Sammanfattning

Under 2020 avled 27 965 invånare i åldrarna 15 år och äldre på grund av sjukdomar i cirkulationsorganen, vilket motsvarar 328 dödsfall per 100 000 invånare. Dödligheten var högre bland män än bland kvinnor. Sett till utbildningsnivå var dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar högre bland personer med förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå jämfört med personer med eftergymnasial utbildningsnivå. Dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar minskade 2006–2020 för båda könen, för samtliga åldersgrupper utom för kvinnor 15–29 år, för alla utbildningsgrupper och för alla grupper av födelseländer utom födda i övriga Norden där analyser inte gjorts då antalet personer är otillräckligt. Totalt sett sågs en nedgång av dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar med 39 procent under perioden. Dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar varierade mellan länen med som lägst 245 dödsfall och som högst 476 dödsfall per 100 000 invånare år 2016/20 (femårsmedelvärde).

Introduktion

Sjukdomar i cirkulationsorganen är idag den vanligaste dödsorsaken bland såväl män som kvinnor. Både globalt och i Sverige kan ungefär en tredjedel av alla dödsfall tillskrivas cirkulationsorganens sjukdomar (1, 2). Till cirkulationsorganens sjukdomar räknas sjukdomar i hjärta och blodkärl, exempelvis hjärtinfarkt och stroke. Dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar har minskat över tid i Sverige (2, 3). Men trots förbättringar är cirkulationsorganens sjukdomar fortfarande den största orsaken till sjukdomsbördan i Sverige, samtidigt som denna typ av sjukdomar ofta är påverkbar genom hälsofrämjande insatser, prevention och behandling (4). Se även de relaterade indikatorerna Hjärtinfarkt, insjuknande och Stroke, insjuknande.

Kön

Totalt avled 27 965 invånare i åldrarna 15 år och äldre i cirkulationsorganens sjukdomar 2020, vilket motsvarar 328 dödsfall per 100 000 invånare (figur 1). Dödligheten bland kvinnor var 328 dödsfall per 100 000 kvinnor och bland män 329 dödsfall per 100 000 män. Skillnaden mellan kvinnor och män var inte statistiskt säkerställd. När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län sågs dock en statistiskt säkerställd högre dödlighet bland män än bland kvinnor. Denna skillnad förklaras av att antalet kvinnor i den äldsta åldersgruppen (85 år och äldre) var nästan dubbelt så stort som antalet män, och dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar är betydligt högre i denna åldersgrupp än i yngre åldersgrupper. Se åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Cirkulationsorganens sjukdomar, död (antal per 100 000), 15 år och äldre, fördelat på kön, 2006–2020. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2020 har dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar sjunkit kontinuerligt bland både kvinnor och män (figur 1). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län var dessa trender statistiskt säkerställda. Bland kvinnor sågs en nedgång med 37 procent och bland män med 40 procent. Totalt sett sjönk dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar med 39 procent under perioden.

Ålder

Dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar ökar med stigande ålder. Under 2020 var den 5 757 dödsfall per 100 000 personer 85 år och äldre, 609 per 100 000 personer 65–84 år, 65 per 100 000 personer 45–64 år, 5,4 per 100 000 personer 30–44 år och 1,4 per 100 000 personer 15–29 år (figur 2). Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och övrig respektive åldersgrupp var statistiskt säkerställd. När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län kvarstod en lägre dödlighet bland personer 15-29 jämfört med personer 30-44 år. Bland övrig respektive åldersgrupp kvarstod en högre dödlighet jämfört med personer 30-44 år.

Figur 2. Cirkulationsorganens sjukdomar, död (antal per 100 000), 15 år och äldre, fördelat på ålder, 2006–2020. Möjliga val: kön. Observera att skalan avviker från övriga figurer.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2020 sågs en nedgång av dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar i alla åldersgrupper (figur 2). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län var dessa trender statistiskt säkerställda. Bland personer 15–29 år sågs en nedgång med 41 procent, bland personer 30–44 år med 39 procent, bland personer 45–64 år med 32 procent, bland personer 65–84 år med 45 procent och bland personer 85 år och äldre med 25 procent. Bland personer 15–29 år sjönk dock dödligheten endast bland män medan den var oförändrad bland kvinnor.

