Sammanfattning

Under 2019 avled 3 556 invånare i befolkningen i åldern 15 år och äldre i lungcancer i Sverige, vilket motsvarar 42 dödsfall per 100 000 invånare. Dödligheten var högre i de äldre åldersgrupperna jämfört med de yngre och i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå jämfört med eftergymnasial utbildningsnivå. Dödligheten i lungcancer har under 2006–2019 minskat bland män, i åldersgrupperna 30–44 samt 45–64 år och för grupperna med gymnasial respektive eftergymnasial utbildningsnivå. Dödligheten har under samma period ökat bland kvinnor, i åldersgruppen 85 år och äldre samt för gruppen med förgymnasial utbildningsnivå. Totalt sett har dödligheten i lungcancer minskat med 8 procent under perioden. Dödligheten i lungcancer varierade mellan länen med som lägst 35 dödsfall och som högst 57 dödsfall per 100 000 invånare år 2015/19 (femårsmedelvärde).

Introduktion

Cancer är idag den näst vanligaste dödsorsaken, efter hjärt-kärlsjukdom, både i världen och i Sverige (1, 2). År 2019 orsakade tumörer drygt 27 procent av alla dödsfall i Sverige (2). I Sverige är den vanligaste cancerdiagnosen bland män prostatacancer och bland kvinnor bröstcancer (2). Lungcancer är dock den cancerform både i världen (3) och i Sverige (4) som orsakar flest dödsfall bland kvinnor och män sammantaget (3). Ur ett internationellt perspektiv är förekomsten av lungcancer i Sverige relativt låg. Lungcancer har länge varit vanligare bland män än kvinnor, men har minskat över tid bland män medan sjukdomen ökat bland kvinnor. Olikheter i insjuknande i lungcancer bland män och kvinnor kan i huvudsak förklaras av skillnader i rökvanor, där tobaksrökning sedan mitten på 1900-talet ökat bland kvinnor och minskat bland män. Numera får ungefär lika många kvinnor som män lungcancer (5–6). Insjuknande i lungcancer ökar med stigande ålder och de flesta som får lungcancer är mellan 60 och 80 år (6).

Tobaksrökning är den enskilt största orsaken till lungcancer och ligger bakom 80 till 90 procent av fallen (5–7). Bland de som aldrig har rökt och drabbas av lungcancer är kvinnor och yngre personer vanligare (6). Yrkesrelaterade riskfaktorer, till exempel kontakt med asbest, är också en bidragande orsak till lungcancer (5–6) och uppskattas bidra till ungefär 10 procent av lungcancerfallen hos män (6). Av andra omgivningsfaktorer har framför allt den radioaktiva gasen radon, som kan finnas i vissa bostäder, identifierats som en riskfaktor för lungcancer, särskilt hos personer som röker. Luftföroreningar är sannolikt en annan bidragande orsak till insjuknande i lungcancer (5–6). Lungcancer utvecklas ofta 10–30 år efter exponering för till exempel tobaksrök (6).

Överlevnaden vid lungcancer är generellt sämre än vid många andra cancersjukdomar. Viktiga orsaker till den generellt dåliga prognosen är sen upptäckt samt tumörrelaterade och kliniska faktorer som sammantaget minskar möjligheten till en botande behandling (5–6). Dessutom har flera av dem som drabbas av lungcancer också andra rökrelaterade sjukdomar. De senaste åren har dock 10-årsöverlevnaden ökat något. År 2016 var 10-årsöverlevnaden 11 procent bland män, och 17 procent bland kvinnor (5). I Sverige har det under lång tid bedrivits ett aktivt arbete mot tobaksrökning. Se även indikatorn Daglig tobaksrökning.

