Sysselsättning i befolkningen

Sysselsättning i befolkningen är en av de indikatorer som Folkhälsomyndigheten valt för att mäta folkhälsan och dess bestämningsfaktorer. Tillsammans med övriga indikatorer ger den en bild av folkhälsan i Sverige. Indikatorn uppdateras en gång per år.

Sammanfattning

Sysselsättningen i befolkningen i åldrarna 25–64 år var 84 procent 2017. Under lågkonjunkturen 2008‒2010 sjönk den för att därefter återhämta sig igen. Sysselsättningen var högre bland män än kvinnor 2017, men skillnaden minskade från 6 till 4 procentenheter mellan 2006 och 2017. Sysselsättningen var lägst i den äldsta åldersgruppen, 55–64 år, och högst i åldrarna 35‒54 år. Bland personer med förgymnasial utbildningsnivå var sysselsättningen lägre än bland personer med gymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå. Sett till födelseland var det högst sysselsättning bland personer födda i Sverige.

Introduktion

Sysselsättningen är en viktig indikator på ett lands ekonomiska förmåga. Arbete och sysselsättning har stor betydelse för människors livskvalitet och delaktighet i samhällslivet (1). På grund av att det tidigare inte var lika vanligt att utbilda sig vidare som det är idag, är personer i åldern 60–64 år överrepresenterade bland dem med låg utbildning (2). Eftersom många i denna åldersgrupp redan har lämnat arbetsmarknaden, kan det resultera i en överskattning av utbildningens betydelse för sysselsättningen, även om en längre utbildning rent allmänt innebär en ökad möjlighet till sysselsättning (3). Sverige har internationellt sett en hög sysselsättningsgrad (4). Med sysselsättning menas att ha förvärvsarbete, det vill säga ett betalt arbete utanför hemmet (5). Sysselsättning redovisas här som andel sysselsatta i befolkningen i åldrarna 25–64 år. Se även de relaterade indikatorerna Långtidsarbetslöshet samt Unga som varken arbetar eller studerar.

Kön

Sysselsättningen var högre bland män än bland kvinnor (figur 1). I början av den aktuella perioden 2006‒2017 var 78 procent av kvinnorna och 84 procent av männen sysselsatta. Under perioden ökade sysselsättningen och år 2017 var den 82 procent bland kvinnor och 86 procent bland män, vilket innebär att skillnaden i sysselsättning mellan kvinnor och män minskat från 6 till 4 procentenheter. Under 2008‒2010 drabbades Sverige av en ekonomisk lågkonjunktur, vilket avspeglar sig i sysselsättningssiffrorna. Sedan 2010 pekar kurvorna för både kvinnor och män uppåt och ökningen är något större för kvinnor. Totalt hade 84 procent av befolkningen i åldrarna 25–64 år sysselsättning under 2017.

Figur 1. Andel (procent) sysselsatta invånare, 25‒64 år, fördelat på kön, under perioden 2006‒2017.

Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), Statistiska centralbyrån (SCB).

Ålder

Sysselsättningen var högst i åldersgrupperna 35–44 år och 45–54 år med 88 respektive 89 procent sysselsatta 2017 (figur 2). Lägst var sysselsättningen i den äldsta åldersgruppen, 55–64 år, med 76 procent. För denna åldersgrupp har det dock skett en ökning från 70 procent 2006. Sysselsättningsgraden har i övriga åldersgrupper varit ganska stabil över tid.

Figur 2. Andel (procent) sysselsatta invånare, 25‒64 år, fördelat på ålder, under perioden 2006‒2017. Möjliga val: kön.

Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), Statistiska centralbyrån (SCB).

Utbildningsnivå

Sysselsättningsgraden var högst bland personer med eftergymnasial och gymnasial utbildning, 89 respektive 85 procent, och lägst bland personer med förgymnasial utbildningsnivå, 62 procent (figur 3). Sysselsättningsgraden minskade under i stort sett hela perioden bland personer med förgymnasial utbildningsnivå, medan sysselsättningen ökade något bland personer med gymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå.

Att den totala sysselsättningen ökat förklaras främst av att en högre andel 2017 än 2006 hade eftergymnasial utbildningsnivå, i och med att personer med eftergymnasial utbildning har högre sysselsättningsgrad än de övriga grupperna. En bidragande orsak till att sysselsättningen ökat totalt är även att sysselsättningen bland gruppen med "uppgift saknas" avseende utbildningsnivå har ökat.

Figur 3. Andel (procent) sysselsatta invånare, 25‒64 år, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006‒2017. Möjliga val: kön.

Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), Statistiska centralbyrån (SCB).

Födelseland

Sysselsättningsgraden skiljer sig mellan personer från olika födelseländer. Högst var sysselsättningen bland personer födda i Sverige med 88 procent 2017 (figur 4). Lägst var sysselsättningen bland personer födda i övriga världen med 65 procent. Sysselsättningen har ökat i alla grupper mellan 2006 och 2017.

Figur 4. Andel (procent) sysselsatta invånare, 25‒64 år, fördelat på födelseland, 2006‒2017. möjliga val: kön.

Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), Statistiska centralbyrån (SCB).

Metod

Uppgifterna kommer från Statistiska centralbyråns (SCB:s) arbetskraftsundersökningar (AKU) 2006‒2017. AKU är en urvalsundersökning där ett slumpmässigt urval av befolkningen i Sverige tillfrågas om bland annat arbete och arbetslöshet (6). Att det är en urvalsundersökning innebär också att antalet observationer ibland inte räcker till för att redovisa situationen för mindre geografiska områden. Redovisning av sysselsättning på regionnivå finns därför inte med här.

Med sysselsättning menas här att ha förvärvsarbete, det vill säga ett betalt arbete utanför hemmet (5). Resultaten som beskrivs i text och visas i figurerna avser andel sysselsatta i befolkningen i åldrarna 25–64 år. Bland personer äldre än 64 år har många gått i pension och personer yngre än 25 år redovisas under indikatorn Unga som varken arbetar eller studerar som avser åldrarna 15–24 år.

Referenser

    1. Socialstyrelsen. Kunskapsguiden. Sysselsättning. Stockholm: Socialstyrelsen; 2012. [uppdaterad 20 augusti 2012; citerad 6 mars 2019] Hämtad från: http://www.kunskapsguiden.se/psykiatri/Teman/sysselsattning/Sidor/default.aspx
    2. Statistiska centralbyrån (SCB). Utbildningsstatistik årsbok 2015. Stockholm: SCB; 2015. Hämtad från: https://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Publiceringskalender/Visa-detaljerad-information/?publobjid=22768
    3. Statistiska centralbyrån (SCB). Befolkningens utbildning och sysselsättning 2014. Stockholm: SCB; 2014. Hämtad från: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/utbildning-och-forskning/befolkningens-utbildning/befolkningens-utbildning/pong/publikationer/befolkningens-utbildning-och-sysselsattning-2014/
    4. Eurostat. Long-term unemployment rate by sex. Luxembourg: Eurostat; 2018. [citerad 6 mars 2019]. Hämtad från: https://ec.europa.eu/eurostat/web/products-datasets/-/SDG_08_40
    5. Malmgren SG (red). Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien. Uppslagsord ”sysselsättning”. Stockholm: Svenska Akademien; 2009.
    6. Statistiska centralbyrån (SCB). Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Stockholm: SCB; 2017. [citerad 6 mars 2019]. Hämtad från: http://www.scb.se/am0401
Gå till toppen av sidan