Utbildningsnivå

Dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar 2020 var 1 098 dödsfall per 100 000 personer med förgymnasial utbildningsnivå, 326 dödsfall per 100 000 personer med gymnasial utbildningsnivå och 146 dödsfall per 100 000 personer med eftergymnasial utbildningsnivå (figur 3). Skillnaden mellan referensgruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och gruppen med gymnasial respektive förgymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställd men minskade när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län, framför allt gällde detta förgymnasial utbildningsnivå. Minskningen förklaras till stor del av olika ålderssammansättning i grupperna, där det i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå finns en högre andel äldre än i gruppen med gymnasial respektive eftergymnasial utbildningsnivå. Se åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Cirkulationsorganens sjukdomar, död (antal per 100 000), 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2020. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat. Observera att skalan avviker från övriga figurer.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2020 sågs en nedgång av dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar i samtliga utbildningsgrupper (figur 3). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län var dessa trender statistiskt säkerställda. I gruppen med förgymnasial utbildningsnivå sågs en nedgång med 37 procent, i gruppen med gymnasial utbildningsnivå med 39 procent och i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå med 44 procent.

Födelseland

Dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar 2020 var 696 dödsfall per 100 000  personer födda i övriga Norden, 369 dödsfall per 100 000 personer födda i Sverige, 219 dödsfall per 100 000 personer födda i övriga Europa och 54 dödsfall per 100 000 personer födda utanför Europa (figur 4). Skillnaden mellan personer födda i Sverige och personer födda i övriga Norden eller utanför Europa var statistiskt säkerställd men minskade när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. Bland personer födda i övriga Europa kvarstod inte skillnaden när hänsyn togs till dessa faktorer. Dessa förändringar förklaras till stor del av olika ålderssammansättning i födelselandsgrupperna. Se åldersstandardiserade siffror (figur 4, val åldersstandardiserat).

Figur 4. Cirkulationsorganens sjukdomar, död (antal per 100 000), 15 år och äldre, fördelat på födelseland, 2006–2020. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2020 sjönk dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar bland personer födda i alla grupper av födelseländer, förutom bland personer födda i övriga Norden (figur 4). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län syntes en statistiskt säkerställd nedgång av dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar bland personer födda i Sverige med 38 procent, i övriga Europa med 41 procent och utanför Europa med 43 procent. Analyser för personer födda i övriga Norden har inte gjorts då antalet personer är otillräckligt.

Län

Dödligheten i cirkulationsorganens sjukdomar år 2016/20 (femårsmedelvärde) varierade mellan länen med som lägst 245 och som högst 476 dödsfall per 100 000 invånare (figur 5). Bland länen med lägst antal dödsfall per 100 000 invånare fanns Stockholms län och bland länen med högst antal dödsfall per 100 000 invånare fanns Dalarnas län. På grund av att ålderssammansättningen ser olika ut i olika län och kommuner kan resultaten ändras vid åldersstandardisering. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 5, val åldersstandardiserat).

Figur 5. Cirkulationsorganens sjukdomar, död (antal per 100 000), 15 år och äldre, fördelat på län, 2006/10–2016/20. Möjliga val: kön, åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Metod

Detta faktablad uppdateras en gång per år med nya data. Uppgifterna om dödlighet i cirkulationsorganens sjukdomar är hämtade från Socialstyrelsens dödsorsaksregister 2006–2020 och avser sjukdomar i cirkulationsorganen (ICD 10: I00–I99) som underliggande dödsorsak. Data är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten.

Deskriptiv statistik redovisas som antal dödsfall, samt antal dödsfall per 100 000 invånare, för personer 15 år och äldre. Utbildningsnivå redovisas för personer 25 år och äldre, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön, utbildningsnivå, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen. För län används femårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året och linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 15 år och äldre för kön, ålder och födelseland och på åldrarna 25 år och äldre för utbildningsnivå. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor, t.ex. utbildningsnivå, tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i dödlighet mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. För län redovisas inte resultat från de statistiska analyserna.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. Institute for Health Metrics and Evaluation. Global Burden of Disease (GBD) 2019. GBD Compare VizHub. Seattle: Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME), University of Washington; 2020. [citerad 20 oktober 2021]. Hämtad från: https://vizhub.healthdata.org/gbd-compare/
  2. 2. Socialstyrelsen. Statistik om dödsorsaker år 2020. Stockholm: Socialstyrelsen; 2021. [citerad 20 oktober 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2020-6-6798.pdf
  3. 3. Socialstyrelsen. Statistikdatabas för dödsorsaker. Cirkulationsorganens sjukdomar 1997–2020. Stockholm: Socialstyrelsen; 2021. [citerad 20 oktober 2021]. Hämtad från: https://sdb.socialstyrelsen.se/if_dor/val.aspx
  4. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård: Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen; 2018. [citerad 20 oktober 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-28.pdf