Sammanfattning

Sysselsättningen i befolkningen 25–64 år var 83 procent 2020. Sysselsättningen var högre bland män än bland kvinnor under perioden 2006–2020. Sett till ålder var sysselsättningen lägst bland personer 55–64 år, men den gruppen har närmat sig övriga åldersgrupper under 2006–2020. Skillnaderna i sysselsättningsgrad mellan personer med olika utbildningsnivå ökade under perioden. Hos kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå minskade sysselsättningsgraden från 57 till 44 procent mellan 2006 och 2020. Sysselsättningen var högst bland personer födda i Sverige och lägst bland personer födda utanför Europa. I samtliga grupper av födelseländer ökade sysselsättningsgraden 2006-2019, och den största ökningen sågs bland personer födda i Europa utanför Norden. År 2020 sjönk sysselsättningsgraden i de flesta grupper, men särskilt bland kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå och bland kvinnor respektive män födda utanför Europa.

Introduktion

På arbetsmarknaden bestäms många av förutsättningarna för individens och hela samhällets välfärd (1). Individers position på arbetsmarknaden har ett starkt samband med skillnader i hälsa på gruppnivå, till exempel mellan dem som har arbete och arbetslösa (2). Sysselsättning och arbetslöshet är därför viktiga bestämningsfaktorer för en jämlik hälsa (1-5). Sverige har internationellt sett en hög sysselsättning och andelen sysselsatta bland kvinnor i förvärvsarbetande ålder var 2020 den högsta bland OECD-länderna (6).

Enligt SCB:s definition är den som är sysselsatt antingen anställd, egen företagare, oavlönad medhjälpare i företag tillhörande medlem av samma hushåll, eller deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska program (7). Här redovisas andel sysselsatta i befolkningen i åldrarna 25–64 år. Bland personer äldre än 64 år har många gått i pension, och personer yngre än 25 år redovisas under indikatorn Unga som varken arbetar eller studerar som avser åldersgruppen 15–24 år. Se även de relaterade indikatorerna Unga som varken arbetar eller studerar och Långtidsarbetslöshet.

Kön

Totalt hade 83 procent av befolkningen 25–64 år sysselsättning 2020, vilket är en ökning sedan början av perioden 2006‒2020 då 78 procent av kvinnorna och 84 procent av männen var sysselsatta. Sysselsättningen var högre bland män än bland kvinnor; 2020 var den 81 procent bland kvinnor och 86 procent bland män (figur 1). Skillnaden i sysselsättningsgrad mellan kvinnor och män har under perioden 2006‒2020 minskat från 6 till 5 procentenheter. Under 2008–2010 påverkades sysselsättningen av finanskrisen som började 2008 (7). Mellan 2011 och 2018 pekade kurvorna för både kvinnor och män uppåt och ökningen var något större för kvinnor. Under 2020 minskade sysselsättningen för både kvinnor och män.

Figur 1. Sysselsättning (andel i procent), 25‒64 år, fördelat på kön, 2006‒2020.

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Ålder

Sysselsättningsgraden var högst bland personer 35–44 år (87 procent) och 45–54 år med 88 procent sysselsatta i båda åldersgrupperna 2020 (figur 2). Lägst var sysselsättningen i den äldsta åldersgruppen, 55–64 år, med 78 procent. Denna åldersgrupp har dock uppvisat den största ökningen, med drygt 8 procentenheter sedan 2006.

Figur 2. Sysselsättning (andel i procent), 25‒64 år, fördelat på ålder, 2006‒2020. Möjliga val: kön.

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Utbildningsnivå

Sysselsättningsgraden 2020 var högst bland personer med eftergymnasial och gymnasial utbildningsnivå, 88 respektive 83 procent, och lägst bland personer med förgymnasial utbildningsnivå, 58 procent (figur 3). Sysselsättningsgraden bland personer med förgymnasial utbildningsnivå har minskat under i stort sett hela perioden 2006–2020, medan den ökat något såväl bland personer med gymnasial som med eftergymnasial utbildningsnivå. Denna utveckling gäller både kvinnor och män (figur 3, val kön). Särskilt stor förändring uppvisade kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå, där det skett en minskning från 57 till 44 procent. Under 2020 gick sysselsättningsgraden ner i alla grupper, jämfört med 2019. Störst var nedgången, 4 procentenheter, bland kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå.

Att den totala sysselsättningen har ökat i befolkningen förklaras främst av att personer med eftergymnasial utbildningsnivå har högre sysselsättningsgrad än de övriga utbildningsgrupperna och att storleken på denna grupp ökar.

Figur 3. Sysselsättning (andel i procent), 25‒64 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006‒2020. Möjliga val: kön.

