Vuxna i ekonomisk utsatthet

Vuxna i ekonomisk utsatthet är en av de indikatorer som Folkhälsomyndigheten valt för att mäta folkhälsan och dess bestämningsfaktorer. Tillsammans med övriga indikatorer ger den en bild av folkhälsan i Sverige. Indikatorn uppdateras en gång per år.

Sammanfattning

År 2016 befann sig 13 procent av Sveriges befolkning i ekonomisk utsatthet. En högre andel kvinnor än män befann sig i ekonomisk utsatthet. Även bland de äldre, personer med förgymnasial utbildningsnivå samt personer födda utanför Europa var det vanligare att befinna sig i ekonomisk utsatthet under perioden 2011‒2016. Totalt sett och i de äldre åldersgrupperna ökade andelen personer i ekonomiskt utsatthet, men minskade i den yngsta åldersgruppen under samma period. Andelen personer i ekonomisk utsatthet varierade beroende på län med som lägst 10 procent och som högst 16 procent 2016.

Introduktion

Ekonomisk utsatthet innebär att hushållets disponibla inkomst per konsumtionsenhet är lägre än 60 procent av medianvärdet för riket, och är ett mått som anger vilka som lever i risk för fattigdom. Forskning visar att fattigdom kan påverka hälsan genom brist på nödvändigheter såsom mat eller tryggt boende, men också genom sociala och psykologiska svårigheter förknippade med fattigdom (1). Att leva i fattigdom är även förknippat med svårigheter att delta i samhället på samma sätt som andra och kan därför innebära en risk för social exkludering (2). Arbete är den viktigaste källan till inkomst och risken är därför högre att hamna i ekonomisk utsatthet i hushåll där en eller flera är arbetslösa. Att ha dålig hälsa är i sig förknippat med högre risk för arbetslöshet och ekonomisk utsatthet. Över tid ser vi att den ekonomiska standarden har ökat i Sverige och de flesta har fått det bättre. Samtidigt har andelen som lever i ekonomisk utsatthet ökat i alla hushållstyper sedan 1998 och mest bland hushåll med en ensamstående förälder (3). Av de som arbetar är det vanligast att leva i ekonomisk utsatthet bland ensamstående föräldrar, yngre och utlandsfödda (4). Se även de relaterade indikatorerna Barn i ekonomisk utsatthet samt Ekonomisk standard.

Kön

År 2016 levde 13 procent av Sveriges befolkning i åldrarna 20 år och äldre i ekonomisk utsatthet (figur 1). Fler kvinnor än män, 14 respektive 12 procent, levde i ekonomisk utsatthet. Under hela perioden 2011‒2016 var andelen personer i ekonomisk utsatthet högre bland kvinnor än bland män (figur 1, val kön). Skillnaden mellan kvinnor och män var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 1. Andel (procent) personer, från 20 år fördelat på kön i ekonomisk utsatthet, under perioden 2011‒2016.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB).

Under perioden 2011‒2016 ökade ekonomisk utsatthet bland både kvinnor och män (figur 1), dessa trender var statistiskt säkerställda. Andelen kvinnor som levde i ekonomisk utsatthet ökade med 7 procent. Även andelen män i ekonomisk utsatthet ökade under perioden, med 1 procent. Totalt sett ökade andelen i ekonomisk utsatthet i åldrarna 20‒84 år med 4 procent under 2011‒2016. Skillnaden i andelen personer i ekonomisk utsatthet mellan kvinnor och män ökade under perioden.

Ålder

År 2016 var andelen som befann sig i ekonomisk utsatthet högst i åldersgruppen 85 år och äldre, 29 procent (figur 2). Andelen ekonomiskt utsatta var nästan dubbelt så hög för kvinnor som för män i denna åldersgrupp (figur 2, val kön). Lägst var andelen ekonomiskt utsatta i åldersgruppen 45‒64 år där 10 procent befann sig i ekonomisk utsatthet. I de två yngsta åldersgrupperna, 20–29 samt 30–44 år och bland 65‒84-åringar befann sig 16, 14 respektive 13 procent i ekonomiskt utsatthet. I samtliga åldersgrupper var det en högre andel kvinnor än män i ekonomisk utsatthet, undantaget åldersgruppen 45‒64 år. Skillnaderna mellan referensgruppen 30‒44 år och övriga åldersgrupper var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildning, födelseland och län.

Figur 2. Andel (procent) personer, 20 år och äldre i ekonomisk utsatthet fördelat på ålder, under perioden 2011‒2016. Möjliga val: kön.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB).

Under perioden 2011‒2016 såg utvecklingen olika ut för de olika åldersgrupperna (figur 2). I den yngsta åldersgruppen minskade andelen personer i ekonomisk utsatthet med 17 procent. I åldersgrupperna 45‒64 år samt 65‒84 år ökade däremot andelen personer i ekonomisk utsatthet med 11 respektive 34 procent under samma period. Alla dessa trender var statistiskt säkerställda med undantaget gruppen 30–44 år. Skillnaden i andelen personer i ekonomisk utsatthet mellan referensgruppen 30–44 år och åldersgruppen 20–29 år minskade under perioden.

