Barn i ekonomisk utsatthet

Barn i ekonomisk utsatthet är en av de indikatorer som Folkhälsomyndigheten valt för att mäta folkhälsan och dess bestämningsfaktorer. Tillsammans med övriga indikatorer ger den en bild av folkhälsan i Sverige. Indikatorn uppdateras en gång per år.

Sammanfattning

Under 2016 var andelen barn i ekonomisk utsatthet 18 procent. Andelen barn i ekonomisk utsatthet var högst i den yngsta åldersgruppen, 0–4 år, och minskade därefter för varje åldersgrupp. En högre andel barn vars föräldrar hade förgymnasial utbildningsnivå, 65 procent, levde i ekonomisk utsatthet jämfört med barn vars föräldrar hade gymnasial eller eftergymnasial utbildningsnivå, 22 respektive 11 procent. Bland barn födda i Sverige var andelen som lever i ekonomisk utsatthet låg jämfört med barn från övriga födelseregioner. Under perioden 2011–2016 ökade andelen barn i ekonomisk utsatthet i de yngre åldersgrupperna, bland barn vars föräldrar hade förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå samt bland barn födda i Sverige och i övriga världen. Samtidigt minskade andelen barn i ekonomisk utsatthet bland de äldsta åldersgrupperna samt bland barn födda i övriga Norden och i övriga Europa. Andelen barn i ekonomisk utsatthet varierade beroende på län med som lägst 12 procent och som högst 24 procent år 2016.

Introduktion

Ekonomisk utsatthet innebär att hushållets disponibla inkomst per konsumtionsenhet är lägre än 60 procent av medianvärdet för riket, och är ett mått som anger vilka som lever i risk för fattigdom. Att växa upp i fattigdom kan påverka barns liv negativt på flera sätt. Låg ekonomisk status påverkar bland annat både fysisk och psykisk hälsa, skolresultat, graden av trångboddhet och de sociala relationerna (1, 2). Över tid har den ekonomiska standarden generellt ökat i Sverige, men samtidigt har andelen barn som växer upp i ekonomisk utsatthet ökat (3). Barn till ensamstående och utrikes födda löper större risk att växa upp i ekonomisk utsatthet (3). Se även de relaterade indikatorerna Vuxna i ekonomisk utsatthet samt Ekonomisk standard.

Ålder

Totalt levde 18 procent av barnen i Sverige i ekonomisk utsatthet 2016 (figur 1). Andelen barn i ekonomisk utsatthet var högst i den yngsta åldersgruppen, 0–4 år, där 22 procent levde i ekonomisk utsatthet. Andelen barn i ekonomisk utsatthet minskar med åldern och lägst var andelen i den äldsta åldersgruppen, 15–19 år, där 15 procent av barnen levde i ekonomisk utsatthet. Skillnaderna mellan barn i referensgruppen 0–4 år och övriga åldersgrupper var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn togs till föräldrarnas utbildningsnivå och barnens födelseland.

Figur 1. Andel (procent) barn i ekonomisk utsatthet, totalt och fördelat på ålder, under perioden 2011–2016.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

Under perioden 2011–2016 syntes en svag uppgång av andelen barn i ekonomisk utsatthet i de flesta åldersgrupper (figur 1). Sammantaget har andelen barn i ekonomisk utsatthet ökat med 3 procent. I de yngre åldersgrupperna, 0–4 år och 5–9 år, ökade andelen barn i ekonomisk utsatthet med 8 procent i respektive åldersgrupp. Samtidigt minskade andelen barn i ekonomisk utsatthet i åldersgrupperna 10–14 år och 15–19 år med 5 procent i respektive åldersgrupp under samma period. Dessa trender var statistiskt säkerställda. Skillnaden i andelen barn i ekonomisk utsatthet mellan referensgruppen 0–4 år och åldersgrupperna 10–14 år och 15–19 år ökade under perioden.

Föräldrars utbildningsnivå

En högre andel barn vars föräldrar hade förgymnasial utbildningsnivå levde i ekonomisk utsatthet 2016, 65 procent, jämfört med barn vars föräldrar hade gymnasial eller eftergymnasial utbildningsnivå, där 22 respektive 11 procent levde i ekonomisk utsatthet (figur 2). Skillnaderna mellan barn vars föräldrar hade eftergymnasial utbildningsnivå och övriga utbildningsgrupper var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn togs till barnens ålder och födelseland.

Figur 2. Andel (procent) barn i ekonomisk utsatthet, totalt och fördelat på föräldrars utbildningsnivå, under perioden 2011–2016.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

Under perioden 2011–2016 syntes en uppgång av andelen barn i ekonomisk utsatthet i grupperna vars föräldrar har förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå (figur 2). Andelen ökade med 7 respektive 6 procent. Dessa trender var statistiskt säkerställda. För de barn vars föräldrar hade eftergymnasial utbildningsnivå hade det inte skett någon statistiskt säkerställd förändring. Skillnaden i andelen barn i ekonomisk utsatthet mellan barn vars föräldrar hade eftergymnasial utbildningsnivå och barn vars föräldrar hade förgymnasial utbildningsnivå ökade under perioden.

