Sammanfattning

Under 2020 avled 3 241 invånare i befolkningen 15 år och äldre på grund av oavsiktliga skador och förgiftningar, vilket motsvarar 38 dödsfall per 100 000 invånare. Det var vanligare bland män än bland kvinnor att dö på grund av oavsiktliga skador och förgiftningar och vanligare bland personer med förgymnasial eller gymnasial utbildningsnivå jämfört med personer med eftergymnasial utbildningsnivå. Personer födda i övriga Europa eller utanför Europa hade en lägre dödlighet på grund av oavsiktliga skador och förgiftningar jämfört med personer födda i Sverige. Under perioden 2006–2020 sågs en nedgång främst bland personer med eftergymnasial utbildning och bland män födda i övriga Norden eller i övriga Europa. En uppgång sågs bland personer 30–44 år och bland kvinnor 85 år och äldre. Dödligheten på grund av oavsiktliga skador och förgiftningar varierade mellan länen med som lägst 29 och som högst 66 dödsfall per 100 000 invånare år 2016/20 (femårsmedelvärde).

Introduktion

Dödlighet på grund av oavsiktliga skador och förgiftningar omfattar ett brett spektrum av skador och förgiftningar med dödlig utgång, till exempel fallolyckor, trafikolyckor och förgiftningar. Majoriteten av dessa är oavsiktliga, det vill säga olycksfall (1), och detta blad fokuserar på sådana orsaker. Oavsiktliga skador och förgiftningar är en av de största orsakerna till antal förlorade levnadsår i Sverige (2). Se även de relaterade indikatorerna Läkemedels- och narkotikaförgiftningar, död och Fallolyckor bland äldre, vårdade.

Kön

Totalt avled 3 241 personer 15 år och äldre på grund av oavsiktliga skador och förgiftningar 2020, vilket motsvarar 38 dödsfall per 100 000 invånare (figur 1). Dödligheten på grund av oavsiktliga skador och förgiftningar var högre bland män än bland kvinnor, med 45 dödsfall per 100 000 män och 32 dödsfall per 100 000 kvinnor. Skillnaden mellan kvinnor och män var statistiskt säkerställd och ökade när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Ökningen förklaras till stor del av olika åldersfördelning mellan kvinnor och män. Se åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Oavsiktliga skador och förgiftningar, död (antal per 100 000), 15 år och äldre, fördelat på kön, 2006–2020. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2020 var dödligheten på grund av oavsiktliga skador och förgiftningar i stort sett oförändrad (figur 1). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd, men svag nedgång bland män.

Ålder

Antalet personer som avled på grund av oavsiktliga skador och förgiftningar 2020 var 521 per 100 000 personer 85 år och äldre, 58 per 100 000 personer 65–84 år, 16 per 100 000 personer 45–64 år, 11 per 100 000 personer 30–44 år och 10 per 100 000 personer 15–29 år (figur 2). Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och övrig respektive åldersgrupp var, med undantag för den yngsta åldersgruppen, statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län. Den justerade analysen av dödligheten på grund av oavsiktliga skador och förgiftningar visade även på en tydligare ökning med stigande ålder bland män än bland kvinnor. I de yngre åldersgrupperna var dödligheten på grund av oavsiktliga skador och förgiftningar vanligare bland män än kvinnor.

Figur 2. Oavsiktliga skador och förgiftningar, död (antal per 100 000), 15 år och äldre, fördelat på ålder, 2006–2020. Möjliga val: kön. Observera att skalan avviker från övriga figurer.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Utvecklingen av dödligheten på grund av oavsiktliga skador och förgiftningar såg olika ut i åldersgrupperna under perioden 2006–2020 (figur 2). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång med 9 procent bland personer 65–84 år respektive 45–64 år under perioden. En uppgång av dödligheten sågs bland personer 30–44 år, med 41 procent, och bland personer 85 år och äldre, med 14 procent. Bland personer 15–29 år sågs ingen statistiskt säkerställd förändring.

