Insjuknande i hjärtinfarkt

Insjuknande i hjärtinfarkt är en av de indikatorer som Folkhälsomyndigheten valt för att mäta folkhälsan och dess bestämningsfaktorer. Tillsammans med övriga indikatorer ger den en bild av folkhälsan i Sverige. Indikatorn uppdateras en gång per år.

Sammanfattning

Antalet insjuknanden i hjärtinfarkt i befolkningen 15 år och äldre 2018 var totalt 21 765, eller 260 per 100 000 invånare. Sjukligheten i hjärtinfarkt, här definierat som förstagångsinsjuknanden efter sju infarktfria år, minskade under perioden 2007 till 2018. Nedgången sågs i åldersgrupper från 30 år, men var störst i åldrarna 65–84 år och 85 år och äldre, vilket är de åldrar då hjärtinfarkt är vanligast. En minskning i antalet insjuknanden sågs även i alla utbildningsgrupper. Antalet insjuknanden i hjärtinfarkt per 100 000 invånare varierade mellan länen med som lägst 193 och som högst 408 insjuknanden per 100 000 invånare år 2014/18 (femårsmedelvärde).

Introduktion

Hjärtinfarkt uppstår när hjärtmuskeln skadas av syrebrist på grund av kärlförträngningar eller proppar som hindrar blodtillförseln till hjärtat. Hjärtinfarkt är den ledande dödsorsaken både globalt och i Sverige (1). Risken för hjärtinfarkt ökar med stigande ålder. Stroke och hjärtinfarkt tillhör gruppen hjärt- och kärlsjukdomar. De två sjukdomarna delar till stor del, men inte helt och hållet, samma riskfaktorer. Sjukvårdande insatser har stor betydelse för hur många som avlider men det är andra faktorer som påverkar hur många som insjuknar. Till riskfaktorerna hör bland annat hög ålder, metabola faktorer som högt blodtryck, höga blodfetter och fetma, samt levnadsvanerelaterade faktorer som ohälsosamma matvanor, för låg fysisk aktivitet och rökning (2). Förbättrad utredning och behandling i vården, samt förbättrade levnadsvanor, har angetts som orsaker till att antalet personer som får hjärtinfarkt minskat i Sverige med 35 procent sedan 2002 (3). Se även de relaterade indikatorerna Insjuknande i stroke samt Dödlighet i cirkulationsorganens sjukdomar.

Män under 60 år löper högre risk att få hjärtinfarkt än kvinnor i samma ålder (2). Kvinnor får vanligtvis hjärtinfarkt fem till tio år senare än män. En av förklaringarna till skillnaden kan vara en skyddande effekt av det kvinnliga hormonet östrogen, som sjunker med åldern hos kvinnor. Trots att fler män än kvinnor insjuknar i hjärtinfarkt dör en högre andel kvinnor i sjukdomen. Det beror delvis på att chansen att överleva en hjärtinfarkt minskar ju äldre du är när du blir sjuk.

Kön

Under 2018 insjuknade totalt 21 765 personer i åldrarna 15 år och äldre i hjärtinfarkt, vilket motsvarar 260 insjuknanden per 100 000 invånare (figur 1). Bland kvinnor var antalet 193 per 100 000 invånare och bland män 327 per 100 000 invånare. Skillnaden mellan kvinnor och män var statistiskt säkerställd och ökade när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Detta förklaras till stor del av att åldersfördelningen är olika mellan kvinnor och män. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Insjuknande i hjärtinfarkt. Antal insjuknanden per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på kön, under perioden 2007–2018. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen.

Under perioden 2007–2018 minskade antalet insjuknanden i hjärtinfarkt per 100 000, bland både kvinnor och män (figur 1). Dessa trender var statistiskt säkerställda. Totalt sett minskade antalet insjuknanden i hjärtinfarkt med 38 procent under perioden. Bland kvinnor var minskningen 42 procent och bland män 36 procent. Skillnaden i antalet insjuknanden i hjärtinfarkt per 100 000 ökade mellan kvinnor och män under perioden.

Ålder

Antalet personer som insjuknade i hjärtinfarkt 2018 var högst bland de äldsta, 85 år och äldre, med 1 742 insjuknanden per 100 000 invånare (figur 2). Lägst var insjuknandet bland de yngsta, 15–29 år, med 0,9 insjuknanden per 100 000 invånare. Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och övriga åldersgrupper var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Insjuknande i hjärtinfarkt. Antal insjuknanden per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på ålder, under perioden 2007–2018. Möjliga val: kön. Observera att skalan avviker från övriga figurer.

Källa: Socialstyrelsen

Under perioden 2007–2018 minskade antalet insjuknanden i hjärtinfarkt per 100 000 i alla åldersgrupper med undantag för den yngsta, 15-29 år (figur 2). Minskningen var särskilt stor i de två äldsta åldersgrupperna; bland personer 65–84 år minskade antalet insjuknanden med 40 procent och bland personer 85 år och äldre med 47 procent. Bland personer 45–64 år och 30–44 år var minskningen 24 respektive 25 procent. Alla dessa trender var statistiskt säkerställda. Skillnaden i antalet insjuknanden i hjärtinfarkt per 100 000 mellan referensgruppen 30–44 år och åldersgrupperna 65–84 år respektive 85 år och äldre minskade under perioden.

