Sammanfattning

Av befolkningen 16–84 år var det enligt 2021 års undersökning 8,4 procent som uppgav att de har avstått tandvård av ekonomiska skäl trots behov. Andelen var högre bland personer med förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå än bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå, och bland personer födda utanför Sverige jämfört med födda i Sverige. Under perioden 2006–2021 sågs en nedgång i andelen som avstått tandvård av ekonomiska skäl trots behov bland både kvinnor och män liksom i de flesta åldersgrupper, bland personer med gymnasial respektive eftergymnasial utbildningsnivå och i de flesta grupper av födelseländer. Ingen förändring i andel sågs bland personer äldre än 65 år, bland personer med förgymnasial utbildningsnivå eller bland personer födda i övriga Norden. Andelen personer som uppgav att de avstått tandvård av ekonomiska skäl trots behov varierade mellan länen med som lägst 6 procent och som högst 11 procent år 2018/2021 (flerårsmedelvärde).

Introduktion

Målet för tandvården i Sverige är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen (1). Vid behov av vård är det vanligare att av ekonomiska skäl avstå från tandvård än från annan vård (2). Munhälsa eller oral hälsa är en del av den allmänna hälsan och speglar ofta det allmänna hälsotillståndet hos både barn och vuxna (3). Personer som förlorat tänder kan uppleva sänkt självkänsla, lägre social status och kroppslig funktionsförlust (4). Dålig tandhälsa är inte bara ett problem i sig utan har även kopplats till olika sjukdomar, däribland diabetes och hjärt- och kärlsjukdom (5–8). Det preventiva arbetet i tandvården har varit framgångsrikt, men skillnaderna i kariesförekomst ökar mellan olika sociala grupper (8). Däremot har skillnaderna mellan de med bäst och sämst tandhälsa minskat (8). Personer med högre inkomst uppger att de har bättre tandhälsa än personer med lägre inkomst, och sambandet blir tydligare med stigande ålder (9).

Regelbundna tandundersökningar gör att man tidigt kan upptäcka och åtgärda tecken på sjukdomar och problem i munhålan och minska de framtida behoven av tandvård. I den vuxna befolkningen 24 år och äldre har andelen personer som årligen besöker tandvården minskat sedan 2011. År 2019 var denna andel 56 procent (10).

Det finns även ett samband mellan olika levnadsvanor och tandhälsa. Exempelvis ökar rökning risken för tandlossningssjukdom och gör den även svårare att upptäcka. Ohälsosamma matvanor, som en hög konsumtion av sötad dryck och läsk, påverkar också tandhälsan (8).

Kön

År 2021 uppgav 8,4 procent av befolkningen 16–84 år att de avstått tandvård av ekonomiska skäl trots behov (figur 1). Andelen var bland kvinnor 7,7 procent och bland män 9,0 procent. Det fanns inte någon statistiskt säkerställd skillnad mellan kvinnor och män när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland eller län. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Avstått tandvård av ekonomiska skäl trots behov (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2021. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Det sågs en nedgång bland andelen personer som uppgav att de avstått tandvård av ekonomiska skäl trots behov bland både kvinnor och män under perioden 2006–2021 (figur 1). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län var dessa trender statistiskt säkerställda.

Ålder

Bland personer 30–44 år var det 11 procent som uppgav att de avstått tandvård av ekonomiska skäl trots behov, bland personer 45–64 år var det 9,8 procent, bland personer 65–84 år var det 6,4 procent och bland personer 16–29 år var det 5,5 procent år 2021 (figur 2). Skillnaden, med en högre andel i referensgruppen 30–44 år än i övrig respektive åldersgrupp, var statistiskt säkerställd med undantag åldersgruppen 45–64 år. När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län kvarstod skillnaden bland personer 16–29 år och 65–84 år jämfört med referensgruppen. I åldersgruppen 45–64 år framkom en statistiskt säkerställd lägre andel som avstått tandvård jämfört med referensgruppen när hänsyn togs till dessa faktorer.

Figur 2. Avstått tandvård av ekonomiska skäl trots behov (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2006–2021. Möjliga val: kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Det sågs en nedgång bland andelen som uppgav att de avstått tandvård av ekonomiska skäl trots behov under perioden 2006–2021 i de flesta åldersgrupper (figur 2). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång i åldersgrupperna 16–29 år, 30–44 år och 45–64 år, men en oförändrad andel i åldersgruppen 65–84 år.

Utbildningsnivå

Andelen personer 25–84 år som uppgav att de avstått tandvård av ekonomiska skäl trots behov var 14 procent bland personer med förgymnasial utbildningsnivå, 11 procent bland personer med gymnasial utbildningsnivå och 5,8 procent bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå (figur 3). Skillnaden, med en högre andel personer med gymnasial respektive förgymnasial utbildningsnivå som uppgav att de avstått tandvård av ekonomiska skäl trots behov jämfört med eftergymnasial utbildningsnivå, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Avstått tandvård av ekonomiska skäl trots behov (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2021. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2021 sjönk andelen personer som uppgav att de avstått tandvård av ekonomiska skäl trots behov bland personer med gymnasial respektive eftergymnasial utbildningsnivå (figur 3). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång för dessa grupper. Bland personer med förgymnasial utbildningsnivå sågs ingen statistiskt säkerställd förändring.

Födelseland

Andelen personer som 2021 uppgav att de avstått tandvård av ekonomiska skäl trots behov var 18 procent bland personer födda utanför Europa, 12 procent bland personer födda i övriga Europa, 10 procent bland personer födda i övriga Norden och 6 procent bland personer födda i Sverige (figur 4). Skillnaden, med en lägre andel som uppgav att de avstått tandvård av ekonomiska skäl trots behov i referensgruppen födda i Sverige än i övrig respektive födelselandsgrupp, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län.