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Födelseland

Sysselsättningsgraden skiljer sig mellan personer från olika födelseländer. År 2020 var den högst bland personer födda i Sverige, 88 procent (figur 4). Lägst var sysselsättningen bland personer födda utanför Europa, 61 procent. Mellan 2006 och 2019 har sysselsättningen ökat i alla grupper bland både kvinnor och män. Särskilt stor förändring under perioden uppvisade män födda i Europa utanför Norden, en ökning med drygt 14 procentenheter. Under 2020 minskade sysselsättningsgraden igen för personer födda i Sverige och utanför Europa, samt bland kvinnor födda i Europa utanför Norden. Den största minskningen 2020, sett till födelseland, skedde bland personer födda utanför Europa.

Figur 4. Sysselsättning (andel i procent), 25‒64 år, fördelat på födelseland, 2006‒2020. Möjliga val: kön.

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Metod

Uppgifterna kring sysselsättning kommer från Statistiska centralbyråns (SCB) arbetskraftsundersökningar (AKU) 2006–2020. AKU är en urvalsundersökning där ett slumpmässigt urval av befolkningen i Sverige tillfrågas om bland annat arbete och arbetslöshet (7). Att det är en urvalsundersökning medför att antalet observationer ibland inte räcker till för att redovisa situationen för mindre geografiska områden. Redovisning av sysselsättning på regional nivå finns därför inte med här. Detta faktablad uppdateras en gång per år med nya data.

Enligt SCB:s definition är den som är sysselsatt antingen anställd, egen företagare, oavlönad medhjälpare i företag tillhörande medlem av samma hushåll, eller deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska program (8). Andelen sysselsatta uppges ofta som andel av arbetskraften (8). I arbetskraften, enligt SCB, ingår endast de som brukar kallas för den arbetsföra befolkningen, det vill säga människor som arbetar eller skulle kunna arbeta om förutsättningarna varit annorlunda, till exempel arbetslösa och tillfälligt sjukskrivna. Med sysselsatta i den här sammanställningen menar vi dock andel sysselsatta i befolkningen i åldersspannet 25–64 år, oavsett om man tillhör arbetskraften eller ej.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. Kommissionen för jämlik hälsa. Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa. Förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa: Slutbetänkande (SOU 2017:47). Stockholm: Wolters Kluwer, 2017 [citerad 17 mars 2022]. Hämtad från: www.regeringen.se/49ba4e/contentassets/3917644bbd69413bbc0c017647e53528/nasta-steg-pa-vagen-mot-en-mer-jamlik-halsa-slutbetankande-av-kommissionen-for-jamlik-halsa_sou2017_47.pdf
  2. Toivanen S, Vinberg S. Arbete och ojämlikhet i hälsa i vuxenlivet. I: Rostila M, Toivanen S, redaktörer. Den orättvisa hälsan - om socioekonomiska skillnader i hälsa och livslängd. 2 uppl. Stockholm: Liber; 2018. s. 335.
  3. Diderichsen F, Andersen I, Manuel C, Working Group of Danish Review on Social Determinants of H, Andersen A-MN, Bach E, et al. Health inequality – determinants and policies. Scand J Public Health. 2012;40(8 Suppl):12-105. doi:10.1177/1403494812457734
  4. Janlert U. Arbete, arbetslöshet och jämlik hälsa – en kunskapsöversikt. Underlagsrapport nr 2 till Kommissionen för jämlik hälsa S 2015:02. Stockholm: Kommissionen för jämlik hälsa, 2016. [citerad 8 januari 2019]. Hämtad från: http://kommissionjamlikhalsa.se/publikationer/arbete-arbetsloshet-och-jamlik-halsa-en-kunskapsoversikt/
  5. Dahl E, Bergsli H, van der Wel K. Sosial ulikhet i helse – en norsk kunnskapsoversikt. Oslo: Fakultet for samfunnsfag/Sosialforsk. Høgskolen i Oslo og Akershus, 2014 [citerad 17 mars 2022]. Hämtad från: http://tidliginnsats.forebygging.no/Rapporter/Sosial-ulikhet-i-helse-En-norsk-kunnskapsoversikt/
  6. OECD Stat. Labour. Labour Force Statistics. LFS by sex and age - indicators. Women, 25-64 years. Percentage. 2020. Paris: OECD; 2021 [citerad 17 mars 2022]. Hämtad från: https://stats.oecd.org/
  7. Statistiska centralbyrån (SCB). Statistiska meddelanden AM 110 SM 2101. Arbetsmarknaden under coronapandemin. Stockholm: SCB; 2021 [citerad 2 september 2021]. Hämtad från: https://www.scb.se/contentassets/ee4862d70fb74f90883465c12f0751ef/am0401_2021a01_sm_am110sm2101.pdf
  8. Statistiska centralbyrån (SCB). Kvalitetsdeklaration. Arbetskraftsundersökningarna (AKU). Stockholm: SCB; 2022 [citerad 16 mars 2022]. Hämtad från: https://www.scb.se/contentassets/c12fd0d28d604529b2b4ffc2eb742fbe/am0401_kd_2022.pdf