Utbildningsnivå

Antalet invånare i åldern 25 år och äldre som insjuknade i hjärtinfarkt var högst bland personer med förgymnasial utbildningsnivå, med 639 insjuknanden per 100 000 invånare (figur 3). Lägst var insjuknandet bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå, med 159 insjuknanden per 100 000 invånare. Bland personer med gymnasial utbildningsnivå var motsvarande antal 295 insjuknanden per 100 000 invånare. Skillnaden mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och gymnasial respektive förgymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställd men minskade när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Detta förklaras till stor del av olika ålderssammansättning i olika grupper, där det i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå finns en högre andel äldre än i övriga utbildningsgrupper. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Insjuknande i hjärtinfarkt. Antal insjuknanden per 100 000 invånare, 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2007–2018. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen.

Under perioden 2007–2018 minskade risken att insjukna i hjärtinfarkt i samtliga utbildningsgrupper (figur 3). Dessa trender var statistiskt säkerställda. Bland personer med förgymnasial utbildningsnivå var minskningen 41 procent, bland personer med gymnasial utbildningsnivå 36 procent, och bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå var minskningen 33 procent. Skillnaden i antalet insjuknanden i hjärtinfarkt per 100 000 mellan personer med eftergymnasial utbildningsnivå och personer med förgymnasial utbildningsnivå minskade under perioden.

Födelseland

Antalet insjuknanden i hjärtinfarkt 2018 var högst bland personer födda i övriga Norden, med 497 insjuknanden per 100 000 invånare, och lägst bland personer födda utanför Europa, med 125 insjuknanden per 100 000 invånare (figur 4). Bland personer födda i Sverige och i Europa utanför Norden var motsvarande antal 275 respektive 218 insjuknanden per 100 000 invånare. Skillnaden mellan personer födda i Sverige och födda i övriga Norden var statistiskt säkerställd men minskade när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. För personer födda i övriga Europa samt övriga världen uppstod en statistiskt säkerställd skillnad jämfört med personer födda i Sverige när hänsyn togs till övriga faktorer, där risken att insjukna i hjärtinfarkt var högre bland personer födda i dessa regioner jämfört med personer födda i Sverige. Detta förklaras till stor del av olika ålderssammansättning bland personer födda i olika födelseregioner. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 4, val åldersstandardiserat).

Figur 4. Insjuknande i hjärtinfarkt. Antal insjuknanden per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på födelseland, under perioden 2007–2018. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen.

Under perioden 2007–2018 minskade risken att insjukna i hjärtinfarkt bland personer födda i Sverige. Denna trend var statistiskt säkerställd. Minskningen var 39 procent. Analyser av trender över tid i övriga födelseregioner har inte gjorts då antalet personer var för få i dessa grupper.

Län

Antalet insjuknanden i hjärtinfarkt fördelat på län varierade år 2014/18 (femårsmedelvärde) mellan 193 insjuknanden per 100 000 invånare i Stockholms län och 408 insjuknanden per 100 000 invånare i Norrbottens län (figur 5). På grund av att ålderssammansättningen ser olika ut i olika län och kommuner kan resultaten ändras vid åldersstandardisering. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 5, val åldersstandardiserat).

Figur 5. Insjuknande i hjärtinfarkt. Antal insjuknanden per 100 000 invånare 15 år och äldre, fördelat på län, under perioden 2007/11–2014/18. Möjliga val: kön, åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Socialstyrelsen.

Metod

Måttet som anges här är incidens, det vill säga antalet invånare 15 år och äldre som insjuknar i hjärtinfarkt (första gången efter sju infarktfria år) under ett visst kalenderår. Hjärtinfarkt definieras som huvud- eller bidiagnos respektive underliggande eller bidragande diagnos enligt ICD-10: I21 och I22 (4). Uppgifterna om insjuknande i hjärtinfarkt är hämtade från Socialstyrelsens patientregister och dödsorsaksregister 2007–2018 och är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten.

Deskriptiv statistik redovisas som antal insjuknanden i hjärtinfarkt, och antal insjuknanden per 100 000 invånare, för personer 15 år och äldre. Utbildningsnivå redovisas för personer 25 år och äldre, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön, utbildningsnivå, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senaste året, trender över tid inom en grupp och skillnader i trender över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i antalet insjuknanden i hjärtinfarkt mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 15 år och äldre för kön, ålder och födelseland och på åldrarna 25 år och äldre för utbildningsnivå.

Under rubriken Födelseland innefattar övriga Europa före detta Sovjetunionen. Under rubriken Län används femårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. GBD Risk Factor Collaborators. Global, regional, and national comparative risk assessment of 84 behavioural, environmental and occupational, and metabolic risks or clusters of risks for 195 countries and territories, 1990–2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. Lancet. 2018; 392(10159):1923–94. DOI:10.1016/S0140-6736(18)32225-6
  2. 1177 Vårdguiden. Hjärtinfarkt. [uppdaterad 12 augusti 2019: citerad 25 mars 2020]. Hämtad från: www.1177.se/sjukdomar--besvar/hjarta-och-blodkarl/hjartbesvar-och-hjartfel/hjartinfarkt/
  3. Socialstyrelsen. Färre drabbas och dör av hjärtinfarkt [Pressmeddelande]. Stockholm: Socialstyrelsen; 2019 [uppdaterad 11 december 2019; citerad 25 mars 2020]. Hämtad från: socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/farre-drabbas-och-dor-av-hjartinfarkt/
  4. Socialstyrelsen. Internationell statistisk klassifikation av sjukdomar och relaterade hälsoproblem – Systematisk förteckning – Svensk version 2020 – Del 2 (3). Stockholm: Socialstyrelsen; 2020. [citerad 25 mars 2020]. Hämtad från: www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/klassifikationer-och-koder/2020-2-6571.pdf
Gå till toppen av sidan