Dödlighet på grund av yttre orsaker (skador och förgiftningar)

Dödlighet på grund av yttre orsaker (skador och förgiftningar) är en av de indikatorer som Folkhälsomyndigheten valt för att mäta folkhälsan och dess bestämningsfaktorer. Tillsammans med övriga indikatorer ger den en bild av folkhälsan i Sverige. Indikatorn uppdateras en gång per år.

Sammanfattning

Under 2018 avled 3 897 invånare i befolkningen i åldrarna 15 år och äldre på grund av yttre orsaker, vilket motsvarar 47 dödsfall per 100 000 invånare. Dödligheten på grund av yttre orsaker var högre bland män än bland kvinnor och i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå jämför med övriga utbildningsgrupper. Dödligheten var även högre i äldre åldersgrupper jämför med yngre åldersgrupper samt bland personer födda i övriga Norden jämfört med personer födda i övriga regioner. Dödligheten minskade 2006–2018 i gruppen med eftergymnasial utbildning och gruppen födda i övriga Europa, medan en ökning fanns i åldersgrupperna 15–29 år, 30–44 år och 85 år och äldre, samt i grupperna med förgymnasial samt gymnasial utbildningsnivå och bland personer födda i Sverige. Dödligheten på grund av yttre orsaker varierade mellan länen med som lägst 38 dödsfall och som högst 67 dödsfall per 100 000 invånare år 2014/18 (femårsmedelvärde).

Introduktion

Dödlighet på grund av yttre orsaker (skador och förgiftningar) är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige (1). Bland yngre personer, 15–39 år, är skador och förgiftningar den vanligaste dödsorsaken (2). Till dödlighet på grund av yttre orsaker räknas exempelvis fallolyckor, trafikolyckor, förgiftningar och övergrepp av annan person. Av Socialstyrelsens "Statistikdatabas för dödsorsaker" framgår att mer än 85 procent av dödsfallen 2018 i denna kategori skedde på grund av fallolyckor eller andra olyckshändelser (1). Även avsiktligt självdestruktiv handling (suicid) ingår i denna grupp med diagnoser. I resultaten nedan presenteras dödlighet på grund av yttre orsaker exklusive suicid, då detta istället presenteras som en separat indikator. Se de relaterade indikatorerna Suicid och Våldsrelaterade skador.

Kön

Totalt avled 3 897 invånare i befolkningen i åldrarna 15 år och äldre på grund av yttre orsaker 2018, vilket motsvarar 47 dödsfall per 100 000 invånare (figur 1). Dödligheten på grund av yttre orsaker var högre bland män än bland kvinnor, med 57 dödsfall per 100 000 män och 36 dödsfall per 100 000 kvinnor. Skillnaden mellan kvinnor och män var statistiskt säkerställd och ökade när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Detta förklaras till stor del av att åldersfördelningen är olika mellan kvinnor och män. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Dödlighet på grund av yttre orsaker (skador och förgiftningar). Antal dödsfall per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på kön, under perioden 2006–2018. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2018 har dödligheten på grund av yttre orsaker inte förändrats så mycket (figur 1), och det skedde inte några statistiskt säkerställda förändringar för vare sig kvinnor eller män. Det skedde inte heller någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan kvinnor och män i dödlighet på grund av yttre orsaker under perioden.

Ålder

Antalet invånare i åldern 15 år och äldre som avled på grund av yttre orsaker 2018 var högst i den äldsta åldersgruppen 85 år och äldre med 522 dödsfall per 100 000 invånare (figur 2). Lägst var dödligheten i åldersgruppen 15–29 år med 17 dödsfall per 100 000 invånare. Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och övriga åldersgrupper var, med undantag för den yngsta åldersgruppen statistiskt säkerställd. När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län kvarstod skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och åldersgrupperna 45–64 år, 65–84 år och 85 år och äldre. Även skillnaden mellan referensgruppen och åldersgruppen 15–29 år blev signifikant vid justering.

Figur 2. Dödlighet på grund av yttre orsaker (skador och förgiftningar). Antal dödsfall per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på ålder, under perioden 2006–2018. Möjliga val: kön. Observera att skalan avviker från övriga figurer.

Källa: Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2018 har dödligheten på grund av yttre orsaker utvecklats olika för olika åldersgrupper (figur 2). Risken för dödlighet på grund av yttre orsaker ökade i åldersgruppen 15–29 år med 14 procent, i åldersgruppen 30–44 år med 60 procent och i gruppen 85 år och äldre med 14 procent. Dessa trender var statistiskt säkerställda. Skillnaden i dödlighet på grund av yttre orsaker mellan referensgruppen 30–44 år och åldersgrupperna 45–64 år, 65–84 år och 85 år och äldre minskade under perioden.

