Gymnasieexamen inom fyra år efter påbörjad gymnasieutbildning

Gymnasieexamen inom fyra år efter påbörjad gymnasieutbildning är en av de indikatorer som Folkhälsomyndigheten valt för att mäta folkhälsan och dess bestämningsfaktorer. Tillsammans med övriga indikatorer ger den en bild av folkhälsan i Sverige. Indikatorn uppdateras en gång per år.

Sammanfattning

Andelen elever i gymnasieskolan som tagit examen inom fyra år efter påbörjad utbildning var 71 procent 2018. Det var en högre andel flickor, 75 procent, jämfört med pojkar, 68 procent, som tog examen inom fyra år. Det var vanligare att ha tagit examen inom fyra år om elevens föräldrar hade gymnasial eller eftergymnasial utbildningsnivå, än om föräldrarna hade förgymnasial utbildning. Det var också vanligare att ha tagit examen inom fyra år bland elever födda i Sverige, jämfört med jämfört med elever från övriga födelseregioner. Andelen elever som tagit gymnasieexamen inom fyra år efter påbörjad utbildning varierade beroende på län med som högst 78 procent och som lägst 67 procent 2018.

Introduktion

Unga som saknar fullständig gymnasieutbildning har en särskilt utsatt situation på arbetsmarknaden. En avslutad gymnasieutbildning innebär att risken för arbetslöshet minskar bland 20–24-åringar med i genomsnitt 7,4 procentenheter (1). Det finns också studier som visar att när andelen unga som inte kommer in på arbetsmarknaden ökar, så försämras också den psykiska hälsan bland unga (2-5). Unga som saknar slutbetyg från gymnasieskolan har således sämre möjligheter inom arbetslivet och detta kan i sin tur minska möjligheterna till god hälsa under resten av livet (1, 2). Se även den relaterade indikatorn Gymnasiebehörighet.

Kön

Totalt tog 71 procent av eleverna i gymnasieskolan examen inom fyra år 2018 (figur 1). Andelen var 75 procent bland flickor och 68 procent bland pojkar. Skillnaden mellan flickor och pojkar var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till föräldrars utbildningsnivå och elevens födelseland.

Figur 1. Andel (procent) elever i gymnasieskolan med examen inom fyra år, fördelat på kön, under perioden 2015–2018.

Källa: Skolverket

Föräldrars utbildningsnivå

En högre andel elever vars föräldrar hade eftergymnasial utbildningsnivå, 82 procent, tog gymnasieexamen inom fyra år 2018 jämfört med de elever vars föräldrar hade förgymnasial utbildningsnivå, 41 procent (figur 2). För de elever vars föräldrar hade gymnasial utbildningsnivå tog 68 procent gymnasieexamen inom fyra år. Skillnaderna i andelen som tog examen mellan de elever vars föräldrar hade eftergymnasial utbildningsnivå och elever med föräldrar i övriga utbildningsgrupper var statistiskt säkerställda och kvarstod när hänsyn togs till kön och födelseland.

Figur 2. Andel (procent) elever i gymnasieskolan med examen inom fyra år, fördelat på föräldrars utbildningsnivå, under perioden 2015–2018. Möjliga val: kön.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) som gjort bearbetningar av Skolverkets data

Födelseland

Högst andel elever som tog gymnasieexamen inom fyra år efter påbörjad utbildning återfanns bland elever födda i Sverige, 77 procent (figur 3). Lägst andel elever som tog examen inom fyra år återfanns bland elever födda i övriga världen, 36 procent. Bland personer födda i övriga Norden och i övriga Europa var motsvarande andel 65 respektive 58 procent. Skillnaderna i andelen som tog examen mellan elever födda i Sverige och övriga födelseregionerna var statistiskt säkerställda. Skillnaderna mellan elever födda i Sverige och övriga Europa respektive övriga världen kvarstod när hänsyn togs till kön och föräldrars utbildningsnivå, medan skillnaden mellan elever födda i Sverige och i övriga Norden inte lägre var statistiskt säkerställd.

Figur 3. Andel (procent) elever i gymnasieskolan med examen inom fyra år, fördelat på födelseland, under perioden 2015–2018. Möjliga val: kön.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) som gjort bearbetningar av Skolverkets data

Län

Andelen elever med gymnasieexamen inom fyra år efter påbörjad utbildning varierade beroende på län med som högst 78 procent och som lägst 67 procent 2018 (figur 4). Högst andel elever med examen inom fyra år var det i Blekinge län och lägst andel var det i Södermanlands län.

Figur 4. Andel (procent) elever i gymnasieskolan med examen inom fyra år, fördelat på län, under perioden 2015–2017. Möjliga val: kön.

Källa: Statistiska centralbyrån (SCB) som gjort bearbetningar av Skolverkets data

Metod

Uppgifterna är hämtade från Statistiska centralbyrån (SCB) och Skolverket 2015–2018 och är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten. Måttet som anges avser elever med gymnasieexamen inom fyra år efter påbörjad gymnasieutbildning och siffrorna redovisas som andel (procent) individer med examen.

År 2011 genomfördes en gymnasiereform, vilket innebär att slutbetygen före och efter 2011 inte är direkt jämförbara. Därför presenteras här data från 2015, det vill säga från och med att det är möjligt att beräkna andelen med gymnasieexamen inom fyra år, efter att förändringarna i gymnasieskolan infördes.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senaste året. I de statistiska analyserna ingår elevens kön, ålder, födelseland och län, samt föräldrarnas utbildningsnivå. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. kön) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i gymnasieexamen mellan olika kön beror på just kön och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna flickor, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län.

Föräldrarnas utbildningsnivå används här som ett mått på elevens socioekonomiska position. Med föräldrar avses elevens biologiska föräldrar eller adoptivföräldrar. Under rubriken födelseland innefattar övriga Europa före detta Sovjetunionen.

Referenser

  1. Organisation for Economic Co-operation and Development (OECD). Education at a Glance 2011: OECD Indicators. Paris: OECD Publishing; 2011. Hämtad från: http://www.oecd.org/edu/school/educationataglance2011oecdindicators.htm
  2. Lager AC, Bremberg SG. Association between labour market trends and trends in young people's mental health in ten European countries 1983-2005. BMC Public Health. 2009; 9:325. DOI: 10.1186/1471-2458-9-325
  3. Paul KI, Moser K. Unemployment impairs mental health: Meta-analyses. J Vocat Behav. 2009;74(3):264-82. DOI: 10.1016/j.jvb.2009.01.001
  4. Sellstrom E, Bremberg S, O'Campo P. Yearly incidence of mental disorders in economically inactive young adults. Eur J Public Health. 2011;21(6):812-4. DOI:10.1093/eurpub/ckq190.
  5. Vancea M, Utzet M. How unemployment and precarious employment affect the health of young people: A scoping study on social determinants. Scand J Public Health. 2017;45(1):73-84. DOI:10.1177/1403494816679555.
Gå till toppen av sidan