Födelseland

Bland barn födda i Sverige var andelen som levde i ekonomisk utsatthet 2016 låg, 15 procent, jämfört med barn födda i övriga födelseregioner (figur 3). Bland barn födda i övriga Norden och i övriga Europa levde 37 respektive 33 procent av barnen i ekonomisk utsatthet. Andelen barn som levde i ekonomisk utsatthet var högst i gruppen barn födda i övriga världen, 59 procent. Skillnaderna mellan barn födda i Sverige och övriga födelseregioner var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn togs till barnens ålder och föräldrarnas utbildningsnivå.

Figur 3. Andel (procent) barn i ekonomisk utsatthet, totalt och fördelat på födelseland, under perioden 2011–2016.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

Under perioden 2011–2016 såg utvecklingen olika ut för barn från olika födelseregioner (figur 3). Andelen i ekonomisk utsatthet minskade under perioden bland barn födda i övriga Norden och i övriga Europa med 12 respektive 16 procent. Samtidigt ökade andelen i ekonomisk utsatthet bland barn födda i Sverige och i övriga världen med 3 respektive 9 procent. Dessa trender var statistiskt säkerställda. Skillnaden i andelen barn i ekonomisk utsatthet mellan barn födda i Sverige och i övriga Norden samt i övriga Europa minskade under perioden

Län

Andelen barn som lever i ekonomisk utsatthet varierade beroende på län med som lägst 12 procent och som högst 24 procent 2016 (figur 4). Högst andel barn i ekonomisk utsatthet fanns i Hallands län och lägst andel i Södermanlands län.

Figur 4. Andel (procent) barn i ekonomisk utsatthet, totalt och fördelat på län, under perioden 2011–2016. Möjliga val: kommunnivå.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB)

Metod

Ekonomisk utsatthet definieras som att hushållets disponibla inkomst per konsumtionsenhet är lägre än 60 procent av medianvärdet för riket. Disponibel hushållsinkomst definieras som summan av hushållsmedlemmarnas inkomster efter det att skatt och andra negativa transfereringar dragits av, dividerat med en ekvivalensskala som tar hänsyn till hushållets storlek och sammansättning. Måttet visar vilka som har låg inkomst och innefattar även dem som riskerar fattigdom, dock skulle alla i denna grupp förmodligen inte räknas som fattiga i absoluta termer. Måttet avser barn 0–19 år som lever i ekonomisk utsatthet och siffrorna redovisas som andel (procent) barn i ekonomisk utsatthet. Uppgifterna är hämtade från Statistiska centralbyråns (SCB) totalräknade inkomstfördelningsstatistik (TRIF) och är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten. På grund av övergång från SCB:s urvalsbaserade inkomstfördelnings-undersökning, Hushållens ekonomi (HEK), till ny totalräknad inkomstfördelnings-statistik (TRIF), är uppgifterna före 2011 inte jämförbara med senare uppgifter. Av denna anledning presenteras här uppgifter endast för perioden 2011–2016.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senaste året, trender över tid inom en grupp och skillnader i trender över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår barnets ålder och födelseland samt föräldrarnas utbildningsnivå. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. födelseland) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i andelen barn i ekonomisk utsatthet mellan t.ex. olika födelseregioner beror på just födelseland och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statiska analyserna är referensgrupperna 0–4 år, eftergymnasial utbildningsnivå för föräldrars utbildningsnivå och Sverige för födelseland.

Föräldrarnas utbildningsnivå används här som ett mått på deras socioekonomiska position. Utbildningsnivå avser barnets biologiska föräldrar eller adoptivföräldrar. Under rubriken födelseland innefattar övriga Europa före detta Sovjetunionen.

Referenser

  1. Bergnehr D, Enell S. Ungdomars och unga vuxnas levnadsvillkor i Sverige. En kunskapsöversikt med fokus på ojämlikhet. Stockholm: FORTE; 2017. Hämtad från: https://forte.se/publikation/ungdomars-och-unga-vuxnas-levnadsvillkor/
  2. UNICEF. Fairness for children: A league table of inequality in child well-being in rich countries. Florence: UNICEF office of Research - Innocenti; 2016. Innocenti Report Card no. 13. Hämtad från: https://www.unicef-irc.org/publications/830-fairness-for-children-a-league-table-of-inequality-in-child-well-being-in-rich-countries.html
  3. Statistiska centralbyrån. Ekonomisk välfärdsstatistik 2018:1, Inkomstrapport 2016 – individer och hushåll. Örebro: Statistiska centralbyrån; 2018. Hämtad från: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/hushallens-ekonomi/inkomster-och-inkomstfordelning/inkomster-och-skatter/pong/publikationer/inkomstrapport-2016--individer-och-hushall/
Gå till toppen av sidan