Barn i ekonomisk utsatthet

Barn i ekonomisk utsatthet är en av de indikatorer som Folkhälsomyndigheten valt för att mäta folkhälsan och dess bestämningsfaktorer. Tillsammans med övriga indikatorer ger den en bild av folkhälsan i Sverige. Indikatorn uppdateras en gång per år.

Sammanfattning

Under 2017 var andelen barn i ekonomisk utsatthet 19 procent. Andelen barn i ekonomisk utsatthet var högst i den yngsta åldersgruppen, 0–4 år, och minskade därefter med ålder. En högre andel barn vars föräldrar hade förgymnasial utbildningsnivå levde i ekonomisk utsatthet jämfört med barn vars föräldrar hade eftergymnasial utbildningsnivå. Bland barn födda i Sverige var andelen som lever i ekonomisk utsatthet låg jämfört med barn från övriga födelseregioner. Under perioden 2011–2017 ökade andelen barn i ekonomisk utsatthet i de yngre åldersgrupperna, bland barn vars föräldrar hade förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå samt bland barn födda i Sverige och i övriga världen. Samtidigt minskade andelen barn i ekonomisk utsatthet bland de äldsta åldersgrupperna samt bland barn födda i övriga Norden och i övriga Europa. Andelen barn i ekonomisk utsatthet varierade beroende på län med som lägst 13 procent och som högst 25 procent år 2017.

Introduktion

Ekonomisk utsatthet innebär att hushållets disponibla inkomst per konsumtionsenhet är lägre än 60 procent av medianvärdet för riket, och är ett mått som anger vilka som lever i risk för fattigdom. Att växa upp i fattigdom kan påverka barns liv negativt på flera sätt. Låg ekonomisk status och ekonomiska problem kan påverka bland annat fysisk och psykisk hälsa (1,2,3), hälsobeteenden och skolresultat (2,3), de sociala relationerna och graden av trångboddhet (2). Den ekonomiska standarden har generellt ökat i Sverige, men samtidigt har andelen barn som växer upp med låg ekonomisk standard, här benämnt som ekonomisk utsatthet, ökat sedan 1990-talet (4). Barn till ensamstående och utrikes födda löper större risk att växa upp i ekonomisk utsatthet (4). Se även de relaterade indikatorerna Vuxna i ekonomisk utsatthet samt Ekonomisk standard.

Ålder

Totalt levde 19 procent av barnen i Sverige i ekonomisk utsatthet 2017 (figur 1). Andelen barn i ekonomisk utsatthet var högst i den yngsta åldersgruppen, 0–4 år, där 22 procent levde i ekonomisk utsatthet. Andelen barn i ekonomisk utsatthet minskar med åldern och lägst var andelen i de två äldsta åldersgrupperna, 10–14 år och 15–19 år, där 17 procent av barnen levde i ekonomisk utsatthet. Skillnaden mellan barn i referensgruppen 0–4 år och övriga åldersgrupper var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, föräldrarnas utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 1. Andel (procent) barn i ekonomisk utsatthet, totalt och fördelat på ålder, under perioden 2011–2017.

Källa: SCB.

UUnder perioden 2011–2017 syntes små förändringar av andelen barn i ekonomisk utsatthet (figur 1). Sammantaget har andelen barn i ekonomisk utsatthet ökat med 1 procent. I de yngre åldersgrupperna, 0–4 år och 5–9 år, ökade andelen barn i ekonomisk utsatthet med 7 och 9 procent i respektive åldersgrupp. Samtidigt minskade andelen barn i ekonomisk utsatthet i åldersgrupperna 10–14 år och 15–19 år med 4 och 10 procent i respektive åldersgrupp under samma period. Dessa trender var statistiskt säkerställda. Skillnaden i andelen barn i ekonomisk utsatthet mellan referensgruppen 0–4 år och åldersgrupperna 10–14 år och 15–19 år ökade under perioden.

Föräldrarnas utbildningsnivå

Andelen barn som levde i ekonomisk utsatthet 2017 var högst i gruppen vars föräldrar hade förgymnasial utbildningsnivå, 67 procent (figur 2). Lägst var andelen i gruppen vars föräldrar hade eftergymnasial utbildningsnivå, 12 procent. Motsvarande andel i gruppen vars föräldrar hade gymnasial utbildningsnivå var 23 procent. Skillnaden mellan barn vars föräldrar hade eftergymnasial utbildningsnivå och övriga utbildningsgrupper var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till barnens ålder, födelseland och län.

Figur 2. Andel (procent) barn i ekonomisk utsatthet, totalt och fördelat på föräldrarnas utbildningsnivå, under perioden 2011–2017.

Källa: SCB.

Under perioden 2011–2017 syntes en uppgång av andelen barn i ekonomisk utsatthet i grupperna vars föräldrar har förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå (figur 2). Andelen ökade med 6 respektive 5 procent. Dessa trender var statistiskt säkerställda. För de barn vars föräldrar hade eftergymnasial utbildningsnivå hade det inte skett någon statistiskt säkerställd förändring. Det skedde ingen tydlig förändring i skillnaden i andelen barn i ekonomisk utsatthet mellan barn vars föräldrar hade eftergymnasial utbildningsnivå och barn vars föräldrar hade gymnasial eller förgymnasial utbildningsnivå under perioden.

