Fallolyckor bland äldre

Fallolyckor bland äldre är en av de indikatorer som Folkhälsomyndigheten valt för att mäta folkhälsan och dess bestämningsfaktorer. Tillsammans med övriga indikatorer ger den en bild av folkhälsan i Sverige. Indikatorn uppdateras en gång per år.

Sammanfattning

Totalt vårdades 47 005 personer 65 år och äldre i slutenvården för fallolyckor 2017, vilket motsvarar 2 360 vårdade per 100 000 invånare. Fallolyckor var vanligare bland kvinnor, i åldersgruppen 85 år och äldre samt bland personer födda i övriga Norden. Antalet vårdade för fallolyckor minskade något i åldersgruppen 65–84 år, men ökade i åldersgruppen 85 år och äldre mellan 2006 och 2017. Antalet vårdade för fallolyckor minskade i samtliga utbildningsgrupper. Totalt sett minskade risken för fallolyckor med 3 procent under perioden. Antalet vårdade för fallolyckor varierade mellan länen med som lägst 2 062 fallolyckor och som högst 2 963 fallolyckor per 100 000 invånare år 2013/17.

Introduktion

Fallolycka innebär en fysisk skada som uppstår när en person faller. Skadan kan vara lindrig till allvarlig och kan innebära förlorad självständighet, försämrad livskvalitet och leda till dödsfall. Fallrisken ökar med stigande ålder, bland annat på grund av muskelsvaghet, syn- och hörselnedsättning, försämrad balans och gångförmåga samt sjukdom och medicinering. Fall är den vanligaste orsaken till att äldre skadar sig och är en av de tio vanligaste dödsorsakerna bland personer över 70 år (1). Närmare 1 000 äldre personer dör varje år på grund av fallolyckor (2). Samhällets kostnader för fallolyckor inom den specialiserade vården och vård och omsorg i kommunerna var mer än 10 miljarder kronor 2014 (3). Risken för fall går däremot att förebygga, till exempelvis genom fysisk träning och andra fallpreventiva åtgärder som snöröjning och sandning, bra utomhusbelysning, anpassningar i hemmet eller behandling av benskörhet.

Kön

Totalt vårdades 47 005 personer 65 år och äldre för fallolyckor 2017, vilket motsvarar 2 360 vårdade per 100 000 invånare i åldrarna 65 år och äldre (figur 1). Fallolyckor var vanligare bland kvinnor än män. Det var 2 797 kvinnor och 1 853 män som vårdades för fallolyckor per 100 000 invånare. Skillnaden i fallolyckor mellan kvinnor och män var statistiskt säkerställd men minskade något när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Detta kan förklaras av att åldersfördelningen är olika mellan kvinnor och män. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Fallolyckor. Antal vårdade per 100 000 invånare, 65 år och äldre, fördelat på kön, under perioden 2006–2017. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2017 har utvecklingen av antalet fallolyckor per 100 000 invånare 65 år och äldre sett något olika ut för kvinnor och män (figur 1). Bland kvinnor minskade risken för fallolyckor med 8 procent medan det för män ökade med 6 procent. Totalt sett minskade risken för fallolyckor med 3 procent. Dessa trender var statistiskt säkerställda. Skillnaden i antal vårdade för fallolyckor mellan kvinnor och män minskade under perioden.

Ålder

Antalet vårdade för fallolyckor var högre i den äldre åldersgruppen (85 år och äldre), 7 722 vårdade per 100 000 invånare, än i den yngre åldersgruppen (65–84 år), 1 554 vårdade per 100 000 invånare, år 2017 (figur 2). Fallolyckor var vanligare bland kvinnor i båda åldersgrupperna (figur 2, val kön). Skillnaden mellan referensgruppen 65–84 år och åldersgruppen 85 år och äldre var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Fallolyckor. Antal vårdade per 100 000 invånare, 65 år och äldre, fördelat på ålder, under perioden 2006–2017. Möjliga val: kön.

Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2017 har utvecklingen för åldersgrupperna sett olika ut (figur 2). Antalet fallolyckor per 100 000 invånare 65 år och äldre minskade med 10 procent i den yngre åldersgruppen och ökade med 7 procent i den äldre åldersgruppen under samma period. Dessa trender var statistiskt säkerställda. Skillnaden i antal vårdade för fallolyckor mellan referensgruppen 65–84 år och åldersgruppen 85 år och äldre ökade under perioden.

