Sammanfattning

Under 2019 avled 28 186 invånare i åldrarna 15 år och äldre på grund av sjukdomar i cirkulationsorganen, vilket motsvarar 334 dödsfall per 100 000 invånare. Dödligheten var högre bland män än bland kvinnor. Sett till utbildningsnivå var dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar högre bland personer med förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå jämfört med personer med eftergymnasial utbildningsnivå. Dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar minskade 2006–2019 för båda könen, för samtliga åldersgrupper utom för kvinnor 15–29 år, för personer oavsett utbildningsnivå och bland personer födda i Sverige såväl som personer födda i övriga Europa och övriga världen. Totalt sett sågs en nedgång av dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar med 36 procent under perioden. Dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar varierade mellan länen med som lägst 257 dödsfall och som högst 496 dödsfall per 100 000 invånare år 2015/19 (femårsmedelvärde).

Introduktion

Sjukdomar i cirkulationsorganen är idag den vanligaste dödsorsaken bland såväl män som kvinnor. Både globalt och i Sverige kan ungefär en tredjedel av alla dödsfall tillskrivas cirkulationsorganens sjukdomar (1, 2). Till cirkulationsorganens sjukdomar räknas sjukdomar i hjärta och blodkärl, exempelvis hjärtinfarkt och stroke. Dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar har minskat över tid i Sverige (2, 3). Men trots förbättringar är cirkulationsorganens sjukdomar fortfarande den största orsaken till sjukdomsbördan i Sverige, samtidigt som denna typ av sjukdomar ofta är påverkbar genom hälsofrämjande insatser, prevention och behandling (4). Se även de relaterade indikatorerna Insjuknande i hjärtinfarkt samt Insjuknande i stroke.

Kön

Totalt avled 28 186 invånare i åldrarna 15 år och äldre i cirkulationsorganens sjukdomar 2019, vilket motsvarar 334 dödsfall per 100 000 invånare (figur 1). Dödligheten bland kvinnor var 336 dödsfall per 100 000 kvinnor och bland män 331 dödsfall per 100 000 män. Skillnaden mellan kvinnor och män var inte statistiskt säkerställd. När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län sågs dock en statistiskt säkerställd högre dödlighet bland män än bland kvinnor. Detta förklaras av att antalet kvinnor i den äldsta åldersgruppen (85 år och äldre) var nästan dubbelt så stort som antalet män, och dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar är betydligt högre i denna åldersgrupp än i yngre åldersgrupper. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Dödlighet i cirkulationsorganens sjukdomar. Antal dödsfall per 100 000, 15 år och äldre, fördelat på kön, under perioden 2006–2019. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2019 har dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar minskat kontinuerligt bland både kvinnor och män (figur 1). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län var dessa trender statistiskt säkerställda. Bland kvinnor var minskningen 34 procent och bland män 38 procent. Totalt sett minskade dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar med 36 procent under perioden. Skillnaden i dödlighet i cirkulationsorganens sjukdomar mellan kvinnor och män minskade under perioden.

Ålder

Antalet invånare som avled på grund av sjukdomar i cirkulationsorganen 2019 var 5 862 dödsfall per 100 000 invånare åldersgruppen 85 år och äldre, 622 i gruppen 65–84 år, 62 i gruppen 45–64 år, 5,8 i gruppen 30–44 år och 1,5 i gruppen 15–29 år (figur 2). Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och respektive övrig åldersgrupp var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Dödlighet i cirkulationsorganens sjukdomar. Antal dödsfall per 100 000, 15 år och äldre, fördelat på ålder, under perioden 2006–2019. Möjliga val: kön. Observera att skalan avviker från övriga figurer.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2019 sågs en nedgång av dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar i alla åldersgrupper (figur 2). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län var dessa trender statistiskt säkerställda. För åldersgruppen 15–29 år var minskningen 38 procent, för gruppen 30–44 år 36 procent, för gruppen 45–64 år 30 procent, för gruppen 65–84 år 44 procent och för gruppen 85 år och äldre 22 procent. I åldersgruppen 15–29 år minskade dock dödligheten endast bland män medan den var oförändrad bland kvinnor. Att minskningen i den äldsta åldersgruppen var mindre kan förklaras av att personer som drabbas av cirkulationsorganens sjukdomar idag lever länge. Skillnaden i dödlighet i cirkulationsorganens sjukdomar mellan referensgruppen 30–44 år och åldersgruppen 85 år och äldre ökade under perioden.