Figur 4. Avstått tandvård av ekonomiska skäl trots behov (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2021. Möjliga val: kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2021 såg andelen som uppgav att de avstått tandvård av ekonomiska skäl trots behov något olika ut i de olika grupperna av födelseländer (figur 4). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång bland personer födda i Sverige, övriga Europa och utanför Europa, medan det inte sågs någon förändring bland personer födda i övriga Norden.

Län

Andelen som uppgav att de avstått tandvård av ekonomiska skäl trots behov år 2018/2021 (flerårsmedelvärde) varierade mellan länen med som lägst 6,6 procent och som högst 11 procent. Bland länen med lägst andel fanns Värmlands län och bland länen med högst andel fanns Västmanlands, Stockholms och Jämtlands län (figur 5).

Figur 5. Avstått tandvård av ekonomiska skäl trots behov (andel i procent), 16–84 år, fördelat på län, 2004/2007–2018/2021. Möjliga val: kön och kommunnivå.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Metod

Uppgifterna om att ha avstått tandvård av ekonomiska skäl trots behov kommer från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor?" (HLV) och avser perioden 2006–2021, med uppehåll för frågorna i 2015 och 2016 års enkät. Under 2006 till 2016 har undersökningen genomförts årligen och urvalet har bestått av cirka 20 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16–84 år. Från och med 2016 görs den vartannat år och för 2018 och framåt har det nationella urvalet fördubblats till 40 000. År 2021 genomfördes en extra omgång av enkäten på grund av den pågående covid-19-pandemin där ett antal extra pandemirelaterade frågor ställdes. Svarsfrekvensen har sedan 2006 minskat från 60 procent till 44 procent 2021.

Indikatorn bygger på de två frågorna ”Har du under de senaste tre månaderna ansett dig vara i behov av tandläkarvård men ändå avstått från att söka vård?” (svarsalternativ ”Nej” och ”Ja”) och ”Vilken var orsaken eller orsakerna till att du inte sökte tandläkarvård?” (svarsalternativ ”Besvären gick över”, ”Ekonomiska skäl”, ”Drar mig för att gå (tandläkarskräck)”, ”Hade inte tid”, ”Annan orsak”). Andel som anger ”Ekonomiska skäl” på följdfrågan redovisas.

Deskriptiv statistik i text och figurer visas som andel (procent) av befolkningen 16−84 år. Utbildningsnivå redovisas för personer 25–84 år, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Under rubriken utbildningsnivå innehåller åldersgruppen 65–84 år endast personer 65–74 år mellan åren 2006 och 2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år. Resultaten kommer från en urvalsundersökning, och därför redovisas även konfidensintervallen i figurerna samt i kartan. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön och utbildningsnivå i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen. För födelseland och län har inte åldersstandardisering varit möjligt på grund av att antalet personer är otillräckligt. För att få tillräckligt stort dataunderlag så redovisas flerårsmedelvärden för län. Flerårsmedelvärdenas period omfattar fyra år, med start 2004–2007, och baseras på undersökningar inom perioden.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året och linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 16−84 år för alla redovisningsgrupper utom utbildningsnivå där analyserna är gjorda på åldrarna 25–74 år. Den övre gränsen i analyserna för utbildningsnivå beror på att information saknas för personer över 74 år 2006–2009. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor, t.ex. utbildningsnivå, tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i att ha avstått från tandvård på grund av ekonomiska skäl mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. För län redovisas inte resultat från de statistiska analyserna.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. Socialdepartementet. (SFS 1985:125). Stockholm: Socialdepartementet; 1985 [citerad 22 november 2021]. Hämtad från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/tandvardslag-1985125_sfs-1985-125
  2. Socialdepartementet. Ett tandvårdssystem för jämlik tandhälsa (dir 2018:16). Stockholm: Regeringskansliet; 2018 [citerad 22 november 2021]. Hämtad från: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2018/03/dir-201816/
  3. Socialdepartementet. Det handlar om jämlik hälsa: delbetänkande av Kommissionen för jämlik hälsa (SOU 2016:55). Stockholm: Wolters Kluwer; 2016 [citerad 22 november 2021]. Hämtad från: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2016/08/sou-201655/
  4. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Tandförluster: en systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2010. [citerad 22 november 2021]. Hämtad från:https://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/tandforluster/
  5. Jansson L, Kalkali H, Mulk Niazi F. Mortality rate and oral health: a cohort study over 44 years in the county of Stockholm. Acta Odontol Scand. 2018;76(4):299–304.
  6. Söder B, Jin LJ, Klinge B, Söder PO. Periodontitis and premature death: a 16-year longitudinal study in a Swedish urban population. J Periodontal Res. 2007;42(4):361–6.
  7. Söder B, Yakob M, Meurman JH, Andersson LC, Söder PÖ. The association of dental plaque with cancer mortality in Sweden: a longitudinal study. BMJ Open. 2012;2(3).
  8. Socialdepartementet. När behovet får styra: ett tandvårdssystem för en mer jämlik hälsa (SOU 2021:8). Stockholm: Regeringskansliet; 2021 [citerad 22 november 2021]. Hämtad från: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2021/03/sou-20218/
  9. Folkhälsomyndigheten. Jämlik tandhälsa: en analys av självskattad tandhälsa i Sveriges befolkning. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2019 [citerad 22 november 2021]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/j/jamlik-tandhalsa/
  10. Sveriges regioner. 1177 Vårdguiden. Tandlossning. Stockholm: Sveriges regioner; 2020 [citerad 22 november 2021]. Hämtad från: https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/mun-och-tander/tander/tandlossning/