Utbildningsnivå

Antalet vårdade för fallolyckor per 100 000 invånare var högre i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå, 2 496 vårdade per 100 000, jämfört med grupperna med gymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå, med 1 866 respektive 1 506 vårdade per 100 000 invånare år 2017 (figur 3). Skillnaderna mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och övriga utbildningsgrupper var statistiskt säkerställda men minskade när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Detta förklaras till stor del av att det i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå finns en större andel äldre än i övriga utbildningsgrupper. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Fallolyckor. Antal vårdade per 100 000 invånare, 65 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2017. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2017 minskade antalet fallolyckor per 100 000 invånare i åldern 65 år och äldre i samtliga utbildningsgrupper (figur 3). I grupperna med förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå minskade risken för fallolyckor med 2 respektive 4 procent. I gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå minskade risken för fallolyckor med 5 procent. Dessa trender var statistiskt säkerställda. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnad mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och i övriga utbildningsgrupper i antal vårdade för fallolyckor under perioden.

Födelseland

Antalet vårdade för fallolyckor per 100 000 invånare var högst bland personer födda i övriga Norden, 2 619 vårdade per 100 000 invånare (figur 4). Lägst antal fallolyckor fanns bland personer födda i övriga världen, 1 280 vårdade per 100 000 invånare. Motsvarande siffror för personer födda i Sverige och i övriga Europa var 2 403 respektive 1 907 vårdade per 100 000 invånare. Skillnaderna mellan personer födda i Sverige och personer födda i övriga födelseregioner var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län.

Figur 4. Fallolyckor. Antal vårdade per 100 000 invånare, 65 år och äldre, fördelat på födelseland, under perioden 2006–2017. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2017 har utvecklingen för de olika födelseregionerna sett något olika ut (figur 4). Risken för fallolyckor minskade med 3 procent för personer födda i Sverige. Denna trend var statistiskt säkerställd. För övriga grupper fanns inte statistiskt säkerställda förändringar under perioden. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnad mellan gruppen födda i Sverige och i övriga födelseregioner i antal vårdade för fallolyckor under perioden.

Län

Antalet vårdade för fallolyckor fördelat på län varierade under år 2013/17 med som lägst 2 062 vårdade per 100 000 invånare i Uppsala län och som högst 2 963 vårdade per 100 000 invånare i Västerbottens län (figur 5). På grund av att ålderssammansättningen ser olika ut i olika län och kommuner kan resultaten ändras vid åldersstandardisering. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 5, val åldersstandardiserat).

Figur 5. Fallolyckor. Antal vårdade per 100 000 invånare, 65 år och äldre, fördelat på län, under perioden 2006/10–2013/17. Möjliga val: kön, åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen.

Metod

Måttet som anges här är incidens, det vill säga antalet personer per 100 000 invånare 65 år och äldre som vårdats inom slutenvården för fallolyckor (fallskador) under ett visst kalenderår (endast det första vårdtillfället per patient och kalenderår). Fallolyckor definieras utifrån skadediagnos enligt ICD-10: W00-W19. Fallolycka innebär exempelvis fall från samma höjd eller fall från högre höjd samt fall i samband med aktivitet. Uppgifterna om fallolyckor bland äldre är hämtade från Socialstyrelsens Patientregister 2006–2017 och är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten.

Deskriptiv statistik redovisas som antal personer som vårdats inom slutenvården för fallolyckor per 100 000 invånare 65 år och äldre. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön, utbildning, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senaste året, trender över tid inom en grupp och skillnader i trender över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, ålder, utbildningsnivå och län. För denna indikator ingår inte gruppen ”Utbildning saknas” i de statistiska analyserna på grund av begränsningar i data. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i antalet vårdade för fallolyckor mellan t.ex. olika utbildningsgrupper beror på utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 65–84 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 65 år och äldre för kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Under rubriken födelseland innefattar övriga Europa före detta Sovjetunionen. Under rubriken län används femårsmedelvärden för att få tillräckligt stort dataunderlag.

Referenser

1. Global Burden of Disease Compare Data Visualization. GBD 2017. Seattle: Institute for Health Metrics and Evaluation; 2017- [citerad 19 januari 2019]. Hämtad från: vizhub.healthdata.org/gbd-compare/

2. Statistikdatabas för dödsorsaker. Dödsorsaker 2017. Stockholm: Socialstyrelsen; 1997- [citerad 21 januari 2019]. Hämtad från: https://sdb.socialstyrelsen.se/if_dor/val.aspx

3. Socialstyrelsen. En god vård? Övergripande uppföljning utifrån sex frågor om hälso- och sjukvårdens resultat: öppna jämförelser 2017. Stockholm: Socialstyrelsen; 2018. [citerad 21 januari 2019]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/oppna-jamforelser/2018-1-4.pdf

Gå till toppen av sidan