Dödlighet i tjock- och ändtarmscancer

Dödlighet i tjock- och ändtarmscancer är en av de indikatorer som Folkhälsomyndigheten valt för att mäta folkhälsan och dess bestämningsfaktorer. Tillsammans med övriga indikatorer ger den en bild av folkhälsan i Sverige. Indikatorn uppdateras en gång per år.

Sammanfattning

Under 2018 avled 2 622 invånare i åldrarna 15 år och äldre av tjock- och ändtarmscancer, vilket motsvarar 31 dödsfall per 100 000 invånare. Dödligheten var högst i de äldsta åldersgrupperna och i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå. Dödligheten har minskat i åldersgrupperna 45–64 år och 65–84 år, bland både män och kvinnor, bland personer med gymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå samt bland personer födda i Sverige och i övriga Europa. Totalt har risken för dödlighet i tjock- och ändtarmscancer minskat med 10 procent under perioden. Dödligheten i tjock- och ändtarmscancer varierade mellan länen med som lägst 23 dödfall och som högst 45 dödsfall per 100 000 invånare år 2014/18 (femårsmedelvärde).

Introduktion

Cancer är idag den näst vanligaste dödsorsaken, både i världen där 17 procent av alla dödsfall uppskattas bero på cancer och i Sverige där 26 procent av alla dödsfall uppskattas bero på cancer (1, 2). I Sverige är den vanligaste cancerdiagnosen bland män prostatacancer och bland kvinnor bröstcancer (1, 3). Tjock- och ändtarmscancer den cancerform som orsakar tredje flest dödsfall i Sverige och den näst flest dödsfall i världen (1).

Dödlighet i cancer är en indikator som speglar behov av preventivt arbete, bättre diagnostiska metoder och behandling och av vård i livets slutskede. Tjock- och ändtarmscancer utvecklas under lång tid och en stor andel av dem som dör av sin sjukdom har fått sin diagnos många år tidigare. Indikatorn är således komplex då den avspeglar vad som har hänt i svenskt hälsoarbete under en lång tid. Vården för tjock- och ändtarmscancer har genomgått stora förändringar under flera decennier med bland annat bättre diagnostik och ökad kvalitetssäkring av behandlingen.

Kön

Totalt avled 2 622 invånare i åldrarna 15 år och äldre av tjock- och ändtarmscancer 2018, vilket motsvarar 31 dödsfall per 100 000 invånare under året (figur 1). Om även dödlighet där tjock- och ändtarmscancer är en indirekt orsak inkluderas, så kallad bidragande dödsorsak, uppgår antalet avlidna till 38 dödsfall per 100 000 invånare. Bland kvinnor var det 30 dödsfall per 100 000 kvinnor och bland män 33 dödsfall per 100 000 män. Skillnaden mellan kvinnor och män var inte statistiskt säkerställd men blev det när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Detta förklaras till stor del av att åldersfördelningen är olika mellan kvinnor och män. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Dödlighet i tjock- och ändtarmscancer. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på kön, under perioden 2006–2018. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2018 syns små förändringar i dödligheten i tjock- och ändtarmscancer (figur 1). Totalt minskade risken för dödlighet i tjock- och ändtarmscancer med 10 procent i åldrarna 30 år och äldre. Risken för dödlighet minskade med 12 procent bland män och bland kvinnor med 9 procent under perioden. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan kvinnor och män i dödlighet i tjock- och ändtarmscancer under perioden.

Ålder

Dödligheten i tjock- och ändtarmscancer var lägst i den yngsta åldersgruppen 15–29 år och ökade sedan med stigande åldersgrupper (figur 2). Dödligheten var 2018 högst i gruppen 85 år och äldre med 261 dödsfall per 100 000 invånare, samt i gruppen 65–84 år med 89 dödsfall per 100 000 invånare. Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och övriga åldersgrupper var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Dödlighet i tjock- och ändtarmscancer. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på ålder, under perioden 2006–2018. Möjliga val: kön. Observera att skalan avviker från övriga figurer.

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2018 har utvecklingen för de olika åldersgrupperna sett något olika ut (figur 2). I åldersgrupperna 45–64 år och 65–84 år har risken för dödlighet i tjock- och ändtarmscancer minskat med 17 respektive 18 procent under perioden. Dessa trender var statistiskt säkerställda. I övriga åldersgrupper har ingen statistiskt säkerställd förändring skett under perioden. Skillnaden i dödlighet i tjock- och ändtarmscancer mellan referensgruppen 30–44 år och åldersgrupperna 45–64 år samt 65–84 år minskade under perioden.

