Sammanfattning

Under 2020 avled 3 542 invånare i befolkningen i åldern 15 år och äldre i lungcancer i Sverige, vilket motsvarar 42 dödsfall per 100 000 invånare. Dödligheten var högre i de äldre åldersgrupperna jämfört med de yngre och högre i gruppen med gymnasial respektive förgymnasial utbildningsnivå jämfört med eftergymnasial utbildningsnivå. Under perioden 2006–2020 sågs en nedgång i lungcancerdödligheten bland män och bland personer 30–44 samt 45–64 år. Det sågs även en nedgång bland personer med gymnasial respektive eftergymnasial utbildningsnivå. Under samma period sågs en uppgång i dödligheten bland kvinnor, bland personer 85 år och äldre samt bland personer med förgymnasial utbildningsnivå. Totalt bland kvinnor steg dödligheten 2006–2020 med 14 procent, medan den totalt bland män 30 år och äldre sjönk med 28 procent. Dödligheten i lungcancer varierade mellan länen med som lägst 34 dödsfall och som högst 58 dödsfall per 100 000 invånare år 2016/20 (femårsmedelvärde).

Introduktion

Cancer är idag den näst vanligaste dödsorsaken, efter hjärt-kärlsjukdom, både i världen och i Sverige (1, 2). År 2020 orsakade tumörer drygt 26 procent av alla dödsfall i Sverige (2). I Sverige är den vanligaste cancerdiagnosen bland män prostatacancer och bland kvinnor bröstcancer (3). Lungcancer är dock den cancerform både i världen (4) och i Sverige (3) som orsakar flest dödsfall bland kvinnor och män sammantaget (4). Ur ett internationellt perspektiv är förekomsten av lungcancer i Sverige relativt låg. Lungcancer har länge varit vanligare bland män än kvinnor, men har minskat över tid bland män medan sjukdomen ökat bland kvinnor. Olikheter i insjuknande i lungcancer bland män och kvinnor kan i huvudsak förklaras av skillnader i rökvanor, där tobaksrökning sedan mitten på 1900-talet ökat bland kvinnor och minskat bland män. Numera får ungefär lika många kvinnor som män lungcancer (5–6). Insjuknande i lungcancer ökar med stigande ålder och de flesta som får lungcancer är mellan 60 och 80 år (6).

Tobaksrökning är den enskilt största orsaken till lungcancer och ligger bakom 80 till 90 procent av fallen (5–7). Bland yngre personer med lungcancer är andelen som aldrig rökt större än hos äldre lungcancerpatienter (6). Andelen som aldrig-rökt är även högre bland kvinnor med lungcancer än bland män (8). Yrkesrelaterade riskfaktorer, till exempel kontakt med asbest, är också en bidragande orsak till lungcancer (5–6) och uppskattas bidra till ungefär 10 procent av lungcancerfallen hos män (6). Av andra omgivningsfaktorer har framför allt den radioaktiva gasen radon, som kan finnas i vissa bostäder, identifierats som en riskfaktor för lungcancer, särskilt hos personer som röker. Luftföroreningar är sannolikt en annan bidragande orsak till insjuknande i lungcancer (5–6). Lungcancer utvecklas ofta 10–30 år efter exponering för till exempel tobaksrök (6).

Överlevnaden vid lungcancer är generellt sämre än vid många andra cancersjukdomar. Viktiga orsaker till den generellt dåliga prognosen är sen upptäckt samt tumörrelaterade och kliniska faktorer som sammantaget minskar möjligheten till en botande behandling (5–6). Dessutom har flera av dem som drabbas av lungcancer också andra rökrelaterade sjukdomar. De senaste åren har dock tioårsöverlevnaden ökat något. År 2016 var tioårsöverlevnaden 11 procent bland män, och 17 procent bland kvinnor (5). I Sverige har det under lång tid bedrivits ett aktivt arbete mot tobaksrökning. Se även indikatorn Tobaksrökning, daglig.