Utbildningsnivå

Antalet invånare i åldern 15 år och äldre som avled på grund av yttre orsaker 2018 var högst bland personer med förgymnasial utbildningsnivå, med 124 dödsfall per 100 000 invånare (figur 3). Lägst var dödligheten bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå med 22 dödsfall per 100 000 invånare. Motsvarande siffra bland personer med gymnasial utbildningsnivå var 50 per 100 000. Skillnaden mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och övriga utbildningsgrupper var statistiskt säkerställd men minskade när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Detta förklaras till stor del av att det i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå finns en högre andel äldre än i övriga utbildningsgrupper. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Dödlighet på grund av yttre orsaker (skador och förgiftningar). Antal dödsfall per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2018. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2018 har dödligheten på grund av yttre orsaker utvecklats olika för olika utbildningsgrupper, bland annat syns en tydlig uppgång bland gruppen med förgymnasial utbildningsnivå (figur 3). Bland invånare 25 år och äldre ökade risken för dödlighet i gruppen med förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå med 11 respektive 6 procent, medan den minskade i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå med 16 procent. Dessa trender var statistiskt säkerställda. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan utbildningsgrupper i dödlighet på grund av yttre orsaker under perioden.

Födelseland

Dödlighet på grund av yttre orsaker 2018 var högst bland personer födda i övriga Norden med 84 dödsfall per 100 000 invånare, och lägst bland personer födda i övriga världen, med 19 dödsfall per 100 000 invånare (figur 4). Bland personer födda i Sverige och i övriga Europa var motsvarande antal 51 respektive 24 dödsfall per 100 000 invånare. Skillnaden mellan personer födda i Sverige och övriga födelseregioner var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län.

Figur 4. Dödlighet på grund av yttre orsaker (skador och förgiftningar). Antal dödsfall per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på födelseland, under perioden 2006–2018. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2018 har dödligheten på grund av yttre orsaker utvecklats olika för olika födelseregioner (figur 4). Det var dock bara i grupperna med personer födda i Sverige och personer födda i övriga Europa som trenden var statistiskt säkerställd. Bland personer födda i Sverige ökade risken för dödlighet på grund av yttre orsaker med 7 procent under perioden. I gruppen födda i övriga Europa minskade risken för dödlighet i yttre orsaker med 16 procent. Skillnaden i dödlighet på grund av yttre orsaker mellan personer födda i Sverige och personer födda i övriga Norden minskade under perioden.

Län

Dödligheten på grund av yttre orsaker fördelat på län bland invånare 15 år och äldre varierade mellan länen år 2014/18 (femårsmedelvärde) mellan som lägst 38 dödsfall per 100 000 invånare i Stockholms län och som högst 67 dödsfall per 100 000 invånare i Jämtlands län (figur 5). På grund av att ålderssammansättningen ser olika ut i olika län och kommuner kan resultaten ändras vid åldersstandardisering. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 5, val åldersstandardiserat).

Figur 5. Dödlighet på grund av yttre orsaker (skador och förgiftningar). Antal dödsfall per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på län, under perioden 2006/10–2014/18. Möjliga val: kön, åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Socialstyrelsen.

Metod

Uppgifterna om dödlighet på grund av yttre orsaker (skador och förgiftningar) är hämtade från Socialstyrelsens dödsorsaksregister 2006–2018 och bearbetade vid Folkhälsomyndigheten och avser yttre orsaker (ICD-10: V01–Y89) förutom suicid (ICD-10: X60–X84). Dödlighet på grund av yttre orsaker innefattar bland annat olycksfall som trafikolyckor och fallolyckor, övergrepp av annan person och skadehändelser med oklar avsikt.

Deskriptiv statistik redovisas som antal dödsfall samt antal dödsfall per 100 000 invånare för personer 15 år och äldre. Utbildningsnivå redovisas för personer 25 år och äldre, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön, utbildningsnivå, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senaste året, trender över tid inom en grupp och skillnader i trender över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i dödlighet mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 15 år och äldre för kön, ålder och födelseland och på åldrarna 25 år och äldre för utbildningsnivå.

Under rubriken Födelseland innefattar övriga Europa före detta Sovjetunionen. Under rubriken Län används femårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag.

Referenser

  1. Statistikdatabas för dödsorsaker. Dödsorsaker 2018. Stockholm: Socialstyrelsen; 1997–. [citerad 23 januari 2020]. Hämtad från: www.socialstyrelsen.se/statistik/statistikdatabas/dodsorsaker
  2. Socialstyrelsen. Statistik om dödsorsaker 2016. Stockholm: Socialstyrelsen; 2017. Hämtad från: www.socialstyrelsen.se/publikationer2017/2017-9-10
Gå till toppen av sidan