Sammanfattning

Under 2019 avled 3 174 invånare i befolkningen 15 år och äldre på grund av yttre orsaker, vilket motsvarar 38 dödsfall per 100 000 invånare. Det var vanligare bland män än bland kvinnor att dö av yttre orsaker och vanligare bland personer med förgymnasial eller gymnasial utbildningsnivå jämfört med bland personer eftergymnasial utbildningsnivå. Personer födda i Europa utanför Norden eller utanför Europa hade en lägre dödlighet på grund av yttre orsaker än personer födda i Sverige. Under perioden 2006–2019 sågs få förändringar i dödligheten på grund av yttre orsaker. Minskningar sågs främst bland personer med eftergymnasial utbildning, bland personer födda i övriga Norden och bland män födda i övriga Europa. Ökningar sågs bland personer 30–44 år och 85 år och äldre. Dödligheten på grund av yttre orsaker varierade mellan länen med som lägst 30 och som högst 67 dödsfall per 100 000 invånare år 2015/19 (femårsmedelvärde).

Introduktion

Dödlighet på grund av yttre orsaker omfattar ett brett spektrum av skador och förgiftningar med dödlig utgång, till exempel fallolyckor, trafikolyckor och förgiftningar. Majoriteten av dessa är oavsiktliga, det vill säga olycksfall (1), och detta blad fokuserar på sådana orsaker. I Socialstyrelsens dödsorsaksregister ingår även avsiktligt självdestruktiv handling (suicid) och övergrepp av annan person (våld) i kategorin Yttre orsaker, men i Folkhälsomyndighetens uppföljning presenteras dessa i stället som separata indikatorer.

Yttre orsaker är en av de tre största orsakerna till antal förlorade levnadsår i Sverige (2). I yngre åldersgrupper sker det ungefär dubbelt så många dödsfall på grund av yttre orsaker bland män som bland kvinnor (3). Se även de relaterade indikatorerna Dödlighet i läkemedels- och narkotikaförgiftningar och Fallolyckor bland äldre.

Kön

Totalt avled 3 174 personer 15 år och äldre på grund av yttre orsaker 2019, vilket motsvarar 38 dödsfall per 100 000 invånare (figur 1). Dödligheten på grund av yttre orsaker var högre bland män än bland kvinnor, 45 dödsfall per 100 000 män och 30 dödsfall per 100 000 kvinnor. Skillnaden mellan kvinnor och män var statistiskt säkerställd och ökade när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Detta förklaras till stor del av olika åldersfördelning mellan kvinnor och män. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Dödlighet på grund av yttre orsaker. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på kön, under perioden 2006–2019. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2019 var dödligheten på grund av yttre orsaker i stort sett oförändrad (figur 1). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län sågs inga statistiskt säkerställda förändringar vare sig för kvinnor eller för män. Det skedde inte heller någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan kvinnor och män i dödlighet på grund av yttre orsaker under perioden.

Ålder

Antalet personer som avled på grund av yttre orsaker 2019 var 516 per 100 000 i åldersgruppen 85 år och äldre, 58 per 100 000 i gruppen 65–84 år, 16 per 100 000 i gruppen 45–64 år, 11 per 100 000 i gruppen 30–44 år och 9 per 100 000 i gruppen 15–29 år (figur 2). Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och övriga respektive åldersgrupper var, med undantag för den yngsta åldersgruppen, statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län. Det var genomgående tydligare bland kvinnor än bland män att dödligheten på grund av yttre orsaker ökar med stigande ålder.

Figur 2. Dödlighet på grund av yttre orsaker. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på ålder, under perioden 2006–2019. Möjliga val: kön. Observera att skalan avviker från övriga figurer.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Utvecklingen av dödligheten på grund av yttre orsaker såg olika ut i åldersgrupperna under perioden 2006–2019 (figur 2). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång med 9 procent i gruppen 65–84 år under perioden. En uppgång av dödligheten sågs bland personer 30–44 år, med 45 procent, och i gruppen 85 år och äldre, med 14 procent. Skillnaden i dödlighet på grund av yttre orsaker mellan referensgruppen 30–44 år och åldersgrupperna 45–64 år och 65–84 år minskade under perioden.