Kön

Totalt avled 3 542 invånare 15 år och äldre i lungcancer 2020, vilket motsvarar 42 dödsfall per 100 000 invånare (figur 1). Om även dödlighet där lungcancer är en indirekt orsak inkluderas, så kallad bidragande dödsorsak, uppgår antalet avlidna till 47 dödsfall per 100 000 invånare. Dödligheten i lungcancer var bland kvinnor 43 dödsfall per 100 000 kvinnor och bland män 40 dödsfall per 100 000 män. Skillnaden mellan kvinnor och män var inte statistiskt säkerställd. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Lungcancer, död (antal per 100 000), 15 år och äldre, fördelat på kön, 2006–2020. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2020 sågs en nedgång av dödligheten i lungcancer bland män och en uppgång bland kvinnor, vilket gjort att grupperna närmar sig varandra (figur 1). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län, där analysen gäller personer 30 år och äldre, var trenden statistiskt säkerställd för både kvinnor och män. Under perioden 2006–2020 steg dödligheten i lungcancer bland kvinnor fram till och med 2017 för att sedan plana ut, medan den under samma period sjönk bland män. Totalt sett bland personer 30 år och äldre sjönk dödligheten i lungcancer med 10 procent.

Ålder

Dödligheten i lungcancer 2020 var 180 dödsfall per 100 000 personer 85 år och äldre, 145 per 100 000 personer 65–84 år och 17 per 100 000 personer 45–64 år (figur 2). I åldrarna 30–44 år och 15–29 år var det några enstaka dödsfall. Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och övrig respektive åldersgrupp var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Lungcancer, död (antal per 100 000), 15 år och äldre, fördelat på ålder, 2006–2020. Möjliga val: kön.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Utvecklingen av dödlighet i lungcancer såg något olika ut i de olika åldersgrupperna under perioden 2006–2020 (figur 1). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång bland personer 30–44 år med 60 procent och bland personer 45–64 år med 47 procent. Bland personer 85 år och äldre sågs däremot en uppgång i lungcancerdödligheten med 25 procent. Detta skulle kunna förklaras av att lungcancer speglar rökvanorna för 20 år sedan och längre tillbaka (5), och att det är först nu resultaten av detta syns.

Utbildningsnivå

Dödligheten i lungcancer 2020 var 116 dödsfall per 100 000 personer med förgymnasial utbildningsnivå, 50 dödsfall per 100 000 personer med gymnasial utbildningsnivå och 19 dödsfall per 100 000 personer med eftergymnasial utbildningsnivå (figur 3). Skillnaden mellan referensgruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och gruppen med förgymnasial respektive förgymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställd men minskade när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Minskningen förklaras till stor del av olika ålderssammansättning i grupperna, där det i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå finns en högre andel äldre än i gruppen med gymnasial respektive eftergymnasial utbildningsnivå. Se åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Lungcancer, död (antal per 100 000), 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2020. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Utvecklingen av dödlighet i lungcancer såg något olika ut i utbildningsgrupperna 2006–2020 (figur 3). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län, för personer 30 år och äldre, sågs en statistiskt säkerställd nedgång bland män med förgymnasial utbildningsnivå. Antalet kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå var för få för att möjliggöra analys. Det sågs också en nedgång bland personer med gymnasial utbildningsnivå och eftergymnasial utbildningsnivå med 18 respektive 30 procent under perioden.

Födelseland

Dödligheten i lungcancer 2020 var 96 dödsfall per 100 000 personer födda i övriga Norden, 45 per 100 000 personer födda i Sverige, 40 per 100 000 personer födda i övriga Europa och 12 per 100 000 personer födda utanför Europa (figur 4). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå och län framkom en lägre dödlighet bland män födda i Sverige jämfört med övrig respektive födelselandsgrupp. Bland kvinnor födda utanför Europa kvarstod en lägre dödlighet än för kvinnor födda i Sverige när hänsyn togs till dessa faktorer, medan skillnaden inte längre var statistiskt säkerställd bland kvinnor födda i övriga Norden jämfört med kvinnor födda i Sverige. Dessa förändringar förklaras till stor del av olika ålderssammansättning i födelselandsgrupperna. Se åldersstandardiserade siffror (figur 4, val åldersstandardiserat).

