Sammanfattning

Antalet insjuknanden i hjärtinfarkt i befolkningen 15 år och äldre 2019 var totalt 21 088, eller 250 per 100 000 invånare. Insjuknande i hjärtinfarkt, här definierat som förstagångsinsjuknanden efter sju infarktfria år, var vanligare bland män än bland kvinnor, i äldre åldersgrupper än i yngre och bland personer med förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå än bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå. En nedgång av insjuknande i hjärtinfarkt sågs under perioden 2006–2019 bland både kvinnor och män, i åldersgrupper från 30 år, i alla utbildningsgrupper och bland personer födda i Sverige. Antalet insjuknanden i hjärtinfarkt per 100 000 invånare varierade mellan länen med som lägst 187 och som högst 409 insjuknanden per 100 000 invånare år 2015/19 (femårsmedelvärde).

Introduktion

Hjärtinfarkt uppstår när hjärtmuskeln skadas av syrebrist på grund av kärlförträngningar eller proppar som hindrar blodtillförseln till hjärtat. Hjärtinfarkt är en av de vanligaste dödsorsakerna både globalt och i Sverige (1). Risken för hjärtinfarkt ökar med stigande ålder. Stroke och hjärtinfarkt tillhör gruppen hjärt- och kärlsjukdomar. De två sjukdomarna delar till stor del, men inte helt och hållet, samma riskfaktorer. Sjukvårdande insatser har stor betydelse för hur många som avlider men det finns också andra faktorer som påverkar hur många som insjuknar. Till riskfaktorerna hör bland annat hög ålder, metabola faktorer som högt blodtryck, höga blodfetter och fetma, samt levnadsvanerelaterade faktorer som ohälsosamma matvanor, för låg fysisk aktivitet och rökning (2). Förbättrad utredning och behandling i vården, samt förbättrade levnadsvanor, har angetts som orsaker till att antalet personer som får hjärtinfarkt minskat i Sverige med 35 procent mellan 2002 och 2018 (3).

Män under 60 år löper högre risk att få hjärtinfarkt än kvinnor i samma ålder. Kvinnor får vanligtvis hjärtinfarkt fem till tio år senare än män. En av förklaringarna till skillnaden kan vara en skyddande effekt av det kvinnliga hormonet östrogen, som sjunker med åldern hos kvinnor. Trots att fler män än kvinnor insjuknar i hjärtinfarkt dör en högre andel kvinnor i sjukdomen. Det beror delvis på att chansen att överleva en hjärtinfarkt minskar med åldern (4). Se även de relaterade indikatorerna Insjuknande i stroke samt Dödlighet i cirkulationsorganens sjukdomar.

Kön

Under 2019 insjuknade totalt 21 088 personer i åldrarna 15 år och äldre i hjärtinfarkt, vilket motsvarar 250 insjuknanden per 100 000 invånare (figur 1). Bland kvinnor var antalet 181 per 100 000 kvinnor och bland män 318 per 100 000 män. Skillnaden mellan kvinnor och män var statistiskt säkerställd och ökade när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Detta förklaras till stor del av att åldersfördelningen är olika mellan kvinnor och män. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Insjuknande i hjärtinfarkt. Antal insjuknanden per 100 000, 15 år och äldre, fördelat på kön, 2006–2019. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2019 sågs en nedgång av antalet insjuknanden i hjärtinfarkt per 100 000 invånare, bland både kvinnor och män (figur 1). ). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län var dessa trender statistiskt säkerställda. Bland kvinnor var minskningen 46 procent och bland män 40 procent. Totalt sett minskade antalet insjuknanden i hjärtinfarkt med 42 procent under perioden. Skillnaden i insjuknande i hjärtinfarkt mellan kvinnor och män ökade under perioden.

Ålder

Antalet insjuknanden i hjärtinfarkt per 100 000 invånare 2019 var 1 604 i åldersgruppen 85 år och äldre, 662 i gruppen 65–84 år, 185 i gruppen 45–64 år, 18 i gruppen 30–44 år och 1,0 i gruppen 15–29 år (figur 2). Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och övrig respektive åldersgrupp var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Insjuknande i hjärtinfarkt. Antal insjuknanden per 100 000, 15 år och äldre, fördelat på ålder, 2006–2019. Möjliga val: kön. Observera att skalan avviker från övriga figurer.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2019 sågs en nedgång av antalet insjuknanden i hjärtinfarkt per 100 000 invånare i så gott om alla åldersgrupper (figur 2). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län syntes en statistiskt säkerställd minskning i åldersgruppen 85 år och äldre med 53 procent, i gruppen 65–84 år med 44 procent, i gruppen 45–64 år med 26 procent och i gruppen 30–44 år med 25 procent. I åldersgruppen 30–44 år var minskningen 39 procent bland kvinnor och 20 procent bland män. Skillnaden i insjuknande i hjärtinfarkt mellan referensgruppen 30–44 år och åldersgrupperna 65–84 år respektive 85 år och äldre minskade under perioden.

