Sammanfattning

Av befolkningen 16–84 år var det enligt 2021 års undersökning 5,5 procent som uppgav att trafikbuller orsakar dem störd sömn dagligen eller varje vecka året runt. Andelen var högre bland personer födda utanför Europa respektive övriga Europa jämfört med personer födda i Sverige, och högre bland personer med förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå jämfört med personer med eftergymnasial utbildningsnivå. Andelen personer som uppgav störd sömn av trafikbuller varierade mellan länen med som högst 5,2 procent och som lägst 2,1 procent år 2018/2021 (flerårsmedelvärde).

Introduktion

Buller är enligt definition oönskat ljud och utgör en vanligt förekommande miljöexponering som kan innebära en risk för hälsan (1). Störd sömn är en av de mest betydande effekterna av buller, och brist på sömn påverkar hälsan och välbefinnandet både på kort och på lång sikt (1–3). År 2011 uppskattades den årliga sjukdomsbördan i Västeuropa på grund av störd sömn från trafikbuller till 903 000 DALYs, eller förlorade friska levnadsår, vilket kan jämföras med 22 000 DALYs för tinnitus (4).

En lång rad faktorer inverkar på sambandet mellan buller, störd sömn, nedsatt välbefinnande och ohälsa, vilket gör området svårare att studera vetenskapligt (5). År 2018 publicerade Världshälsoorganisationen en granskning av det vetenskapliga underlaget kring omgivningsbuller och hjärt- och kärlsjukdom och metabola effekter. Det konstaterades där att omgivningsbuller, och då i synnerhet trafikbuller, ökar risken för ischemisk hjärtsjukdom, samtidigt som det lyftes att det generellt behövs fler studier av hög kvalitet för att stärka slutsatserna om övriga samband (6).

Urbanisering, tillväxt och utbyggnad av transportsystem är några av drivkrafterna bakom bullerproblematiken i samhället (4). Andelen som uppger att de störs mycket eller väldigt mycket av trafikbuller är större bland personer som bor i flerfamiljshus i storstadsområden än bland personer som bor i småhus i övriga kommuner (3). Äldre, sjuka och personer som är känsliga för ljud kan vara extra känsliga för sömnstörningar på grund av buller (2, 3). Sedan 1980-talet har andelen som upplever sömnbesvär ökat kraftigt, och en ökad bullernivå och andra störningar i boendemiljön är några bland flera orsaker bakom ökningen (7). Omkring 2 miljoner svenskar beräknas idag vara utsatta för trafikbuller på en nivå överskridande 55 decibel utomhus vid fasad, vilket innebär att också riktvärdet för buller inomhus riskerar att överskridas (8).

Kön

År 2021 uppgav 5,5 procent av befolkningen 16–84 år att de hade störd sömn av trafikbuller (figur 1). Andelen var 5,3 procent bland kvinnor och 5,6 procent bland män. Det fanns inga statistiskt säkerställda skillnader mellan kvinnor och män i andelen som uppgav störd sömn av trafikbuller.

Figur 1. Störd sömn av trafikbuller (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2018–2021. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Ålder

Andelen personer som uppgav att de hade störd sömn av trafikbuller 2021 var 6,9 procent bland personer 16–29 år, 5,4 procent bland personer 45–64 år och 5,0 procent både bland personer 30–44 år eller 65–84 år (figur 2). När hänsyn togs till utbildningsnivå, födelseland och län var det en högre andel bland kvinnor i åldersgrupperna 16–29 år och 65–84 år som uppgav att de hade störd sömn av trafikbuller jämfört med kvinnor i referensgruppen 30–44 år. Bland män sågs ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan referensgruppen 30–44 år och övriga åldersgrupper.

Figur 2. Störd sömn av trafikbuller, (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2018–2021. Möjliga val: kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Utbildningsnivå

Andelen personer 25–84 år som 2021 uppgav att de hade störd sömn av trafikbuller var 7,2 procent i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå, 5,7 procent i gruppen med gymnasial utbildningsnivå och 4,1 procent i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå (figur 3). Den högre andelen bland personer med förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå jämfört med personer med eftergymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Bland män med förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå var det en högre andel som uppgav att de hade störd sömn av trafikbuller jämfört med män med eftergymnasial utbildningsnivå (referensgrupp) när hänsyn togs till ålder, födelseland och län. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Störd sömn av trafikbuller (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2018–2021. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Födelseland

Andelen personer som uppgav att de hade störd sömn av trafikbuller var 13 procent bland personer födda utanför Europa, 7,0 procent bland personer födda i övriga Europa 4,2 procent bland personer födda i Sverige och 3,6 procent bland personer födda i övriga Norden (figur 4). Den högre andelen bland personer födda i övriga Europa respektive utanför Europa jämfört med referensgruppen födda i Sverige, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län (figur 4, val kön).

