Unga som varken arbetar eller studerar

Unga som varken arbetar eller studerar är en av de indikatorer som Folkhälsomyndigheten valt för att mäta folkhälsan och dess bestämningsfaktorer. Tillsammans med övriga indikatorer ger den en bild av folkhälsan i Sverige. Indikatorn uppdateras en gång per år.

Sammanfattning

Andelen unga som varken arbetar eller studerar har legat mellan 6 och 8 procent under perioden 2007–2018, med undantag för 2009 då andelen 15–24-åringar som varken studerar eller arbetar var över 9 procent. Andelen unga som varken arbetar eller studerar har under hela perioden 2007–2018 varit högst i åldersgruppen 20–24 år med mellan 8,5 och 12 procent, med en topp på cirka 14 procent 2009.

Introduktion

Unga som varken arbetar eller studerar är en särskilt utsatt grupp då de riskerar att få det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden genom att de går miste om kunskaper och erfarenheter som krävs för att få ett arbete i framtiden (1). Arbetslöshet ökar risken för negativa hälsoutfall, och sambandet mellan arbetslöshet och nedsatt psykisk hälsa är särskilt tydligt (2–5). En svensk studie visar till exempel sämre psykisk hälsa i gruppen 20–24-åringar som är ekonomiskt inaktiva (5). Unga som varken arbetar eller studerar är en heterogen grupp, med en särskilt hög andel unga utrikes födda kvinnor och även en överrepresentation av unga med funktionsnedsättning. Risken för långvarigt utanförskap ökar med tiden en ung person varken arbetar eller studerar (3). I ett nordiskt perspektiv var andelen personer 2018 i åldersgruppen 15–19 år som varken arbetar eller studerar högst i Sverige för både män och kvinnor, och lägst bland män i Norge. I åldersgruppen 20–24 år var andelen högst bland män i Finland och lägst bland män på Island (6).

Unga som varken arbetar eller studerar kan mätas på olika sätt. Nedan presentas siffor från Arbetskraftsundersökningen (AKU) som bygger på intervjuer med ett urval ur befolkningen. Det mått som definierats av OECD och som använts i jämförelsen med övriga nordiska länder, utgår från register över totalbefolkningen (6). I båda fallen definieras unga som varken arbetar eller studerar som andelen av det totala antalet ungdomar i respektive åldersgrupp som inte är sysselsatta eller deltar i studier, men definitionen av sysselsatt skiljer sig åt (6,7). Se även de relaterade indikatorerna Långtidsarbetslöshet samt Sysselsättning i befolkningen.

Kön och ålder

Andelen unga som varken arbetar eller studerar legat mellan 6 och 8 procent under perioden 2007–2018, förutom 2009, då 9,7 procent av männen och 9,4 procent av kvinnorna i åldern 15–24 år varken arbetade eller studerade (figur 1). Andelen som varken arbetar eller studerar var lägre i den yngre åldersgruppen 15–19 år där andelen legat omkring 3-4 procent för båda könen, undantaget år 2009 (figur 2). I den äldre åldersgruppen 20–24 år har andelen legat mellan 8 och 12 procent för båda könen under perioden, med undantag för 2009. År 2018 var det 8,7 procent av kvinnorna och 8,9 procent av männen som varken arbetade eller studerade i åldersgruppen 20–24 år. Det innebär att nästan var tionde ungdom i åldern 20–24 år stod utanför arbetsmarknad och studier.

Figur 1. Andel (procent) unga som varken arbetar eller studerar, 15–24 år, fördelat på kön, under perioden 2007–2018.

Källa: SCB.

Figur 2. Andel (procent) unga som varken arbetar eller studerar, 15–24 år, fördelat på ålder, under perioden 2007–2018. Möjliga val: kön.

Källa: SCB.