Utbildningsnivå

Under 2018 var dödligheten i tjock- och ändtarmscancer högst i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå med 75 dödsfall per 100 000 invånare i åldrarna 25 år och äldre (figur 3). Lägst var dödligheten i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå med 21 dödsfall per 100 000 invånare. Skillnaden mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och övriga utbildningsgrupper var statistiskt säkerställd men minskade när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Detta förklaras till stor del av att det i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå finns en högre andel äldre än i övriga utbildningsgrupper. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Dödlighet i tjock- och ändtarmscancer. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2017. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2018 har utvecklingen för de olika utbildningsgrupperna sett något olika ut (figur 3). Risken för dödlighet i tjock- och ändtarmscancer i åldrarna 30 år och äldre har minskat med 12 procent i gruppen med gymnasial utbildningsnivå samt med 21 procent i gruppen med eftergymnasial utbildning. För gruppen med förgymnasial utbildningsnivå har det inte skett någon statistiskt säkerställd förändring. Skillnaden i dödlighet i tjock- och ändtarmscancer mellan gruppen med eftergymnasial och med förgymnasial utbildningsnivå ökade under perioden.

Födelseland

Dödligheten i tjock- och ändtarmscancer var 2018 högst bland personer födda i övriga Norden med 60 dödsfall per 100 000 invånare och lägst bland personer födda i övriga världen med 7,0 dödsfall per 100 000 invånare (figur 4). Bland personer födda i Sverige och i övriga Europa var motsvarande antal 35 respektive 21 dödsfall per 100 000 invånare. Skillnaden mellan personer födda i Sverige och födda i övriga världen var statistiskt säkerställd och minskade när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. Skillnaden mellan personer födda i Sverige och personer födda i övriga Norden och övriga Europa var först statistiskt säkerställd men försvann vid justering. Dessa förändringar förklaras till stor del av olika ålderssammansättning bland personer födda i olika födelseregioner. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 4, val åldersstandardiserat).

Figur 4. Dödlighet i tjock- och ändtarmscancer. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på födelseland, under perioden 2006–2018. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2018 har utvecklingen för de olika födelseregionerna sett något olika ut (figur 4). Risken för dödlighet i tjock- och ändtarmscancer i åldrarna 30 år och äldre minskade med 9 procent bland personer födda i Sverige och med 32 procent bland personer födda i övriga Europa. För övriga födelseregioner hade det inte skett någon statistiskt säkerställd förändring. Det skedde ingen tydlig förändring i skillnaden i dödlighet i tjock- och ändtarmscancer mellan personer födda i Sverige och i övriga Europa under perioden.

Län

Dödligheten i tjock- och ändtarmscancer fördelat på län bland invånare 15 år och äldre varierade år 2014/18 (femårsmedelvärde) mellan som lägst 23 dödsfall per 100 000 invånare i Stockholms län och som högst 44 dödsfall per 100 000 invånare i Jämtlands län (figur 5). På grund av att ålderssammansättningen ser olika ut i olika län och kommuner kan resultaten ändras vid åldersstandardisering. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 5, val åldersstandardiserat).

Figur 5. Dödlighet i tjock- och ändtarmscancer. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på län, under perioden 2006/10–2014/18. Möjliga val: kön, åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Metod

Uppgifterna om dödlighet i tjock- och ändtarmscancer är hämtade från Socialstyrelsens dödsorsaksregister 2006–2018 och avser cancer i tjock- eller ändtarm (ICD-10: C18, C20) som underliggande dödsorsak.

Deskriptiv statistik redovisas som antal dödsfall samt antal dödsfall per 100 000 invånare för personer 15 år och äldre. Utbildningsnivå redovisas för personer 25 år och äldre, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön, utbildningsnivå, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senaste året, trender över tid inom en grupp och skillnader i trender över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i dödlighet mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 30 år och uppåt, eftersom det i de yngre åldersgrupperna är så få invånare som dör i tjock- och ändtarmscancer att det begränsar möjligheten till analys.

Under rubriken Födelseland innefattar övriga Europa före detta Sovjetunionen. Under rubriken Län används femårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag.

Referenser

  1. Global Burden of Disease Compare Data Visualization. GBD 2017. Seattle: Institute for Health Metrics and Evaluation; 1990–. [citerad 23 januari 2019]. Hämtad från: https://vizhub.healthdata.org/gbd-compare/
  2. Statistikdatabas för dödsorsaker. Dödsorsaker 2017. Stockholm: Socialstyrelsen; 1997–. [citerad 23 januari 2019]. Hämtad från: https://sdb.socialstyrelsen.se/if_dor/val.aspx
  3. Socialstyrelsen. Statistik om nyupptäckta cancerfall 2017. Stockholm: Socialstyrelsen; 2018. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2018-12-50.pdf
Gå till toppen av sidan