Figur 4. Störd sömn av trafikbuller (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2018–2021. Möjliga val: kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Län

Andelen som uppgav att de hade störd sömn av trafikbuller år 2018/2021 (flerårsmedelvärde) varierade mellan länen med som lägst 2,1 procent och som högst 5,2 procent. Bland länen med lägst andel fanns Västerbottens län och bland länen med högst andel fanns Gävleborgs län (figur 5).

Figur 5. Störd sömn av trafikbuller (andel i procent), 16–84 år, fördelat på län, år 2018/2021. Möjliga val: kön och kommunnivå.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Metod

Uppgifterna om störd sömn av trafikbuller kommer från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor?" (HLV) och avser perioden 2018–2021. Från och med 2016 har undersökningen genomförts årligen vartannat år med ett urval av cirka 40 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16–84 år. År 2021 genomfördes en extra omgång av enkäten med anledning av den pågående covid-19-pandemin där ett antal extra pandemirelaterade frågor ställdes. Svarsfrekvensen var 44 procent 2021. Lägst svarsfrekvens bland åldersgrupperna fanns i gruppen 16–29 år.

Indikatorn bygger på frågan "Medför trafikbuller (väg-, tåg- eller flygtrafik), i eller i närheten av din bostad, några av följande störningar?". Sex olika situationer beskrivs, vardera med fyra ja-alternativ ("dagligen", "varje vecka året runt", "varje vecka vissa delar av året" och "mer sällan") och ett femte nej-alternativ ("aldrig"). Andelen som svarat att de dagligen eller varje vecka året runt har svårt att somna (delfråga 3) eller blir väckt (delfråga 4) av trafikbuller redovisas.

Deskriptiv statistik i text och figurer visas som andel (procent) av befolkningen 16−84 år. Utbildningsnivå redovisas för personer 25–84 år, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Resultaten kommer från en urvalsundersökning, och därför redovisas även konfidensintervallen i figurerna samt i kartan. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön och utbildningsnivå i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen. För födelseland och län har inte åldersstandardisering varit möjligt på grund av att antalet personer är otillräckligt. För att få tillräckligt stort dataunderlag redovisas flerårsmedelvärden för län. Flerårsmedelvärdena baseras på undersökningarna, med start 2017–2020, som gjorts inom perioden.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 16−84 år för alla redovisningsgrupper utom utbildningsnivå där analyserna är gjorda på åldrarna 25–84 år. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor, t.ex. utbildningsnivå, tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i störd sömn av trafikbuller mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. För län redovisas inte resultat från de statistiska analyserna.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. Jarosińska D, Héroux M-E, Wilkhu P, et al. Development of the WHO Environmental Noise Guidelines for the European Region: An Introduction. Int J Environ Res Public Health 2018 Apr 20;15(4):813. doi: 10.3390/ijerph15040813
  2. Basner M and McGuire S. WHO Environmental Noise Guidelines for the European Region: A Systematic Review on Environmental Noise and Effects on Sleep. Int. J. Environ. Res. Public Health 2018, 15(3), 519. doi: 10.3390/ijerph15030519
  3. Folkhälsomyndigheten. Hälsoeffekter av buller och höga ljudnivåer. Solna: Folkhälsomyndigheten, 2019. [citerad 16 dec 2021]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/h/halsoeffekter-av-buller-och-hoga-ljudnivaer/
  4. World Health Organization (WHO) and European commission Joint Research Centre (JRC). Burden of Disease from Environmental Noise: quantification of healthy life years lost in Europe. Bonn: World Health Organization, 2011. [citerad 16 dec 2021]. Hämtad från: https://apps.who.int/iris/handle/10665/326424
  5. Hunter, JC and Hayden, KM. The association of sleep with neighborhood physical and social environment. Public Health 2018 Sep 162,126-134. doi: 10.1016/j.puhe.2018.05.003
  6. van Kempen E, Casas M, Pershagen G, Foraster M. WHO Environmental Noise Guidelines for the European Region: A Systematic Review on Environmental Noise and Cardiovascular and Metabolic Effects: A Summary. International Journal of Environmental Research and Public Health. 2018;15(2):379. doi: 10.3390/ijerph15020379
  7. Stressforskningsinstitutet. Stressforskningsinstitutets temablad, en introduktion till sömn. Stockholm: Stockholms universitet; 2020 [citerad 23 mars 2022]. Hämtad från: https://www.stressforskning.su.se/polopoly_fs/1.230059.1427289971!/menu/standard/file/Introduktion%20till%20s%C3%B6mn%20webb.pdf
  8. Brodl L, Andersson S, Leung W, Lindén J, Villamor G, Justesen M. Mapping and socioeconomic analysis of transportation noise in Sweden, 2018. Norrköping: Swedish Meteorological and Hydrological Institute; 2020 [citerad 23 mars 2022]. Hämtad från: http://naturvardsverket.diva-portal.org/smash/get/diva2:1484690/FULLTEXT01.pdf