Sammanfattning

Under 2019 avled 2 621 invånare i åldrarna 15 år och äldre i tjock- och ändtarmscancer, vilket motsvarar 31 dödsfall per 100 000 invånare. Dödligheten var högre i de äldre åldersgrupperna jämfört med de yngre åldersgrupperna och i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå jämfört med dem med eftergymnasial utbildningsnivå. Dödligheten har minskat bland både män och kvinnor, i åldersgrupperna 45–64 år och 65–84 år, bland samtliga utbildningsgrupper samt bland personer födda i Sverige och i övriga Europa 2006–2019. Totalt sågs en nedgång av dödligheten i tjock- och ändtarmscancer med 12 procent under perioden. Dödligheten i tjock- och ändtarmscancer varierade mellan länen med som lägst 22 dödfall och som högst 44 dödsfall per 100 000 invånare år 2015/19 (femårsmedelvärde).

Introduktion

Cancer är idag den näst vanligaste dödsorsaken, efter hjärt-kärlsjukdom, både i världen och i Sverige (1, 2). År 2019 orsakade tumörer drygt 27 procent av alla dödsfall i Sverige (2). Sammanlagt är tjock- och ändtarmscancer den tredje vanligaste cancerformen i Sverige, efter prostata- och bröstcancer. Tjocktarmscancer är lika vanligt hos män som hos kvinnor, medan ändtarmscancer är något vanligare hos män (3). Tjock- och ändtarmscancer är även den cancerform som orsakar fjärde flest cancerrelaterade dödsfall i Sverige (3) och i världen (4).

Tjock- och ändtarmscancer uppstår genom ett komplicerat samspel mellan olika faktorer som arvsanlag och levnadsvanor. Ärftliga faktorer beräknas orsaka cirka 20 procent av all tjock- och ändtarmscancer (3). Bland riskfaktorer för tjock- och ändtarmscancer finns processat kött och rött kött (3–5), alkoholkonsumtion (3–6), rökning och övervikt (3–5, 7–8). Bland skyddsfaktorer finns regelbunden fysisk aktivitet (3–4, 8). Tjock- och ändtarmscancer utvecklas under lång tid och en stor andel av dem som dör av sin sjukdom har fått sin diagnos många år tidigare (3).

Andelen personer som insjuknar i tjocktarmscancer har ökat de senaste årtiondena, medan andelen som insjuknar i ändtarmscancer har varit i det närmaste oförändrad. Samtidigt har andelen dödsfall i tjock- och ändtarmscancer minskat något (3, 8). Vården för tjock- och ändtarmscancer har genomgått stora förändringar under flera decennier med bland annat bättre diagnostik och kvalitetssäkring av behandling (3). Tidig upptäckt med hjälp av screeningprogrammet för tjock- och ändtarmscancer startade år 2014 i Sverige på rekommendation av Socialstyrelsen (9) och är på väg att införas i stora delar av landet (3, 10). Screeningen påverkar dödligheten dels genom att cancer upptäcks i tidigare och mer behandlingsbara stadier, och dels genom att förstadier till cancer kan upptäckas och avlägsnas (10–11). I aktuella svenska data från år 2018 var 5-årsöverlevnaden i tjocktarmscancer 68 procent bland kvinnor och 64 procent bland män, och i ändtarmscancer 66 procent för både kvinnor och män (3). Dödlighet i cancer är en indikator som speglar behov av preventivt arbete, bättre diagnostiska metoder och behandling och av vård i livets slutskede.

Kön

Totalt avled 2 661 invånare i åldrarna 15 år och äldre av tjock- och ändtarmscancer 2019, vilket motsvarar 31 dödsfall per 100 000 invånare (figur 1). Om även dödlighet där tjock- och ändtarmscancer är en indirekt orsak inkluderas, så kallad bidragande dödsorsak, uppgår antalet avlidna till 37 dödsfall per 100 000 invånare. Bland kvinnor inträffade det 30 dödsfall per 100 000 invånare och bland män inträffade 33 dödsfall per 100 000 invånare. Det framkom en statistiskt säkerställd skillnad mellan kvinnor och män när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Detta förklaras till stor del av att åldersfördelningen är olika mellan kvinnor och män. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Dödlighet i tjock- och ändtarmscancer. Antal dödsfall per 100 000, 15 år och äldre, fördelat på kön, 2006–2019. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2019 sågs en nedgång av dödligheten i tjock- och ändtarmscancer (figur 1). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång av dödligheten i tjock- och ändtarmscancer bland män med 14 procent och bland kvinnor med 11 procent under perioden. Totalt minskade dödligheten i tjock- och ändtarmscancer med 12 procent i åldrarna 30 år och äldre. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan kvinnor och män i dödlighet i tjock- och ändtarmscancer under perioden.

