Sammanfattning

Under 2018 avled 30 289 invånare i befolkningen 15 år och äldre på grund av sjukdomar i cirkulationsorganen, vilket motsvarar 362 dödsfall per 100 000 invånare. Dödligheten var högre bland män än bland kvinnor. Sett till utbildningsnivå var dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar högre bland personer med förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå jämfört med personer med eftergymnasial utbildningsnivå. Dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar minskade 2006–2018 för båda könen, för samtliga åldersgrupper utom för kvinnor 16–29 år, för personer av olika utbildningsnivå och bland personer födda i Sverige såväl som födda i övriga Europa och övriga världen. Totalt sett har risken för dödsfall i cirkulationsorganens sjukdomar minskat med 32 procent under perioden. Dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar varierade mellan länen med som lägst 273 dödsfall och som högst 511 dödsfall per 100 000 invånare år 2014/18 (femårsmedelvärde).

Introduktion

Sjukdomar i cirkulationsorganen är idag den vanligaste dödsorsaken bland såväl män som kvinnor. Både globalt och i Sverige kan ungefär en tredjedel av alla dödsfall tillskrivas cirkulationsorganens sjukdomar (1, 2). Till cirkulationsorganens sjukdomar räknas sjukdomar i hjärta och blodkärl, exempelvis hjärtinfarkt och stroke. Dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar har minskat över tid i Sverige (3). Men trots förbättringar är cirkulationsorganens sjukdomar fortfarande den största orsaken till sjukdomsbördan i Sverige, samtidigt som denna typ av sjukdomar ofta är påverkbar genom effektiv prevention och behandling (4). Se även de relaterade indikatorerna Insjuknande i hjärtinfarkt samt Insjuknande i stroke.

Kön

Totalt avled 30 289 invånare i åldrarna 15 år och äldre i cirkulationsorganens sjukdomar 2018, vilket motsvarar 362 dödsfall per 100 000 invånare (figur 1). Dödligheten bland kvinnor var 367 dödsfall per 100 000 kvinnor och bland män 357 dödsfall per 100 000 män. Skillnaden mellan kvinnor och män var inte statistiskt säkerställd. När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län sågs dock en statistiskt säkerställd högre risk för dödsfall bland män än bland kvinnor. Detta förklaras av att antalet kvinnor i den äldsta åldersgruppen (85 år och äldre) var nästan dubbelt så stort som antalet män, och risken att dö i cirkulationsorganens sjukdomar är betydligt högre i denna åldersgrupp än i yngre åldersgrupper. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Dödlighet i cirkulationsorganens sjukdomar. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på kön, under perioden 2006–2018. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2018 har dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar minskat kontinuerligt bland både kvinnor och män (figur 1). Dessa trender var statistiskt säkerställda. Totalt sett minskade risken för dödsfall i cirkulationsorganens sjukdomar med 32 procent under perioden. Bland kvinnor var minskningen 30 procent och bland män 35 procent. Skillnaden i dödlighet i cirkulationsorganens sjukdomar mellan kvinnor och män minskade under perioden.

Ålder

Antalet invånare som avled på grund av sjukdomar i cirkulationsorganen 2018 var högst i den äldsta åldersgruppen, 85 år och äldre, med 6 269 dödsfall per 100 000 invånare (figur 2). Lägst var dödligheten i den yngsta åldersgruppen, 15–29 år, med 1,7 dödsfall per 100 000 invånare. Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och övriga åldersgrupper var statistiskt säkerställd och kvarstod för samtliga åldersgrupper när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Dödlighet i cirkulationsorganens sjukdomar. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på ålder, under perioden 2006–2018. Möjliga val: kön. Observera att skalan avviker från övriga figurer.

Källa: Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2018 minskade dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar i alla åldersgrupper (figur 2). Dessa trender var statistiskt säkerställda. För åldersgruppen 15–29 år var minskningen 35 procent men minskningen gällde framför allt män. För åldersgruppen 30–44 år var minskningen 32 procent, för gruppen 45–64 år 25 procent, för gruppen 65–84 år 42 procent och för gruppen 85 år och äldre 18 procent. Att minskningen i den äldsta åldersgruppen var liten kan förklaras av att personer som drabbas av cirkulationsorganens sjukdomar idag lever länge. Skillnaden i dödlighet i cirkulationsorganens sjukdomar mellan referensgruppen 30–44 år och åldersgruppen 85 år och äldre ökade under perioden.