Utbildningsnivå

Antalet personer som avled på grund av oavsiktliga skador och förgiftningar 2020 var 109 per 100 000 personer med förgymnasial utbildningsnivå och 40 per 100 000 personer med gymnasial utbildningsnivå (figur 3). Lägst var dödligheten bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå, 18 dödsfall per 100 000. Skillnaden mellan referensgruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och gruppen med gymnasial respektive förgymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställd och kvarstod i gruppen med gymnasial utbildningsnivå, men minskade i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå, när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Minskningen förklaras till stor del av att det bland personer med förgymnasial utbildningsnivå finns en högre andel äldre och högre andel utrikes födda än i övriga utbildningsgrupper. Se åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Oavsiktliga skador och förgiftningar, död (antal per 100 000), 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2020. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Utvecklingen av dödligheten på grund av oavsiktliga skador och förgiftningar såg olika ut i utbildningsgrupperna under perioden 2006–2020 (figur 3). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå med 19 procent. I grupperna med förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå sågs ingen statistiskt säkerställd förändring under perioden.

Födelseland

Dödligheten på grund av oavsiktliga skador och förgiftningar 2020 var 67 dödsfall per 100 000 personer födda i övriga Norden, 43 per 100 000 födda i Sverige, 21 per 100 000 födda i övriga Europa och 10 per 100 000 födda utanför Europa (figur 4). Den lägre dödligheten på grund av oavsiktliga skador och förgiftningar bland personer födda i Europa utanför Norden, och bland personer födda utanför Europa, jämfört med födda i Sverige vad statistiskt säkerställd. När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län minskande skillnaden mellan personer födda i Sverige och personer födda utanför Europa, medan skillnaden kvarstod mellan personer födda i Sverige och personer födda i övriga Europa. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 4, val åldersstandardiserat).

Figur 4. Oavsiktliga skador och förgiftningar, död (antal per 100 000), 15 år och äldre, fördelat på födelseland, 2006–2020. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Utvecklingen av dödligheten på grund av oavsiktliga skador och förgiftningar såg olika ut bland personer födda i olika grupper av födelseländer (figur 4). Dödligheten på grund av oavsiktliga skador och förgiftningar sjönk bland personer födda i övriga Norden respektive övriga Europa under perioden 2006–2020, men var oförändrad bland personer födda utanför Europa eller i Sverige. När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå och län framkom en statistiskt säkerställd nedgång bland män födda i övriga Norden eller övriga Europa med 25 respektive 31 procent, medan det bland kvinnor i dessa födelselandsgrupper inte sågs någon förändring (figur 4, val kön och åldersstandardiserat).

Län

Dödligheten på grund av oavsiktliga skador och förgiftningar år 2016/20 (femårsmedelvärde) varierade mellan länen med som lägst 29 och som högst 66 dödsfall per 100 000 invånare (figur 5). Bland länen med lägst dödlighet fanns Stockholms län och bland länen med högst dödlighet fanns Jämtlands län. På grund av att ålderssammansättningen ser olika ut i olika län och kommuner kan resultaten ändras vid åldersstandardisering. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 5, val åldersstandardiserat).

Figur 5. Oavsiktliga skador och förgiftningar, död (antal per 100 000), 15 år och äldre, fördelat på län, 2006/10–2016/20. Möjliga val: kön, åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Metod

Detta faktablad uppdateras en gång per år med nya data. Uppgifterna om dödlighet på grund av oavsiktliga skador och förgiftningar är hämtade från Socialstyrelsens dödsorsaksregister 2006–2020. De är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten och avser oavsiktliga skador och förgiftningar (ICD-10: V01–Y89) men inte suicid (ICD-10: X60–X84), övergrepp av annan person (X85–Y09) eller skadehändelser med oklar avsikt (Y10–Y34), som underliggande dödsorsak.

Deskriptiv statistik redovisas som antal dödsfall samt antal dödsfall per 100 000 invånare för personer 15 år och äldre. Utbildningsnivå redovisas för personer 25 år och äldre, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön, utbildningsnivå, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen. Under rubriken Län används femårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året och linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 15 år och äldre för kön, ålder och födelseland och på åldrarna 25 år och äldre för utbildningsnivå. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper, och län. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor, t.ex. utbildningsnivå, tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i dödlighet mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. För län redovisas inte resultat från de statistiska analyserna.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. Socialstyrelsen. Statistikdatabas för dödsorsaker. Stockholm: Socialstyrelsen; 2020. [uppdaterad 11 juni 2021; citerad 2 oktober 2021]. Hämtad från: https://sdb.socialstyrelsen.se/if_dor/val.aspx
  2. Socialstyrelsen. Statistik om dödsorsaker år 2020. Stockholm: Socialstyrelsen; 2021. [citerad 22 oktober 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2021-6-7453.pdf