Ålder

Dödligheten i tjock- och ändtarmscancer 2019 var 266 dödsfall per 100 000 invånare i åldersgruppen 85 år och äldre, 88 dödsfall per 100 000 invånare i åldersgruppen 65–84 år och 14 dödsfall per 100 000 invånare i åldersgruppen 45–64 år (figur 2). Motsvarande siffra i åldersgrupperna 30–44 år och 15–29 år var 1,8 respektive 0,2 dödsfall per 100 000 invånare. Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och respektive övrig åldersgrupp var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Dödlighet i tjock- och ändtarmscancer. Antal dödsfall per 100 000, 15 år och äldre, fördelat på ålder, 2006–2019. Möjliga val: kön. Observera att skalan avviker från övriga figurer.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2019 har utvecklingen för de olika åldersgrupperna sett något olika ut (figur 2). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång av dödligheten i tjock- och ändtarmscancer i åldersgrupperna 45–64 år och 65–84 år med 18 respektive 19 procent under perioden. Det skedde inte någon tydlig förändring i skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och respektive övrig åldersgrupp i dödlighet i tjock- och ändtarmscancer under perioden.

Utbildningsnivå

Dödligheten i tjock- och ändtarmscancer 2019 i åldrarna 25 år och äldre var 80 dödsfall per 100 000 invånare i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå, 34 dödsfall per 100 000 invånare i gruppen med gymnasial utbildningsnivå och 21 dödsfall per 100 000 invånare i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå (figur 3). Skillnaden mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och respektive övrig utbildningsgrupp var statistiskt säkerställd men minskade när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Detta förklaras till stor del av olika ålderssammansättningar i olika grupper, där det i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå finns en högre andel äldre än i övriga grupper. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Dödlighet i tjock- och ändtarmscancer. Antal dödsfall per 100 000, 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2019. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2019 har utvecklingen för de olika utbildningsgrupperna sett något olika ut (figur 3). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång av dödligheten i tjock- och ändtarmscancer i åldrarna 30 år och äldre med 7 procent i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå, med 15 procent i gruppen med gymnasial utbildning och med 23 procent i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå. Skillnaden i dödlighet i tjock- och ändtarmscancer mellan gruppen med eftergymnasial och med förgymnasial utbildningsnivå ökade under perioden.

Födelseland

Dödligheten i tjock- och ändtarmscancer 2019 var 52 dödsfall per 100 000 invånare bland personer födda i övriga Norden, 35 dödsfall per 100 000 invånare bland personer födda i Sverige, 21 dödsfall per 100 000 invånare bland personer födda i övriga Europa och 6,0 dödsfall per 100 000 invånare bland personer födda i övriga världen (figur 4). Skillnaden mellan personer födda i Sverige och födda i övriga Europa respektive övriga världen var statistiskt säkerställd. När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län minskade skillnaden mellan personer födda i Sverige och personer födda i övriga Europa medan det inte fanns någon statistiskt säkerställd skillnad mellan personer födda i Sverige och personer födda i övriga världen. Dessa förändringar förklaras till stor del av olika ålderssammansättning bland personer födda i de olika födelselandsgrupperna. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 4, val åldersstandardiserat).

Figur 4. Dödlighet i tjock- och ändtarmscancer. Antal dödsfall per 100 000, 15 år och äldre, fördelat på födelseland, 2006–2019. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2019 har utvecklingen för de olika grupperna av födelseländer sett något olika ut (figur 4). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län syntes en statistiskt säkerställd minskning av dödligheten i tjock- och ändtarmscancer med 11 procent bland personer födda i Sverige och med 34 procent bland personer födda i övriga Europa. Det skedde ingen tydlig förändring i skillnaden i dödlighet i tjock- och ändtarmscancer mellan personer födda i Sverige och i övriga Europa under perioden.

Län

Dödligheten i tjock- och ändtarmscancer år 2015/19 (femårsmedelvärde) varierade mellan länen med som lägst 22 och som högst 44 dödsfall per 100 000 invånare (figur 5). Bland länen med lägst antal dödsfall per 100 000 invånare fanns Stockholms län och bland länen med högst antal dödsfall per 100 000 invånare fanns Västernorrlands län. På grund av att ålderssammansättningen ser olika ut i olika län och kommuner kan resultaten ändras vid åldersstandardisering. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 5, val åldersstandardiserat).

