Unga som varken arbetar eller studerar

Unga som varken arbetar eller studerar är en av de indikatorer som Folkhälsomyndigheten valt för att mäta folkhälsan och dess bestämningsfaktorer. Tillsammans med övriga indikatorer ger den en bild av folkhälsan i Sverige. Indikatorn uppdateras en gång per år.

Sammanfattning

Unga som varken arbetar eller studerar löper en ökad risk för ohälsa. Andelen har legat mellan 6 och 8 procent under perioden 2007–2017, med undantag för 2009, då andelen 15–24-åringar som varken studerar eller arbetar var över 9 procent. Andelen unga som varken arbetar eller studerar har under hela perioden 2007–2017 varit högst i åldersgruppen 20–24 år med mellan 8,5 och 11 procent, med en topp på cirka 14 procent 2009.

Introduktion

Unga som varken arbetar eller studerar är en särskilt utsatt grupp då de riskerar att få det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden genom att de går miste om kunskaper och erfarenheter som krävs för att få ett arbete i framtiden (1). Arbetslöshet ökar risken för negativa hälsoutfall, och sambandet mellan arbetslöshet och nedsatt psykisk hälsa är särskilt tydligt (2-5). En svensk studie visar till exempel sämre psykisk hälsa i gruppen 20–24-åringar som är ekonomiskt inaktiva (5). Unga som varken arbetar eller studerar är en heterogen grupp, med en särskilt hög andel unga utrikes födda kvinnor och även en överrepresentation av unga med funktionsnedsättning. Risken för långvarigt utanförskap ökar med tiden en ung person varken arbetar eller studerar (3). Se även de relaterade indikatorerna Långtidsarbetslöshet samt Sysselsättning i befolkningen.

Kön och ålder

Andelen unga som varken arbetar eller studerar har legat mellan 6 och 8 procent under perioden 2007–2017, förutom 2009, då 9,7 procent av männen och 9,4 procent av kvinnorna i åldern 15–24 år varken arbetade eller studerade (figur 1). Andelen som varken arbetar eller studerar var lägre i den yngre åldersgruppen 15–19 år där andelen legat omkring 4 procent för båda könen, undantaget år 2009 (figur 2). I den äldre åldersgruppen 20–24 år har andelen legat mellan 8 och 12 procent för båda könen under perioden, med undantag för 2009. År 2017 var det 8,8 procent av kvinnorna och 8,3 procent av männen som varken arbetade eller studerade i åldersgruppen 20–24 år. Det innebär att nästan var tionde ungdom 20–24 år stod utanför arbetsmarknad och studier.

Figur 1. Andel (procent) unga som varken arbetar eller studerar, 15–24 år, fördelat på kön, under perioden 2007–2017.

Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB

Figur 2. Andel (procent) unga som varken arbetar eller studerar, 15–24 år, fördelat på ålder, under perioden 2007–2017. Möjliga val: kön.

Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB

Födelseland

Andelen unga som varken arbetade eller studerade i åldersgruppen 15–24 år var 5,5 procent 2017 bland personer födda i Sverige (figur 3). Motsvarande andel bland personer födda utanför Europa var 9,7 procent. I gruppen födda i övriga Europa var andelen unga som inte arbetade eller studerade 9,5 procent. För personer födda i övriga Norden var dataunderlaget är för litet att redovisa.

Figur 3. Andel (procent) unga som varken arbetar eller studerar, 15–24 år, fördelat på födelseland, under perioden 2007–2017. Möjliga val: kön.

Metod

Indikatorn visar andelen unga i åldern 15–24 år som varken arbetar eller studerar. Uppgifterna kommer från Statistiska centralbyråns (SCB:s) arbetskraftsundersökningar (AKU), en större enkätundersökning som baseras på telefonintervjuer (6). Enkäten innehåller olika frågor som rör sysselsättning, arbete och arbetslöshet.

Definitionen av unga som varken arbetar eller studerar är 15–24-åringar som varken är sysselsatta eller ägnar sig åt någon form av studier, formella eller informella. Till sysselsatta räknas de som uppgav att de under mätveckan utförde något arbete som anställd eller som egen företagare under minst en timme, eller som var tillfälligt frånvarande från arbetet under mätveckan. Under rubriken födelseland innefattar gruppen övriga Europa även före detta Sovjetunionen.

Referenser

  1. Utredningen om unga som varken arbetar eller studerar. Unga som varken arbetar eller studerar- statistik, stöd och samverkan. Slutbetänkande (SOU 2013:74). Stockholm: Fritzes; 2013. Hämtad från: http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2013/10/sou-201374/
  2. Janlert U. Arbete, arbetslöshet och jämlik hälsa – en kunskapsöversikt. Underlagsrapport nr 2 till Kommissionen för jämlik hälsa; 2015:02. Stockholm: Kommissionen för Jämlik Hälsa, 2016. Hämtad från: http://kommissionjamlikhalsa.se/publikationer/arbete-arbetsloshet-och-jamlik-halsa-en-kunskapsoversikt
  3. Samordnaren för unga som varken arbetar eller studerar. Det handlar om oss – unga som varken arbetar eller studerar. (SOU 2017:9) Stockholm: Wolters Kluwer, 2017. Hämtad från: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2017/02/sou-20179/
  4. Paul KI, Moser K. Unemployment impairs mental health: Meta-analyses. J Vocat Behav. 2009;74(3):264-82. DOI: 10.1016/j.jvb.2009.01.001
  5. Sellström E, Bremberg S, O'Campo P. Yearly incidence of mental disorders in economically inactive young adults. Eur J Public Health. 2011;21(6):812-4. DOI:10.1093/eurpub/ckq190.
  6. Statistiska centralbyrån SCB. Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Stockholm; SCB; 2019. [citerad 6 mars 2019]. Hämtad från: https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/arbetsmarknad/arbetskraftsundersokningar/arbetskraftsundersokningarna-aku/
Gå till toppen av sidan