Födelseland

Bland personer födda i Sverige var andelen unga i åldersgruppen 15–24 år som varken arbetar eller studerar 5,5 procent 2018 (figur 3). Motsvarande andel bland personer födda utanför Europa var 8,7 procent. I gruppen födda i övriga Europa var andelen unga som varken arbetar eller studerar 8,0 procent. För personer födda i övriga Norden var dataunderlaget är för litet att redovisa.

Figur 3. Andel (procent) unga som varken arbetar eller studerar, 15–24 år, fördelat på födelseland, under perioden 2007–2018. Möjliga val: kön.

Källa: SCB.

Metod

Uppgifterna kring andelen unga i åldern 15–24 år som varken arbetar eller studerar kommer från Statistiska centralbyråns (SCB) arbetskraftsundersökningar (AKU) 2007‒2018 och är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten. AKU är en urvalsundersökning där ett slumpmässigt urval av befolkningen i Sverige tillfrågas om bland annat arbete och arbetslöshet (8). Att det är en urvalsundersökning innebär också att antalet observationer ibland inte räcker till för att redovisa situationen för mindre geografiska områden. Redovisning av långtidsarbetslösheten på regional nivå finns därför inte med här.

Definitionen av unga som varken arbetar eller studerar är 15–24-åringar som varken är sysselsatta eller ägnar sig åt någon form av studier, formella eller informella. Till sysselsatta räknas de som uppgav att de under mätveckan utförde något arbete som anställd eller som egen företagare under minst en timme, eller som var tillfälligt frånvarande från arbetet under mätveckan.

Under rubriken Födelseland innefattar gruppen övriga Europa även före detta Sovjetunionen.

Referenser

  1. Utredningen om unga som varken arbetar eller studerar. Unga som varken arbetar eller studerar- statistik, stöd och samverkan. Slutbetänkande (SOU 2013:74). Stockholm: Fritzes, 2013. [citerad 8 januari 2020]. Hämtad från: www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2013/10/sou-201374/
  2. Janlert U. Arbete, arbetslöshet och jämlik hälsa – en kunskapsöversikt. Underlagsrapport nr 2 till Kommissionen för jämlik hälsa S 2015:02. Stockholm: Kommissionen för jämlik hälsa, 2016. [citerad 8 januari 2019]. Hämtad från: kommissionjamlikhalsa.se/publikationer/arbete-arbetsloshet-och-jamlik-halsa-en-kunskapsoversikt/
  3. Samordnaren för unga som varken arbetar eller studerar. Det handlar om oss – unga som varken arbetar eller studerar. Delbetänkande (SOU 2017:9). Stockholm: Wolters Kluwer, 2017. [citerad 8 januari 2020]. Hämtad från: www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2017/02/sou-20179/
  4. Paul KI, Moser K. Unemployment impairs mental health: Meta-analyses. Journal of Vocational Behavior. 2009;74(3):264-82. DOI:10.1016/j.jvb.2009.01.001.
  5. Sellström E, Bremberg S, O'Campo P. Yearly incidence of mental disorders in economically inactive young adults. Eur J Public Health. 2011;21(6):812-4. DOI:10.1093/eurpub/ckq190.
  6. Organization for economic co-operation and development (OECD). OECD Data. Youth not in employment, education or training (NEET) (indicator). OECD, 2020. doi: 10.1787/72d1033a-en. [citerad 8 januari 2020]. Hämtad från: data.oecd.org/youthinac/youth-not-in-employment-education-or-training-neet.ht
  7. Statistiska centralbyrån (SCB). Begrepp och definitioner AKU. [citerad 8 januari 2020]. Hämtad från: www.scb.se/contentassets/8ab23deb3310477a9dad083750ec0355/begrepp-och-definitioner-aku.pdf
  8. Statistiska centralbyrån (SCB). Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Stockholm: SCB; 2019 [uppdaterad 12 december 2019; citerad 8 januari 2020]. Hämtad från: www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/arbetskraftsundersokningar/arbetskraftsundersokningarna-aku/
Gå till toppen av sidan