Insjuknande i hjärtinfarkt

Insjuknande i hjärtinfarkt är en av de indikatorer som Folkhälsomyndigheten valt för att mäta folkhälsan och dess bestämningsfaktorer. Tillsammans med övriga indikatorer ger den en bild av folkhälsan i Sverige. Indikatorn uppdateras en gång per år.

Sammanfattning

Antalet insjuknanden i hjärtinfarkt i befolkningen 15 år och äldre var 264 per 100 000 invånare år 2017. Insjuknande i hjärtinfarkt har minskat under den senaste tolvårsperioden. Nedgången fanns i alla åldersgrupper från 30 år och äldre men var störst i åldersgrupperna 65–84 år och 85 år och äldre, vilket är de åldrar då hjärtinfarkt är vanligast. En minskning i antalet insjuknanden fanns även i alla utbildningsgrupper samt i grupperna födda i Sverige och utanför Europa. Antalet insjuknanden i hjärtinfarkt varierade beroende på län med som lägst 197 och som högst 403 insjuknanden per 100 000 invånare år 2013/17.

Introduktion

Under det senaste decenniet har insjuknandet och dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar minskat (1). Risken för hjärtinfarkt ökar med stigande ålder. Hjärtinfarkt, liksom stroke, tillhör gruppen hjärt- och kärlsjukdomar och har till stor del, men inte helt och hållet, samma riskfaktorer såsom högt blodtryck och höga blodfetter. Sjukvårdande insatser har stor betydelse för hur många som dör men det är andra faktorer som påverkar hur många som insjuknar, till exempel insatser som påverkar förekomsten av olika risk- eller skyddsfaktorer. Förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar påverkas bland annat av faktorer som ohälsosamma matvanor, för låg fysisk aktivitet, fetma och rökning (2). Se även de relaterade indikatorerna Insjuknande i stroke samt Dödlighet i cirkulationsorganens sjukdomar.

Kön

Under 2017 insjuknade totalt 21 824 personer i åldrarna 15 år och äldre i hjärtinfarkt, vilket motsvarar 264 insjuknanden per 100 000 invånare (figur 1). Antalet insjuknanden i hjärtinfarkt var lägre bland kvinnor, 192 per 100 000 invånare, än bland män, 335 per 100 000invånare. Skillnaden mellan kvinnor och män var statistiskt säkerställd och ökade när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Detta förklaras till stor del av att åldersfördelningen är olika mellan kvinnor och män. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Insjuknande i hjärtinfarkt. Antal insjuknanden per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på kön, under perioden 2006–2017. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2017 minskade antalet insjuknanden i hjärtinfarkt bland både kvinnor och män (figur 1). Dessa trender var statistiskt säkerställda. Totalt sett har antalet insjuknanden minskat med 39 procent under perioden. Bland kvinnor var minskningen 42 procent och bland män 36 procent. Skillnaden i antal insjuknanden i hjärtinfarkt mellan kvinnor och män ökade under perioden.

Ålder

Antalet invånare i åldern 15 år och äldre som insjuknade i hjärtinfarkt 2017 var högst i den äldsta åldersgruppen, 85 år och äldre, med 1 772 insjuknanden per 100 000 invånare (figur 2). Lägst var insjuknandet i den yngsta åldersgruppen, 15–29 år, med 0,6 insjuknanden per 100 000 invånare. Skillnaderna mellan referensgruppen 30–44 år och övriga åldersgrupper var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Insjuknande i hjärtinfarkt. Antal insjuknanden per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på ålder, under perioden 2006–2017. Möjliga val: kön. Observera att skalan avviker från övriga figurer.

Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen

Under perioden 2006–2017 minskade antalet insjuknanden i hjärtinfarkt i alla åldersgrupper, med undantag för den yngsta åldersgruppen (figur 2). Minskningen var störst i de äldre åldersgrupperna. I åldersgruppen 65–84 år minskade antalet insjuknanden med 42 procent och i den äldsta åldersgruppen, 85 år och äldre, med 47 procent. I åldersgrupperna 45–64 år och 30–44 år var minskningen 22 respektive 24 procent. Dessa trender var statistiskt säkerställda. Skillnaden i antal insjuknanden i hjärtinfarkt mellan referensgruppen 30–44 år och åldersgrupperna 65–84 år samt 85 år och äldre minskade under perioden.