Utbildningsnivå

Antalet personer 25 år och äldre som avled på grund av yttre orsaker 2019 var 106 per 100 000 personer med förgymnasial utbildningsnivå och 40 per 100 000 personer med gymnasial utbildningsnivå (figur 3). Lägst var dödligheten bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå, 19 dödsfall per 100 000. Skillnaden mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och gymnasial respektive förgymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställd och kvarstod i gruppen med gymnasial utbildningsnivå, men minskade i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå, när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Detta förklaras till stor del av att det bland personer med förgymnasial utbildningsnivå finns en högre andel äldre än i övriga utbildningsgrupper. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Dödlighet på grund av yttre orsaker. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2019. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Utvecklingen av dödligheten på grund av yttre orsaker såg olika ut i utbildningsgrupperna under perioden 2006–2019 (figur 3). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå med 16 procent. I grupperna med förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå sågs ingen statistiskt säkerställd förändring under perioden. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan utbildningsgrupper i dödlighet på grund av yttre orsaker under perioden.

Födelseland

Dödligheten på grund av yttre orsaker per 100 000 invånare 15 år och äldre 2019 var 64 dödsfall per 100 000 födda i övriga Norden, 43 per 100 000 födda i Sverige, 19 per 100 000 födda i övriga Europa och 10 per 100 000 födda i övriga världen (figur 4). Skillnaden mellan gruppen personer födda i övriga Europa och gruppen födda i Sverige var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. Skillnaden mellan gruppen födda i övriga världen och gruppen födda i Sverige minskade när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län men det var fortfarande ungefär hälften så vanligt att dö på grund av yttre orsaker bland personer födda i övriga världen än bland personer födda i Sverige. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 4, val åldersstandardiserat).

Figur 4. Dödlighet på grund av yttre orsaker. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på födelseland, under perioden 2006–2019. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Dödligheten på grund av yttre orsaker minskade i två grupper av födelseländer under perioden 2006–2019 men var oförändrad i övriga (figur 4). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång bland personer födda i övriga Norden med 18 procent och bland män födda i övriga Europa (utanför Norden) med 32 procent. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan gruppen födda i Sverige och övrig respektive grupp av födelseländer i dödlighet på grund av yttre orsaker under perioden.

Län

Dödligheten på grund av yttre orsaker år 2015/19 (femårsmedelvärde) varierade mellan länen med som lägst 30 och som högst 67 dödsfall per 100 000 invånare (figur 5). Bland länen med lägst dödlighet fanns Stockholms län och bland länen med högst dödlighet fanns Jämtlands län. På grund av att ålderssammansättningen ser olika ut i olika län och kommuner kan resultaten ändras vid åldersstandardisering. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 5, val åldersstandardiserat).

Figur 5. Dödlighet på grund av yttre orsaker. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på län, under perioden 2006/10–2015/19. Möjliga val: kön, åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Metod

Uppgifterna om dödlighet på grund av yttre orsaker är hämtade från Socialstyrelsens dödsorsaksregister 2006–2019. De är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten och avser yttre orsaker (ICD-10: V01–Y89) men inte suicid (ICD-10: X60–X84), övergrepp av annan person (X85–Y09) eller skadehändelser med oklar avsikt (Y10–Y34), som underliggande dödsorsak.

Deskriptiv statistik redovisas som antal dödsfall samt antal dödsfall per 100 000 invånare för personer 15 år och äldre. Utbildningsnivå redovisas för personer 25 år och äldre, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön, utbildningsnivå, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året, linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp och relativa skillnader i trend över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper, och län. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i dödlighet mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 15 år och äldre för kön, ålder och födelseland och på åldrarna 25 år och äldre för utbildningsnivå.

Under rubriken Födelseland innefattar övriga Europa Sovjetunionen. Under rubriken Län används femårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. Socialstyrelsen. Statistikdatabas för dödsorsaker. Stockholm: Socialstyrelsen; 2020. [uppdaterad 16 december 2020; citerad 19 januari 2021]. Hämtad från: https://sdb.socialstyrelsen.se/if_dor/val.aspx
  2. Socialstyrelsen. Statistik om dödsorsaker 2019. Stockholm: Socialstyrelsen; 2020. [citerad 19 januari 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2020-6-6798.pdf
  3. Socialstyrelsen. Statistik om dödsorsaker 2016. Stockholm: Socialstyrelsen; 2017. [citerad 20 januari 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2017-9-10.pdf