Utbildningsnivå

Dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar 2019 i åldern 25 år äldre var 1 110 dödsfall per 100 000 invånare bland personer med förgymnasial utbildningsnivå, 325 dödsfall per 100 000 invånare bland personer med gymnasial utbildningsnivå och 143 dödsfall per 100 000 invånare bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå (figur 3). Skillnaden mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och respektive övrig utbildningsnivå var statistiskt säkerställd men minskade när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län, framför allt gällde detta förgymnasial utbildningsnivå. Detta förklaras till stor del av olika ålderssammansättning i olika grupper, där det i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå finns en högre andel äldre än i övriga utbildningsgrupper. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Dödlighet i cirkulationsorganens sjukdomar. Antal dödsfall per 100 000, 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2019. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat. Observera att skalan avviker från övriga figurer.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2019 sågs en nedgång av dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar i samtliga utbildningsgrupper (figur 3). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län var dessa trender statistiskt säkerställda. I gruppen med förgymnasial utbildningsnivå var minskningen 35 procent, i gruppen med gymnasial utbildningsnivå 36 procent och i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå 42 procent. Det skedde ingen tydlig förändring i skillnaden i dödlighet i cirkulationsorganens sjukdomar mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och respektive övrig utbildningsgrupp under perioden.

Födelseland

Dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar 2019 var 711 dödsfall per 100 000 invånare bland personer födda i övriga Norden, 374 dödsfall per 100 000 invånare bland personer födda i Sverige, 204 dödsfall per 100 000 invånare bland personer födda i övriga Europa och 52 dödsfall per 100 000 invånare bland personer födda i övriga världen (figur 4). Skillnaden mellan personer födda i Sverige och respektive övrig grupp av födelseländer var statistiskt säkerställd men minskade när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. Dessa förändringar förklaras till stor del av olika ålderssammansättning bland personer födda i olika grupper av födelseländer. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 4, val åldersstandardiserat).

Figur 4. Dödlighet i cirkulationsorganens sjukdomar. Antal dödsfall per 100 000, 15 år och äldre, fördelat på födelseland, 2006–2019. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2019 minskade dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar bland personer från i stort sett alla grupper av födelseländer (figur 4). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län syntes en statistiskt säkerställd minskning av dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar bland personer födda i Sverige med 35 procent, i övriga Europa med 39 procent och i övriga världen med 40 procent. Analyser för personer födda i övriga Norden har inte gjorts då antalet personer är otillräckligt. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan referensgruppen personer födda i Sverige och respektive övrig grupp av födelseländer vad gäller dödlighet i cirkulationsorganens sjukdomar under perioden.

Län

Dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar år 2015/19 (femårsmedelvärde) varierade mellan länen med som lägst 257 och som högst 496 dödsfall per 100 000 invånare (figur 5). Bland länen med lägst antal dödsfall per 100 000 invånare fanns Stockholms län och bland länen med högst antal dödsfall per 100 000 invånare fanns Dalarnas län. På grund av att ålderssammansättningen ser olika ut i olika län och kommuner kan resultaten ändras vid åldersstandardisering. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 5, val åldersstandardiserat).

Figur 5. Dödlighet i cirkulationsorganens sjukdomar. Antal dödsfall per 100 000, 15 år och äldre, fördelat på län, under perioden 2006/10–2015/19. Möjliga val: kön, åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Metod

Uppgifterna om dödlighet i cirkulationsorganens sjukdomar är hämtade från Socialstyrelsens dödsorsaksregister 2006–2019 och avser sjukdomar i cirkulationsorganen (ICD 10: I00–I99) som underliggande dödsorsak. Data är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten.

Deskriptiv statistik redovisas som antal dödsfall, samt antal dödsfall per 100 000 invånare, för personer 15 år och äldre. Utbildningsnivå redovisas för personer 25 år och äldre, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön, utbildningsnivå, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året, linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp och relativa skillnader i trend över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i dödlighet mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 15 år och äldre för kön, ålder och födelseland och på åldrarna 25 år och äldre för utbildningsnivå.

Under rubriken Födelseland innefattar övriga Europa Sovjetunionen. Under rubriken Län används femårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME). Global Burden of Disease (GBD) 2019. GBD Compare VizHub. Seattle, WA:IHME, University of Washington; 2020. [citerad 12 december 2020]. Hämtad från: https://vizhub.healthdata.org/gbd-compare/
  2. Socialstyrelsen. Statistik om dödsorsaker 2019. Stockholm: Socialstyrelsen; 2020. [citerad 12 december 2020]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2020-6-6798.pdf
  3. Socialstyrelsen. Statistikdatabas för dödsorsaker. Cirkulationsorganens sjukdomar 1997–2019. Stockholm: Socialstyrelsen; 2020. [citerad 12 december 2020]. Hämtad från: https://sdb.socialstyrelsen.se/if_dor/val.aspx
  4. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård: Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen; 2018. [citerad 12 december 2020]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-28.pdf