Ekonomisk standard

Ekonomisk standard är en av de indikatorer som Folkhälsomyndigheten valt för att mäta folkhälsan och dess bestämningsfaktorer. Tillsammans med övriga indikatorer ger den en bild av folkhälsan i Sverige. Indikatorn uppdateras en gång per år.

Sammanfattning

Personer med hög ekonomisk standard lever i genomsnitt längre, och är även friskare, än personer med låg ekonomisk standard. I Sverige fortsätter den ekonomiska standarden att förbättras. Medianvärdet för disponibel inkomst var 239 000 kronor 2016, en ökning från 2011 med 12 procent mätt i fasta priser. I åldersgruppen 30–64 år hade män och kvinnor en likvärdig utveckling av disponibel inkomst under perioden, medan de med högst förgymnasial utbildningsnivå hade en något sämre utveckling än övriga utbildningsgrupper. Den disponibla inkomsten varierade beroende på län, högst medianvärde 2016 hade Stockholm och Halland.

Introduktion

Den sociala gradienten i hälsa är väl belagd. Oavsett om den mäts i termer av utbildningsnivå, yrkesstatus, inkomst eller ekonomisk standard är de socioekonomiskt mer gynnade i genomsnitt friskare och lever längre än de med mindre resurser (1). Sannolikt går orsakssambanden i båda riktningar (2), det vill säga från hälsa till ekonomisk standard (3) men också från ekonomisk standard till hälsa. Att leva under knapphändiga materiella förhållanden, ekonomisk stress och med bristande kontroll över sin livssituation har troligen negativa hälsoeffekter, också när hänsyn tagits till faktorer som yrkesstatus och utbildningsnivå (4). En individs ekonomiska standard beror till stor del på inkomsterna i individens hushåll och på hushållets försörjningsbörda. Sedan mitten av 1980-talet har skillnaderna i disponibel inkomst ökat. Detta har också inneburit en ökning av andelen personer i hushåll med en disponibel inkomst under 60 procent av medianen i befolkningen, vad som brukar benämnas låg ekonomisk standard eller ekonomisk utsatthet. År 2016 levde 14 procent av befolkningen i sådana hushåll, jämfört med 7 procent 1991 (5). Se även de relaterade indikatorerna Barn i ekonomisk utsatthet samt Vuxna i ekonomisk utsatthet.

Ekonomisk standard definieras som summan av hushållsmedlemmarnas inkomster efter det att skatt och andra negativa transfereringar dragits av, med hänsyn taget till hushållets storlek och sammansättning. Det mått som används är ekvivalerad disponibel inkomst.

Förbättrad ekonomisk standard

I Sverige fortsätter den ekonomiska standarden att förbättras. Medianvärdet för den disponibla inkomsten 2016 var 239 000 kronor, en ökning från 2011 med 12 procent mätt i fasta priser (figur 1). Figuren visar övre inkomstgränsen för de 5 procent i befolkningen som har lägst disponibel inkomst, medianinkomsten samt nedre inkomstgränsen för de 5 procent i befolkningen som har högst disponibel inkomst.

Figur 1. Utveckling av ekonomisk standard och inkomstspridning för hela befolkningen perioden 2011–2016.

Källa: Totalräknad inkomstfördelningsstatistik från inkomst- och taxeringsregistret (TRIF), Statistiska centralbyrån (SCB).

Under perioden 2011–2016 skedde en relativt likvärdig procentuell ökning för gruppen med högst disponibel inkomst och för gruppen med lägst disponibel inkomst (figur 1). Den undre inkomstgränsen för de fem procent av befolkningen med högst disponibel inkomst ökade under perioden med 12 procent, samtidigt som den övre gränsen för de fem procent med lägst disponibel inkomst ökade med 14 procent. Den övre gränsen för de fem procent med lägst disponibel inkomst var 44 procent av medianen både 2011 och 2016.

Kön

Den disponibla inkomsten ökade bland både män och kvinnor under 2011–2016. Medianvärdet för män år 2016 var 299 000 kronor, en ökning med 14 procent sedan 2011. Medianvärdet för kvinnor år 2016 var 294 000 kronor, också en ökning med 14 procent (figur 2).

Figur 2. Utveckling av ekonomisk standard totalt i befolkningen 30–64 år och fördelat på kön, under perioden 2011–2016.

Källa: Totalräknad inkomstfördelningsstatistik från inkomst- och taxeringsregistret (TRIF), Statistiska centralbyrån (SCB).

Utbildningsnivå

År 2016 var medianvärdet för disponibel inkomst för de med förgymnasial utbildningsnivå 240 000 kronor, för de med gymnasial utbildningsnivå 283 000 kronor och för de med eftergymnasial utbildningsnivå 329 000 kronor (figur 3). För samtliga grupper förbättrades den disponibla inkomsten mellan 2011 och 2016. För gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå ökade den disponibla inkomsten med 12 procent och för gruppen med gymnasial utbildningsnivå med 15 procent. Utvecklingen var jämförelsevis sämre bland gruppen förgymnasial utbildningsnivå. Den disponibla inkomsten ökade för denna grupp med 9 procent under 2011–2016.