Utbildningsnivå

År 2016 var andelen personer som befann sig i ekonomisk utsatthet högst i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå, 24 procent (figur 3). Lägst andel personer i ekonomisk utsatthet fanns i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå, 7,9 procent. Bland dem med gymnasial utbildningsnivå var andelen 11 procent. I gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå fanns det en högre andel män än kvinnor i ekonomisk utsatthet, medan det i övriga grupper var en högre andel kvinnor än män i ekonomisk utsatthet (figur 3, val kön). Skillnaderna mellan personer med eftergymnasial utbildningsnivå och övriga utbildningsgrupper var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län.

Figur 3. Andel (procent) personer, 25 år och äldre i ekonomisk utsatthet fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2011‒2016. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB).

Under perioden 2011‒2016 ökade andelen personer i ekonomisk utsatthet något i grupperna med förgymnasial samt gymnasial utbildningsnivå men minskade marginellt i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå (figur 3). I grupperna med förgymnasial samt gymnasial utbildningsnivå ökade andelen med 22 respektive 11 procent. I gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå minskade andelen med 6 procent. Trenderna i samtliga grupper var statistiskt säkerställda. Skillnaden i andelen personer i ekonomisk utsatthet mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och övriga utbildningsgrupper ökade under perioden.

Födelseland

År 2016 var andelen i ekonomisk utsatthet högst bland personer födda utanför Europa, 35 procent, och minst bland personer födda i Sverige, 10 procent (figur 4). Bland personer födda i övriga Norden samt övriga Europa var andelen 19 respektive 21 procent. Oavsett födelseregion var det en högre andel kvinnor än män i ekonomisk utsatthet (figur 4, val kön). Skillnaderna mellan personer födda i Sverige och personer födda i övriga födelseregioner var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län.

Figur 4. Andel (procent) personer, 20 år och äldre i ekonomisk utsatthet fördelat på födelseland, under perioden 2011‒2016. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB).

Under perioden 2011‒2016 ökade andelen personer i ekonomisk utsatthet bland personer födda i Sverige samt övriga Norden medan den minskade något i grupperna födda i övriga Europa samt övriga världen (figur 4). Bland personer födda i Sverige samt övriga Norden ökade andelen med 10 respektive 9 procent. I grupperna födda i övriga Europa och övriga världen minskade andelen med 7 procent under samma period. Dessa trender var statistiskt säkerställda. Skillnaden i andelen personer i ekonomisk utsatthet mellan personer födda i Sverige och i övriga Norden ökade under perioden, medan skillnaden minskade mellan personer födda i Sverige och personer födda i övriga Europa och övriga världen.

Län

Högst andel personer i ekonomisk utsatthet 2016 fanns i Värmlands län, 16 procent (figur 5). Lägst var andelen i Stockholms- och Hallands län, 10 procent. I samtliga län var det en högre andel kvinnor än män som befann sig i ekonomisk utsatthet 2016 (figur 5, val kön).

Figur 5. Andel (procent) personer, 25 år och äldre i ekonomisk utsatthet fördelat på län, under perioden 2011‒2016. Möjliga val: kön och kommunnivå.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB).

Metod

Ekonomisk utsatthet definieras som att hushållets disponibla inkomst per konsumtionsenhet är lägre än 60 procent av medianvärdet för riket. Disponibel hushållsinkomst definieras som summan av hushållsmedlemmarnas inkomster efter det att skatt och andra negativa transfereringar dragits av, dividerat med en ekvivalensskala som tar hänsyn till hushållets storlek och sammansättning. Måttet visar vilka som har låg inkomst och innefattar även dem som riskerar fattigdom, dock skulle alla i denna grupp förmodligen inte räknas som fattiga i absoluta termer. Uppgifterna är hämtade från Statistiska centralbyråns (SCB:s) totalräknade inkomstfördelningsstatistik (TRIF) och är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten. På grund av övergång från SCB:s urvalsbaserade inkomstfördelnings-undersökning, Hushållens ekonomi (HEK), till ny totalräknad inkomstfördelnings-statistik (TRIF), är uppgifterna före 2011 inte jämförbara med senare uppgifter. Av denna anledning presenteras här uppgifter endast för perioden 2011–2016.

De deskriptiva resultaten som beskrivs i text och visas i figurerna med andel (procent) för personer 20 år och äldre. Utbildningsnivå redovisas för personer 25 år och äldre, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för utbildning, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senaste året, trender över tid inom en grupp och skillnader i trender över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i ekonomisk utsatthet mellan t.ex. olika utbildningsgrupper beror på utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 20–84 år för kön, ålder och födelseland och på åldrarna 25–84 år för utbildningsnivå.

Under rubriken födelseland innefattar övriga Europa före detta Sovjetunionen.

Referenser

  1. Shaw M, Dorling D, Davey Smith G. Poverty, social exclusion and minorities. In: Marmot M, Wilkinson RG (eds.). Social Determinants of Health. New York: Oxford University Press; 2006. p. 196-223.
  2. Lister R. Poverty. Cambridge: Polity press, 2004.
  3. Försäkringskassan. Socialförsäkringsrapport 2018:4. Barn- och familjeförmånernas betydelse för barnhushållen ekonomi- utveckling över tid. Stockholm: Försäkringskassan; 2018.
  4. Statistiska centralbyrån (SCB). Andelen i arbete under fattigdomsgräns oförändrad. Stockholm: SCB; 2018. [publicerad 16 februari 2018, citerad 21 november 2018]. Hämtad från: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/levnadsforhallanden/levnadsforhallanden/undersokningarna-av-levnadsforhallanden-ulf-silc/pong/statistiknyhet/undersokningarna-av-levnadsforhallanden-ulfsilc3/
Gå till toppen av sidan