Sammanfattning

Antalet insjuknanden i hjärtinfarkt i befolkningen 15 år och äldre 2020 var totalt 19 539, eller 229 per 100 000 invånare. Insjuknande i hjärtinfarkt, här definierat som förstagångsinsjuknanden efter sju infarktfria år, var vanligare bland män än bland kvinnor, i äldre åldersgrupper än i yngre och bland personer med förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå än bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå. En nedgång av insjuknande i hjärtinfarkt sågs under perioden 2006–2020 bland både kvinnor och män, i åldersgrupper från 30 år, i alla utbildningsgrupper och bland personer födda i Sverige. Antalet insjuknanden i hjärtinfarkt per 100 000 invånare varierade mellan länen med som lägst 179 och som högst 405 insjuknanden per 100 000 invånare år 2016/20 (femårsmedelvärde).

Introduktion

Hjärtinfarkt uppstår när hjärtmuskeln skadas av syrebrist på grund av kärlförträngningar eller proppar som hindrar blodtillförseln till hjärtat. Hjärtinfarkt är en av de vanligaste dödsorsakerna både globalt och i Sverige (1). Risken för hjärtinfarkt ökar med stigande ålder. Stroke och hjärtinfarkt tillhör gruppen hjärt- och kärlsjukdomar. De två sjukdomarna delar till stor del, men inte helt och hållet, samma riskfaktorer. Sjukvårdande insatser har stor betydelse för hur många som avlider men det finns också andra faktorer som påverkar hur många som insjuknar. Till riskfaktorerna hör bland annat hög ålder, metabola faktorer som högt blodtryck, höga blodfetter och fetma, samt levnadsvanerelaterade faktorer som ohälsosamma matvanor, för låg fysisk aktivitet och rökning (2). Förbättrad utredning och behandling i vården, samt förbättrade levnadsvanor, har angetts som orsaker till att antalet personer som får hjärtinfarkt minskat i Sverige med 35 procent mellan 2002 och 2018 (3).

Män under 60 år löper högre risk att få hjärtinfarkt än kvinnor i samma ålder. Kvinnor får vanligtvis hjärtinfarkt fem till tio år senare än män. En av förklaringarna till skillnaden kan vara en skyddande effekt av det kvinnliga hormonet östrogen, som sjunker med åldern hos kvinnor. Trots att fler män än kvinnor insjuknar i hjärtinfarkt dör en högre andel kvinnor i sjukdomen. Det beror delvis på att chansen att överleva en hjärtinfarkt minskar med åldern (4). Se även de relaterade indikatorerna Stroke, insjuknande samt Cirkulationsorganens sjukdomar, död.

Kön

Under 2020 insjuknade totalt 19 539 personer 15 år och äldre i hjärtinfarkt, vilket motsvarar 229 insjuknanden per 100 000 invånare (figur 1). Bland kvinnor var antalet 166 per 100 000 kvinnor och bland män 293 per 100 000 män. Den högre andelen bland män än kvinnor var statistiskt säkerställd och ökade när hänsyn togs till utbildningsnivå, ålder, födelseland och län. Ökningen förklaras till stor del av att åldersfördelningen är olika mellan kvinnor och män. Se åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Hjärtinfarkt, insjuknande (antal per 100 000), 15 år och äldre, fördelat på kön, 2006–2020. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2020 sågs en nedgång av antalet insjuknanden i hjärtinfarkt per 100 000 invånare, bland både kvinnor och män (figur 1). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län var dessa trender statistiskt säkerställda. Bland kvinnor var nedgången 49 procent och bland män 42 procent. Totalt sett minskade antalet insjuknanden i hjärtinfarkt med 45 procent under perioden.

Ålder

Antalet insjuknanden i hjärtinfarkt ökar med stigande ålder. År 2020 var de 1 400 per 100 000 personer 85 år och äldre, 609 per 100 000 personer 65–84 år, 177 per 100 000 personer 45–64 år, 15 per 100 000 personer 30–44 år och 0,8 per 100 000 personer 15–29 år (figur 2). Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och övrig respektive åldersgrupp var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Hjärtinfarkt, insjuknande (antal per 100 000), 15 år och äldre, fördelat på ålder, 2006–2020. Möjliga val: kön. Observera att skalan avviker från övriga figurer.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2020 sågs en nedgång av antalet insjuknanden i hjärtinfarkt per 100 000 invånare i så gott som alla åldersgrupper (figur 2). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län syntes en statistiskt säkerställd nedgång i åldersgruppen 85 år och äldre med 56 procent, i gruppen 65–84 år med 46 procent, i gruppen 45–64 år med 28 procent och i gruppen 30–44 år med 30 procent. I åldersgruppen 30–44 år var nedgången 41 procent bland kvinnor och 26 procent bland män. I den yngsta åldersgruppen fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad under perioden.