Figur 3. Utveckling av ekonomisk standard totalt i befolkningen 30–64 år och fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2011–2016. Möjliga val: kön.

Källa: Totalräknad inkomstfördelningsstatistik från inkomst- och taxeringsregistret (TRIF), Statistiska centralbyrån (SCB).

Födelseland

År 2016 var medianvärdet för disponibel inkomst högst bland personer födda i Sverige, 313 000 kronor (figur 4). Lägst disponibel inkomst hade personer födda utanför Europa, 210 000 kronor. För personer födda i övriga Norden och i övriga Europa var den disponibla inkomsten 292 000 respektive 249 000 kronor 2016. För gruppen födda i övriga Norden ökade den disponibla inkomsten med 18 procent under 2011–2016. I grupperna födda i övriga Europa och utanför Europa ökade den disponibla inkomsten med 17 procent. För personer födda i Sverige var ökningen 15 procent under samma period.

Figur 4. Utveckling av ekonomisk standard totalt i befolkningen 30–64 år och fördelat på födelseland, under perioden 2011–2016. Möjliga val: kön.

Källa: Totalräknad inkomstfördelningsstatistik från inkomst- och taxeringsregistret (TRIF), Statistiska centralbyrån (SCB).

Län

Högst medianvärde för den disponibla inkomsten 2016 hade Stockholms län (336 000 kronor), följt av Hallands län (309 000 kronor) (figur 5). Lägst medianvärde för disponibel inkomst hade Gotlands län (263 000 kronor). Den disponibla inkomsten ökade i samtliga län under perioden 2011–2016.

Figur 5. Utveckling av ekonomisk standard totalt i befolkningen 30–64 år och fördelat på län, under perioden 2011–2016. Möjliga val: kön och kommunnivå.

Källa: Totalräknad inkomstfördelningsstatistik från inkomst- och taxeringsregistret (TRIF), Statistiska centralbyrån (SCB).

Metod

Ekonomisk standard definieras som ekvivalerad disponibel hushållsinkomst, det vill säga summan av hushållsmedlemmarnas inkomster efter det att skatt och andra negativa transfereringar dragits av, dividerat med en ekvivalensskala som tar hänsyn till hushållets storlek och sammansättning. Med detta mått antas alla personer inom ett hushåll ha samma ekonomiska standard. I figurerna visas resultaten avrundade till tusentals kronor, och räknat i fasta priser under perioden 2011–2016. Belopp visas i 2016 års priser. Uppgifterna är hämtade från Statistiska centralbyråns (SCB) totalräknade inkomstfördelningsstatistik (TRIF) och bearbetade vid Folkhälsomyndigheten. På grund av övergång från SCB:s urvalsbaserade inkomstfördelningsundersökning, Hushållens ekonomi (HEK), till ny totalräknad inkomstfördelnings-statistik (TRIF), är uppgifterna före 2011 inte jämförbara med senare uppgifter. Av denna anledning presenteras här uppgifter endast för perioden 2011–2016.

Observera att figur 1 avser hela befolkningen medan figurerna för kön, utbildningsnivå, födelseland och län presenterar utvecklingen av den ekvivalerade disponibla inkomsten för åldersgruppen 30–64 år.

Referenser

  1. Elo IT. Social class differentials in health and mortality: Patterns and explanations in comparative perspective. Annu Rev Sociol. 2009;35:553-72. DOI: 10.1146/annurev-soc-070308-115929
  2. Kröger H, Pakpahan E, Hoffmann R. What causes health inequality? A systematic review on the relative importance of social causation and health selection. Eur J Public Health. 2015;25(6):951-60. DOI: doi.org/10.1093/eurpub/ckv111
  3. Currie J. Healthy, wealthy, and wise: Socioeconomic status, poor health in childhood, and human capital development. J Econ Lit. 2009;47(1):87-122. DOI: 10.1257/jel.47.1.87
  4. Geyer S, Hemström Ö, Peter R, Vågerö D. Education, income, and occupational class cannot be used interchangeably in social epidemiology. Empirical evidence against a common practice. J Epidemiol Community Health. 2006;60(9):804-10. DOI: 10.1136/jech.2005.041319
  5. Statistiska Centralbyrån. Ekonomisk välfärdsstatistik 2016:1, Inkomstrapport 2016 – Individer och hushåll. Stockholm: Statistiska centralbyrån, 2018. Hämtad från: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/hushallens-ekonomi/inkomster-och-inkomstfordelning/inkomster-och-skatter/pong/publikationer/inkomstrapport-2016--individer-och-hushall/
Gå till toppen av sidan