Figur 5. Dödlighet i tjock- och ändtarmscancer. Antal dödsfall per 100 000, 15 år och äldre, fördelat på län, 2006/10–2015/19. Möjliga val: kön, åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Metod

Uppgifterna om dödlighet i tjock- och ändtarmscancer är hämtade från Socialstyrelsens dödsorsaksregister 2006–2019 och bearbetade vid Folkhälsomyndigheten samt avser cancer i tjock- eller ändtarm (ICD-10: C18–C20) som underliggande dödsorsak.

Deskriptiv statistik redovisas som antal dödsfall, samt antal dödsfall per 100 000 invånare, för personer 15 år och äldre. Utbildningsnivå redovisas för personer 25 år och äldre, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön, utbildningsnivå, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året, linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp och relativa skillnader i trend över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i dödlighet mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 30 år och uppåt, eftersom det i de yngre åldersgrupperna är så få invånare som dör i tjock- och ändtarmscancer att det begränsar möjligheten till analys.

Under rubriken Födelseland innefattar övriga Europa Sovjetunionen. Under rubriken Län används femårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME). Global Burden of Disease (GBD) 2019. GBD Compare VizHub. Seattle, WA:IHME, University of Washington; 2020 [citerad 21 januari 2021]. Hämtad från: https://vizhub.healthdata.org/gbd-compare/
  2. Socialstyrelsen. Statistik om dödsorsaker 2019. Stockholm: Socialstyrelsen; 2020. [citerad 18 januari 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2020-6-6798.pdf
  3. Regionala cancercentrum i samverkan. Tjock- och ändtarmscancer: nationellt vårdprogram. Umeå: Regionalt cancercentrum norr; 2020 [citerad 18 januari 2021]. Hämtad från: https://kunskapsbanken.cancercentrum.se/globalassets/cancerdiagnoser/tjock--och-andtarm-anal/vardprogram/nationellt-vardprogram-tjock-andtarmscancer.pdf
  4. World Cancer Research Fund, American Institute for Cancer Research. Continuous update project expert report 2018: diet, nutrition, physical activity and colorectal cancer. London: World cancer research fund; 2018 [citerad 18 januari 2021]. Hämtad från: https://www.wcrf.org/sites/default/files/Colorectal-cancer-report.pdf
  5. Bouvard V, Loomis D, Guyton KZ, Grosse Y, El Ghissassi F, Benbrahim-Tallaa L, et al. Carcinogenicity of consumption of red and processed meat. Lancet Oncol. 2015;16(16):1599–1600. doi: 10.1016/S1470-2045(15)00444-1
  6. World Health Organization (WHO), International Agency for Research on Cancer (IARC). IARC monographs on the evaluation of carcinogenic risks to humans: personal habits and indoor combustions: volume 100 E: a review of human carcinogens. Lyon: World Health Organization 2012 [citerad 18 januari 2021]. Hämtad från: https://publications.iarc.fr/Book-And-Report-Series/Iarc-Monographs-On-The-Identification-Of-Carcinogenic-Hazards-To-Humans/Personal-Habits-And-Indoor-Combustions-2012
  7. Lauby-Secretan B, Scoccianti C, Loomis D, Grosse Y, Bianchini F, Straif K. Body fatness and cancer: viewpoint of the IARC Working Group. N Engl J Med. 2016;375(8):794–98. doi: 10.1056/NEJMsr1606602.
  8. Socialstyrelsen, Cancerfonden. Cancer i siffror 2018: populärvetenskapliga fakta om cancer. Stockholm: Socialstyrelsen och Cancerfonden; 2018 [citerad 18 januari 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2018-6-10.pdf
  9. Socialstyrelsen. Screening för tjock- och ändtarmscancer: rekommendation och bedömningsunderlag. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014. [citerad 20 januari 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-screeningprogram/2014-2-31.pdf
  10. Regionala cancercentrum i samverkan. Införande av allmän tarmcancerscreening: slutrapport och rekommendation. Stockholm: Regionala cancercentrum i samverkan; 2018. [citerad 20 januari 2020]. Hämtad från: https://cancercentrum.se/globalassets/vara-uppdrag/prevention-tidig-upptackt/tarmcancerscreening/slutrapport_inforande_tarmcancerscreening_18-02-28.pdf
  11. Lauby-Secretan B, Vilahur N, Bianchini F, Guha N and Straif K et al., The IARC Perspective on Colorectal Cancer Screening. For the International Agency for Research on Cancer Handbook Working Group May 3, 2018 N Engl J Med 2018; 378:1734-1740. doi: 10.1056/NEJMsr1714643.