Utbildningsnivå

Antalet insjuknanden i hjärtinfarkt 2020 var 558 per 100 000 personer med förgymnasial utbildningsnivå, 270 per 100 000 personer med gymnasial utbildningsnivå och 144 per 100 000 personer med eftergymnasial utbildningsnivå (figur 3). Skillnaden mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och övrig respektive utbildningsgrupp var statistiskt säkerställd men minskade när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Minskningen förklaras till stor del av olika ålderssammansättning i olika grupper, där det i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå finns en högre andel äldre än i övriga utbildningsgrupper. Se åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Hjärtinfarkt, insjuknande (antal per 100 000), 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2020. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2020 sågs en nedgång i risken av att insjukna i hjärtinfarkt i samtliga utbildningsgrupper (figur 3). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län var dessa trender statistiskt säkerställda. I gruppen med förgymnasial utbildningsnivå var nedgången 48 procent, i gruppen med gymnasial utbildningsnivå 42 procent och i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå 40 procent.

Födelseland

Antalet insjuknanden i hjärtinfarkt 2020 var 492 per 100 000 personer födda i övriga Norden, 242 per 100 000 personer födda i Sverige, 195 per 100 000 personer födda i övriga Europa och 111 per 100 000 personer födda i övriga världen (figur 4). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå och län kvarstod skillnaden mellan gruppen födda i Sverige och gruppen födda i övriga Norden och det framkom en signifikant högre risk för kvinnor och män från övriga Europa och män från övriga världen. Den framkomna högre risken i dessa grupper kan till stor del förklaras av olika ålderssammansättning bland personer födda i olika födelseregioner. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 4, val åldersstandardiserat).

Figur 4. Hjärtinfarkt, insjuknande (antal per 100 000), 15 år och äldre, fördelat på födelseland, 2006–2020. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2020 sågs en nedgång i risken av att insjukna i hjärtinfarkt bland personer från alla grupper av födelseländer (figur 4). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län syntes en statistiskt säkerställd nedgång av insjuknandet i hjärtinfarkt bland personer födda i Sverige med 46 procent. Analyser av trender över tid i övriga födelseregioner har inte gjorts då antalet personer är otillräckligt.

Län

Antalet insjuknanden i hjärtinfarkt år 2016/20 (femårsmedelvärde) varierade mellan länen med som lägst 179 insjuknanden och som högst 405 insjuknanden per 100 000 invånare (figur 5). Bland länen med lägst antal insjuknanden fanns Stockholms län och bland länen med högst antal insjuknanden fanns Norrbottens län. På grund av att ålderssammansättningen ser olika ut i olika län och kommuner kan resultaten ändras vid åldersstandardisering. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 5, val åldersstandardiserat).

Figur 5. Hjärtinfarkt, insjuknande (antal per 100 000), 15 år och äldre, fördelat på län, 2006/10–2016/20. Möjliga val: kön, åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Metod

Måttet som anges här är incidens bland invånare 15 år och äldre, det vill säga antalet som insjuknar i hjärtinfarkt (första gången efter sju infarktfria år) under ett visst kalenderår. Hjärtinfarkt definieras som huvud- eller bidiagnos respektive underliggande eller bidragande diagnos enligt ICD-10: I21 och I22. Uppgifterna om insjuknande i hjärtinfarkt är hämtade från Socialstyrelsens patientregister och dödsorsaksregister 2006–2020 och är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten. Detta faktablad uppdateras en gång per år med nya data.

Deskriptiv statistik redovisas som antal insjuknanden i hjärtinfarkt, och antal insjuknanden per 100 000 invånare, för personer 15 år och äldre. Utbildningsnivå redovisas för personer 25 år och äldre, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön, utbildningsnivå, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen. Under rubriken Län används femårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året, linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp och relativa skillnader i trend över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i antalet insjuknanden i hjärtinfarkt mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. För län redovisas inte resultat från de statistiska analyserna.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME). GBD 2019. GBD Compare VizHub. Seattle, WA: IHME, University of Washington; 2022 [citerad 2 februari 2022]. Hämtad från: http://ihmeuw.org/5obt
  2. GBD Risk Factor Collaborators. Global, regional, and national comparative risk assessment of 84 behavioural, environmental and occupational, and metabolic risks or clusters of risks for 195 countries and territories, 1990–2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. Lancet. 2019; 392(10159):1923–94. doi:10.1016/S0140-6736(18)32225-6.
  3. Socialstyrelsen. Färre drabbas och dör av hjärtinfarkt. Stockholm: Socialstyrelsen; 2019 [citerad 16 februari 2022]. Hämtad från: https://socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/farre-drabbas-och-dor-av-hjartinfarkt/
  4. 1177 Vårdguiden. Hjärtinfarkt. 1177 Vårdguiden; 2019 [uppdaterad 12 augusti 2019; citerad 16 februari 2022]. Hämtad från: https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/hjarta-och-blodkarl/hjartbesvar-och-hjartfel/hjartinfarkt/