Utbildningsnivå

Antalet personer i åldern 25 år och äldre som insjuknade i hjärtinfarkt per 100 000 invånare 2019 var 623 bland personer med förgymnasial utbildningsnivå, 284 bland personer med gymnasial utbildningsnivå och 155 bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå (figur 3). Skillnaden mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och respektive övrig utbildningsgrupp var statistiskt säkerställd men minskade när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Detta förklaras till stor del av olika ålderssammansättning i olika grupper, där det i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå finns en högre andel äldre än i övriga utbildningsgrupper. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Insjuknande i hjärtinfarkt. Antal insjuknanden per 100 000, 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2019. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2019 sågs en nedgång i risken av att insjukna i hjärtinfarkt i samtliga utbildningsgrupper (figur 3). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län var dessa trender statistiskt säkerställda. I gruppen med förgymnasial utbildningsnivå var minskningen 45 procent, i gruppen med gymnasial utbildningsnivå 39 procent och i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå 37 procent. Skillnaden i insjuknande i hjärtinfarkt mellan personer med eftergymnasial utbildningsnivå och respektive övrig utbildningsgrupp minskade något under perioden.

Födelseland

Antalet insjuknanden i hjärtinfarkt per 100 000 invånare 2019 var 510 bland personer födda i övriga Norden, 263 bland personer födda i Sverige, 214 bland personer födda i övriga Europa och 119 bland personer födda i övriga världen (figur 4). Skillnaden mellan personer födda i Sverige och födda i övriga Norden var statistiskt säkerställd men minskade när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. Skillnaden mellan personer födda i Sverige och personer födda i övriga Europa respektive övriga världen var inte statistiskt säkerställd bland kvinnor när hänsyn togs till övriga faktorer, och bland män blev skillnaden den omvända där risken att insjukna i hjärtinfarkt var statistiskt säkerställt högre bland personer födda i dessa regioner jämfört med personer födda i Sverige. Detta förklaras till stor del av olika ålderssammansättning bland personer födda i olika födelseregioner. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 4, val åldersstandardiserat).

Figur 4. Insjuknande i hjärtinfarkt. Antal insjuknanden per 100 000, 15 år och äldre, fördelat på födelseland, 2006–2019. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2019 Sågs en nedgång i risken av att insjukna i hjärtinfarkt bland personer från alla grupper av födelseländer (figur 4). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län syntes en statistiskt säkerställd minskning av insjuknandet i hjärtinfarkt bland personer födda i Sverige med 43 procent. Analyser av trender över tid i övriga födelseregioner har inte gjorts då antalet personer är otillräckligt.

Län

Antalet insjuknanden i hjärtinfarkt år 2015/19 (femårsmedelvärde) varierade mellan länen med som lägst 187 insjuknanden och som högst 409 insjuknanden per 100 000 invånare (figur 5). Bland länen med lägst antal insjuknanden fanns Stockholms län och bland länen med högst antal insjuknanden fanns Norrbottens län. På grund av att ålderssammansättningen ser olika ut i olika län och kommuner kan resultaten ändras vid åldersstandardisering. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 5, val åldersstandardiserat).

Figur 5. Insjuknande i hjärtinfarkt. Antal insjuknanden per 100 000, 15 år och äldre, fördelat på län, 2006/10–2015/19. Möjliga val: kön, åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Metod

Måttet som anges här är incidens bland invånare 15 år och äldre, det vill säga antalet som insjuknar i hjärtinfarkt (första gången efter sju infarktfria år) under ett visst kalenderår. Hjärtinfarkt definieras som huvud- eller bidiagnos respektive underliggande eller bidragande diagnos enligt ICD-10: I21 och I22. Uppgifterna om insjuknande i hjärtinfarkt är hämtade från Socialstyrelsens patientregister och dödsorsaksregister 2006–2019 och är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten.

Deskriptiv statistik redovisas som antal insjuknanden i hjärtinfarkt, och antal insjuknanden per 100 000 invånare, för personer 15 år och äldre. Utbildningsnivå redovisas för personer 25 år och äldre, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön, utbildningsnivå, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året, linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp och relativa skillnader i trend över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i antalet insjuknanden i hjärtinfarkt mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 15 år och äldre för kön, ålder och födelseland och på åldrarna 25 år och äldre för utbildningsnivå.

Under rubriken Födelseland innefattar övriga Europa Sovjetunionen. Under rubriken Län används femårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME). Global Burden of Disease (GBD) 2019. GBD Compare VizHub. Seattle, WA: IHME, University of Washington; 2020 [citerad 16 februari 2021]. Hämtad från: https://vizhub.healthdata.org/gbd-compare/
  2. GBD Risk Factor Collaborators. Global, regional, and national comparative risk assessment of 84 behavioural, environmental and occupational, and metabolic risks or clusters of risks for 195 countries and territories, 1990–2017: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2017. Lancet. 2019; 392(10159):1923–94. doi:10.1016/S0140-6736(18)32225-6.
  3. Socialstyrelsen. Färre drabbas och dör av hjärtinfarkt. Stockholm: Socialstyrelsen; 2019 [citerad 16 februari 2021]. Hämtad från: https://socialstyrelsen.se/om-socialstyrelsen/pressrum/press/farre-drabbas-och-dor-av-hjartinfarkt/
  4. 1177 Vårdguiden. Hjärtinfarkt. 1177 Vårdguiden; 2019 [uppdaterad 12 augusti 2019; citerad 16 februari 2021]. Hämtad från: https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/hjarta-och-blodkarl/hjartbesvar-och-hjartfel/hjartinfarkt/