Utbildningsnivå

Antalet invånare i åldern 25 år och äldre som insjuknade i hjärtinfarkt var högst i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå med 661 insjuknanden per 100 000 invånare (figur 3). Lägst var insjuknandet i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå med 154 insjuknanden per 100 000 invånare. I gruppen med gymnasial utbildningsnivå var motsvarande antal 293 insjuknanden per 100 000 invånare. Skillnaderna mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och övriga utbildningsgrupper var statistiskt säkerställda men minskade när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Detta förklaras till stor del av att det i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå finns en högre andel äldre än i övriga utbildningsgrupper. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Insjuknande i hjärtinfarkt. Antal insjuknanden per 100 000 invånare, 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2017. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2017 minskade antalet insjuknanden i hjärtinfarkt i samtliga utbildningsgrupper (figur 3). Dessa trender var statistiskt säkerställda. I gruppen med förgymnasial utbildningsnivå var minskningen 41 procent och i grupperna med gymnasial respektive eftergymnasial utbildningsnivå 35 procent. Skillnaden i antal insjuknanden i hjärtinfarkt mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och gruppen med förgymnasial utbildningsnivå minskade under perioden.

Födelseland

Antalet insjuknanden i hjärtinfarkt 2017 var högst bland personer födda i övriga Norden med 513 insjuknanden per 100 000 invånare och lägst bland personer födda utanför Europa med 123 insjuknanden per 100 000 invånare (figur 4). Bland personer födda i Sverige och i övriga Europa var motsvarande antal 277 respektive 224 insjuknanden per 100 000 invånare. Skillnaden mellan personer födda i Sverige och övriga Norden var statistiskt säkerställd men minskade något när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. För personer födda i övriga Europa samt övriga världen uppstod statistiskt säkerställda skillnader jämfört med personer födda i Sverige när hänsyn togs till övriga faktorer. Detta förklaras till stor del av olika ålderssammansättning bland personer födda i olika födelseregioner. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 4, val åldersstandardiserat).

Figur 4. Insjuknande i hjärtinfarkt. Antal insjuknanden per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på födelseland, under perioden 2006–2017. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2017 minskade antalet insjuknanden i hjärtinfarkt i åldrarna 15 år och äldre bland personer födda i Sverige och utanför Europa. Dessa trender var statistiskt säkerställda. Bland personer födda i Sverige och utanför Europa var minskningen 39 respektive 22 procent. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnad i antal insjuknanden i hjärtinfarkt mellan personer födda i Sverige och i övriga födelseregioner under perioden. Analyser för övriga Norden och övriga Europa har ej gjorts då antalet personer var för få i dessa grupper.

Län

Antalet insjuknanden i hjärtinfarkt fördelat på län bland invånare 15 år och äldre varierade år 2013/17 mellan 197 insjuknanden per 100 000 invånare i Stockholms län och 403 insjuknanden per 100 000 invånare i Norrbottens län (figur 5). På grund av att ålderssammansättningen ser olika ut i olika län och kommuner kan resultaten ändras vid åldersstandardisering. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 5, val åldersstandardiserat).

Figur 5. Insjuknande i hjärtinfarkt. Antal insjuknanden per 100 000 invånare 15 år och äldre, fördelat på län, under perioden 2006/10–2013/17. Möjliga val: kön, åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Metod

Måttet som anges här är incidens, det vill säga antalet invånare 15 år och äldre som insjuknar i hjärtinfarkt (första gången efter sju infarktfria år) under ett visst kalenderår. Hjärtinfarkt definieras som huvud- eller bidiagnos respektive underliggande eller bidragande diagnos enligt ICD-10: I21 och I22 (3). Uppgifterna om insjuknande i hjärtinfarkt är hämtade från Socialstyrelsens Patientregister och Dödsorsaksregister 2006–2017 och är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten.

Deskriptiv statistik redovisas som antal insjuknanden i hjärtinfarkt och antal insjuknanden per 100 000 invånare för personer 15 år och äldre. Utbildningsnivå redovisas för personer 25 år och äldre, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön, utbildning, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senaste året, trender över tid inom en grupp och skillnader i trender över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, ålder, utbildningsnivå och län. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i antalet insjuknanden i hjärtinfarkt mellan t.ex. olika utbildningsgrupper beror på utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 15 år och äldre för kön, ålder och födelseland och på åldrarna 25 år och äldre för utbildningsnivå.

Under rubriken födelseland innefattar övriga Europa före detta Sovjetunionen. Under rubriken län används femårsmedelvärden för att få tillräckligt stort dataunderlag.

Referenser

  1. Folkhälsomyndigheten. Folkhälsan i Sverige 2016. Årlig rapportering. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2016. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/f/folkhalsan-i-sverige-2016/
  2. GBD 2017 Global, regional, and national comparative risk assessment of 84 behavioural, environmental and occupational, and metabolic risks or clusters of risks for 195 countries and territories, 1990–2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. Lancet. 2018; 392(10159):1923–94. DOI:10.1016/S0140-6736(18)32225-6
  3. Socialstyrelsen. Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem – Systematisk förteckning – Svensk version 2019 – Del 2 (3). Stockholm: Socialstyrelsen; 2019. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/klassifikationer-och-koder/2019-1-13.pdf
Gå till toppen av sidan