer sig åt även utifrån utbildningsgrad, med de största skillnaderna i yngre åldersgrupper. Personer med eftergymnasial utbildning har en högre täckningsgrad i alla åldersgrupper och de med förgymnasial utbildning har en lägre täckningsgrad i alla åldersgrupper.

Figur 8. Andel vaccinerade med minst en dos utbildningsgrad i åldersgrupp 40-49, 50-59, 60-69, 70-79, 80+ år. 24 juni.

Utbildningsgrad är ett annat vanligt mått på socioekonomi. Figur 8 visar att täckningsgraden skiljer sig åt även utifrån utbildningsgrad, med de största skillnaderna i yngre åldersgrupper. Personer med eftergymnasial utbildning har en högre täckningsgrad i alla åldersgrupper och de med förgymnasial utbildning har en lägre täckningsgrad i alla åldersgrupper.

I figur 9-11 visas vaccinationstäckningen utifrån födelseland och utbildningsgrad för åldersgrupper 40-49, 50-59, 60-69.

Figur 9. Andel vaccinerade med minst en dos utifrån födelseland och utbildningsgrad i åldersgruppen 40-49 år. 24 juni.

I åldersgruppen 40-49 år ökar täckningsgraden med utbildningsgraden, från 23 till 39 procent bland personer födda i övriga världen, 23 till 41 procent bland personer födda i övriga Europa, och från 42 till 56 procent bland personer födda i Sverige (se figur 9).

Figur 10. Andel vaccinerade med minst en dos utifrån födelseland och utbildningsgrad i åldersgruppen 50-59 år. 24 juni.

I åldersgruppen 50-59 år ökar täckningsgraden med utbildningsgraden, från 49 till 61 procent bland personer födda i övriga världen, 53 till 64 procent bland personer födda i övriga Europa, och från 72 till 83 procent bland personer födda i Sverige (se figur 10).

Figur 11. Andel vaccinerade med minst en dos utifrån födelseland och utbildningsgrad i åldersgruppen 60-69 år. 24 juni.

I åldersgruppen 60-69 år ökar täckningsgraden med utbildningsgraden, från 66 till 73 procent bland personer födda i övriga världen, 72 till 76 procent bland personer födda i övriga Europa, och från 88 till 94 procent bland personer födda i Sverige (se figur 11).