Utbildningsnivå

Antalet invånare i åldern 25 år och äldre som avled på grund av sjukdomar i cirkulationsorganen 2018 var högst bland personer med förgymnasial utbildningsnivå, med 1 199 dödsfall per 100 000 invånare (figur 3). Lägst var dödligheten bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå, med 152 dödsfall per 100 000 invånare. Skillnaden mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställd men minskade när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län, framför allt gällde detta förgymnasial utbildningsnivå. Detta förklaras till stor del av olika ålderssammansättning i olika grupper, där det i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå finns en högre andel äldre än i övriga utbildningsgrupper. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Dödlighet i cirkulationsorganens sjukdomar. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2018. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat. Observera att skalan avviker från övriga figurer.

Källa: Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2018 har dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar minskat i samtliga utbildningsgrupper (figur 3). Dessa trender var statistiskt säkerställda. I gruppen med förgymnasial utbildningsnivå var minskningen 31 procent, i gruppen med gymnasial utbildningsnivå var minskningen 33 procent och i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå var minskningen 38 procent. Det skedde ingen tydlig förändring i skillnaden i dödlighet i cirkulationsorganens sjukdomar mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och övriga utbildningsgrupper under perioden.

Födelseland

Dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar 2018 var högst bland personer födda i övriga Norden med 722 dödsfall per 100 000 invånare, och lägst bland personer födda i övriga världen med 62 dödsfall per 100 000 invånare (figur 4). Bland personer födda i Sverige och i övriga Europa var motsvarande antal 402 respektive 244 dödsfall per 100 000 invånare. Skillnaden mellan personer födda i Sverige och övriga födelseregioner var statistiskt säkerställd men minskade när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län när det gäller födda i övriga Norden och övriga världen. Skillnaden mellan födda i Sverige och födda i övriga Europa försvann när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. Dessa förändringar förklaras till stor del av olika ålderssammansättning bland personer födda i olika födelseregioner. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 4, val åldersstandardiserat).

Figur 4. Dödlighet i cirkulationsorganens sjukdomar. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på födelseland, under perioden 2006–2018. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2018 minskade dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar bland personer från i stort sett alla födelseregioner, förutom bland personer födda i övriga Norden (figur 4). Risken för dödsfall i cirkulationsorganens sjukdomar minskade bland personer födda i Sverige med 32 procent, i övriga Europa med 34 procent och i övriga världen med 33 procent. Dessa trender var statistiskt säkerställda. Analyser för personer födda i övriga Norden har inte gjorts då antalet personer var för få i denna grupp. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan personer födda i Sverige och i övriga födelseregioner vad gäller dödlighet i cirkulationsorganens sjukdomar under perioden.

Län

Dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar fördelat på länen varierade år 2014/18 (femårsmedelvärde) mellan 273 dödsfall per 100 000 invånare i Stockholms län och 511 dödsfall per 100 000 invånare i Dalarnas län (figur 5). På grund av att ålderssammansättningen ser olika ut i olika län och kommuner kan resultaten ändras vid åldersstandardisering. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 5, val åldersstandardiserat).

Figur 5. Dödlighet i cirkulationsorganens sjukdomar. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på län, under perioden 2006/10–2014/18. Möjliga val: kön, åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Socialstyrelsen.

Metod

Uppgifterna om dödlighet i cirkulationsorganens sjukdomar är hämtade från Socialstyrelsens dödsorsaksregister 2006–2018 och avser sjukdomar i cirkulationsorganen (ICD 10: I00–I99) som underliggande dödsorsak. Data är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten.

Deskriptiv statistik redovisas som antal dödsfall, samt antal dödsfall per 100 000 invånare, för personer 15 år och äldre. Utbildningsnivå redovisas för personer 25 år och äldre, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön, utbildningsnivå, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senaste året, trender över tid inom en grupp och skillnader i trender över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i dödlighet mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 15 år och äldre för kön, ålder och födelseland och på åldrarna 25 år och äldre för utbildningsnivå.

Under rubriken Födelseland innefattar övriga Europa före detta Sovjetunionen. Under rubriken Län används femårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. GBD Compare VizHub. Seattle: Institute for Health Metrics and Evaluation; 2017– [citerad 23 januari 2020]. Hämtad från: vizhub.healthdata.org/gbd-compare/
  2. Socialstyrelsen. Statistik om dödsorsaker 2018. Faktablad 2019-09-04. Art.nr. 2019-9-6298. Stockholm: Socialstyrelsen, 2019. [citerad 30 januari 2020]. Hämtad från: www.socialstyrelsen.se/statistik-och-data/statistik/statistikamnen/dodsorsaker
  3. Statistikdatabas för dödsorsaker. Cirkulationsorganens sjukdomar 1997–2018. Stockholm: Socialstyrelsen; 1997- [citerad 30 januari 2020]. Hämtad från: sdb.socialstyrelsen.se/if_dor/val.aspx
  4. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård – Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen, 2018. [citerad 30 januari 2020]. Hämtad från: www.socialstyrelsen.se/regler-och-riktlinjer/nationella-riktlinjer/publicerade-riktlinjer/hjartsjukvard