Födelseland

Andelen barn som levde i ekonomisk utsatthet 2017 var högst i gruppen födda i övriga världen, 62 procent (figur 4). Lägst andel fanns i gruppen födda i Sverige, 15 procent. Motsvarande andelar i grupperna födda i övriga Norden i övriga Europa var 38 respektive 32 procent. Skillnaden mellan barn födda i Sverige och övriga födelseregioner var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till barnens ålder, föräldrarnas utbildningsnivå och län.

Figur 3. Andel (procent) barn i ekonomisk utsatthet, totalt och fördelat på födelseland, under perioden 2011–2017.

Källa: SCB.

Under perioden 2011–2017 såg utvecklingen olika ut för barn från olika födelseregioner (figur 3). Andelen i ekonomisk utsatthet minskade under perioden bland barn födda i övriga Norden och i övriga Europa med 14 respektive 20 procent. Samtidigt ökade andelen i ekonomisk utsatthet bland barn födda i Sverige och i övriga världen med 2 respektive 8 procent. Dessa trender var statistiskt säkerställda. Skillnaden i andelen barn i ekonomisk utsatthet mellan barn födda i Sverige och i övriga Norden samt i övriga Europa minskade under perioden.

Län

Andelen barn som lever i ekonomisk utsatthet varierade mellan länen med som lägst 13 procent och som högst 25 procent 2017 (figur 4). Lägst andel barn i ekonomisk utsatthet fanns i Hallands län och högst andel i Södermanlands län.

Figur 4. Andel (procent) barn i ekonomisk utsatthet, totalt och fördelat på län, under perioden 2011–2017. Möjliga val: kommunnivå.

Källa: SCB.

Metod

Ekonomisk utsatthet definieras som att hushållets disponibla inkomst per konsumtionsenhet är lägre än 60 procent av medianvärdet för riket. Disponibel hushållsinkomst definieras som summan av hushållsmedlemmarnas inkomster efter det att skatt och andra negativa transfereringar dragits av, dividerat med en ekvivalensskala som tar hänsyn till hushållets storlek och sammansättning. Kapitalinkomst ingår. Måttet visar vilka som har låg inkomst och innefattar även dem som riskerar fattigdom, dock skulle alla i denna grupp förmodligen inte räknas som fattiga i absoluta termer. Måttet avser barn 0–19 år som lever i ekonomisk utsatthet och siffrorna redovisas som andel (procent) barn i ekonomisk utsatthet. Uppgifterna är hämtade från Statistiska centralbyråns (SCB:s) Inkomst- och taxeringsregister (IoT) och är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten. På grund av övergång från SCB:s urvalsbaserade inkomstfördelnings-undersökning, Hushållens ekonomi (HEK), till ny totalräknad inkomstfördelnings-statistik (TRIF), är uppgifterna före 2011 inte jämförbara med senare uppgifter. Av denna anledning presenteras här uppgifter endast för perioden 2011–2017. Indikatorn Barn i ekonomisk utsatthet presenteras till och med 2017 då data som från IoT blir tillgängligt med en viss fördröjning på grund av deklarationsförfarandet.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senaste året, trender över tid inom en grupp och skillnader i trender över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår barnets åldersgrupp och födelseland i fyra grupper, föräldrarnas utbildningsnivå samt län. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. födelseland) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i andelen barn i ekonomisk utsatthet mellan t.ex. olika födelseregioner kan hänföras till just födelseland och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statiska analyserna är referensgrupperna 0–4 år, eftergymnasial utbildningsnivå för föräldrarnas utbildningsnivå, Sverige för födelseland och snittet av rikets län.

Utbildningsnivån för den förälder som har högst utbildning används här som ett mått på elevens socioekonomiska position. Utbildningsnivå avser elevens biologiska föräldrar eller adoptivföräldrar. Under rubriken Födelseland innefattar övriga Europa före detta Sovjetunionen.

Referenser

  1. McKenna C, Law C, Pearce A. Increased household financial strain, the Great Recession and child health-findings from the UK Millennium Cohort Study. BMJ Open. 2017;7(3):e015559-e. DOI:10.1136/bmjopen-2016-015559.

  2. Bergnehr D, Enell S. Ungdomars och unga vuxnas levnadsvillkor i Sverige – En kunskapsöversikt med fokus på ojämlikhet. Stockholm: Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte), 2018. [citerad 9 mars 2020]. Hämtad från: forte.se/publikation/ungdomars-och-unga-vuxnas-levnadsvillkor/

  3. UNICEF. Fairness for children: A league table of inequality in child well-being in rich countries. Florens: UNICEF office of research - Innocenti, 2016. Innocenti reportcard No. 13. [citerad 9 mars 2020]. Hämtad från: www.unicef-irc.org/publications/830-fairness-for-children-a-league-table-of-inequality-in-child-well-being-in-rich-countries.html

  4. Statistiska centralbyrån (SCB). Inkomstrapport 2016 – individer och hushåll. Örebro: SCB, 2018. [citerad 9 mars 2020]. Hämtad från: www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/hushallens-ekonomi/inkomster-och-inkomstfordelning/inkomster-och-skatter/pong/publikationer/inkomstrapport-2016--individer-och-hushall/

Gå till toppen av sidan