Figur 4. Lungcancer, död (antal per 100 000), 15 år och äldre, fördelat på födelseland, 2006–2020. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Utvecklingen av dödlighet i lungcancer såg något olika ut i de olika grupperna av födelseländer 2006–2020 (figur 4). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län, för personer 30 år och äldre, sågs en statistiskt säkerställd nedgång bland personer födda i Sverige med 8 procent, bland personer födda i övriga Norden med 15 procent, bland personer födda i övriga Europa med 21 procent och bland personer födda utanför Europa med 22 procent.

Län

Dödligheten i lungcancer år 2016/20 (femårsmedelvärde) varierade mellan länen med som lägst 34 och som högst 58 dödsfall per 100 000 invånare (figur 5). Bland länen med lägst antal dödsfall per 100 000 invånare fanns Västerbottens län och bland länen med högst antal dödsfall per 100 000 invånare fanns Blekinge län. På grund av att ålderssammansättningen ser olika ut i olika län och kommuner kan resultaten ändras vid åldersstandardisering. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 5, val åldersstandardiserat).

Figur 5. Lungcancer, död (antal per 100 000), 15 år och äldre, fördelat på län, 2006/10–2016/20. Möjliga val: kön, åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Metod

Detta faktablad uppdateras en gång per år med nya data. Uppgifterna om dödlighet i lungcancer är hämtade från Socialstyrelsens dödsorsaksregister 2006–2020 och är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten. De avser lungcancer (ICD-10 C34) som underliggande dödsorsak.

Deskriptiv statistik redovisas som antal dödsfall, samt antal dödsfall per 100 000 invånare, för personer 15 år och äldre. Utbildningsnivå redovisas för personer 25 år och äldre, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön, utbildningsnivå, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen. Under rubriken Län används femårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året och linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 30 år och uppåt, eftersom det i de yngre åldersgrupperna är så få invånare som dör i lungcancer att det begränsar möjligheten till analys. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor, t.ex. utbildningsnivå, tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i dödlighet mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. För län redovisas inte resultat från de statistiska analyserna.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. Institute for Health Metrics and Evaluation. Global Burden of Disease (GBD) 2019. GBD Compare VizHub. Seattle: Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME), University of Washington; 2020 [citerad 20 oktober 2021]. Hämtad från: https://vizhub.healthdata.org/gbd-compare/
  2. Socialstyrelsen. Statistik om dödsorsaker år 2020. Stockholm: Socialstyrelsen; 2021 [citerad 20 oktober 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2021-6-7453.pdf
  3. Socialstyrelsen. Statistik om nyupptäckta cancerfall 2019. Stockholm: Socialstyrelsen; 2020 [citerad 20 oktober 2021] Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2020-12-7132.pdf
  4. Bray F, Ferlay J, Soerjomataram I, Siegel RL, Torre LA, Jemal A. Global cancer statistics 2018: GLOBOCAN estimates of incidence and mortality worldwide for 36 cancers in 185 countries. Ca Cancer J Clin. 2018;68:394–424.[citerad 20 oktober 2021] Hämtad från: https://acsjournals.onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.3322/caac.21492
  5. Socialstyrelsen, Cancerfonden. Cancer i siffror 2018: populärvetenskapliga fakta om cancer. Stockholm: Socialstyrelsen och Cancerfonden; 2018 [citerad 20 oktober 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2018-6-10.pdf
  6. Regionala cancercentrum i samverkan. Lungcancer: nationellt vårdprogram. Uppsala: Regionalt cancercentrum; 2021 [citerad 20 oktober 2021]. Hämtad från: https://kunskapsbanken.cancercentrum.se/globalassets/cancerdiagnoser/lunga-och-lungsack/vardprogram/nationellt-vardprogram-lungcancer.pdf
  7. Socialstyrelsen. Framtidens cancerscreening: redovisning av regeringsuppdraget Framtidsinriktad omvärldsanalys om förändringar och utvecklingstendenser inom cancerscreening. Stockholm: Socialstyrelsen; 2019 [citerad 20 oktober 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-4-13.pdf
  8. Regionala cancercentrum i samverkan. Lungcancer: Nationell kvalitetsrapport för 2020. Uppsala: Regionalt cancercentrum; 2021 [citerad 20 oktober 2021]. Hämtad från: https://cancercentrum.se/globalassets/cancerdiagnoser/lunga-och-lungsack/kvalitetsregister/rapport/nlcr_nationell_rapport2020.pdf