Kön

Totalt avled 3 556 invånare i åldrarna 15 år och äldre i lungcancer 2019, vilket motsvarar 42 dödsfall per 100 000 invånare (figur 1). Om även dödlighet där lungcancer är en indirekt orsak inkluderas, så kallad bidragande dödsorsak, uppgår antalet avlidna till 46 dödsfall per 100 000 invånare. Dödligheten i lungcancer var bland kvinnor 44 dödsfall per 100 000 kvinnor och bland män 40 dödsfall per 100 000 män. Skillnaden mellan kvinnor och män var inte statistiskt säkerställd. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Dödlighet i lungcancer. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på kön, under perioden 2006–2019. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2019 har dödligheten i lungcancer minskat bland män och ökat bland kvinnor vilket gjort att grupperna närmat sig varandra (figur 1). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län var dessa trender statistiskt säkerställda. Dödligheten i lungcancer ökade bland kvinnor med 15 procent under 2006–2019, medan den minskade bland män med 25 procent 2006–2019. Totalt sett har dödligheten i lungcancer minskat med 8 procent under samma period bland personer 30 år och äldre. Skillnaden i dödlighet i lungcancer mellan kvinnor och män minskade under perioden.

Ålder

Dödligheten i lungcancer 2019 var i åldersgruppen 85 år och äldre 198 dödsfall per 100 000 invånare, i åldersgruppen 65–84 år 142 dödsfall per 100 000 invånare och i åldersgruppen 45–64 år 19 dödsfall per 100 000 invånare (figur 2). I åldrarna 30–44 år och 15–29 år var det några enstaka respektive inga respektive dödsfall. Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och respektive övrig åldersgrupp var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Dödlighet i lungcancer. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på ålder, under perioden 2006–2019. Möjliga val: kön.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Utvecklingen för dödlighet i lungcancer såg något olika ut i de olika utbildningsgrupperna 2006–2019 (figur 1). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län syntes en statistiskt säkerställd minskning av dödligheten i lungcancer i åldersgruppen 30–44 år med 53 procent och i åldersgruppen 45–64 år med 43 procent under perioden. I åldersgruppen 85 år och äldre ökade däremot dödligheten i lungcancer med 27 procent. Detta skulle kunna förklaras av att lungcancer speglar rökvanorna för 20 år sedan och längre tillbaka (5), och att det är först nu resultaten av detta syns. Skillnaden i dödlighet i lungcancer mellan referensgruppen 30–44 år och åldersgrupperna 65–84 år och 85 år och äldre ökade under perioden.

Utbildningsnivå

Dödligheten i lungcancer 2019 i åldrarna 25 år och äldre var 111 dödsfall per 100 000 invånare bland personer med förgymnasial utbildningsnivå, 49 dödsfall per 100 000 invånare bland personer med gymnasial utbildningsnivå och 22 dödsfall per 100 000 invånare bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå (figur 3). Skillnaderna mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och respektive övrig utbildningsgrupp var statistiskt säkerställd men minskade när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Detta förklaras till stor del av olika ålderssammansättningar i olika grupper, där det i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå finns en högre andel äldre än i övriga grupper. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Dödlighet i lungcancer. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2019. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Utvecklingen av dödlighet i lungcancer såg något olika ut i utbildningsgrupperna 2006–2019 (figur 3). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län syntes en statistiskt säkerställd ökning av dödligheten i lungcancer i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå med 6 procent, medan den minskade med 16 procent i gruppen med gymnasial utbildningsnivå och med 24 procent i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå i åldrarna 30 år och äldre under perioden. Skillnaden i dödlighet i lungcancer mellan gruppen med eftergymnasial och gruppen med förgymnasial utbildningsnivå ökade under perioden.

Födelseland

Dödligheten i lungcancer 2019 var 112 dödsfall per 100 000 invånare bland personer födda i övriga Norden, 45 dödsfall per 100 000 invånare bland personer födda i Sverige, 38 dödsfall per 100 000 invånare bland personer födda i övriga Europa och 12 dödsfall per 100 000 invånare bland personer födda i övriga världen (figur 4). Skillnaden mellan personer födda i Sverige och personer födda i övriga Norden var statistiskt säkerställd men minskade när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. När hänsyn togs till dessa faktorer framkom också en högre dödlighet bland män födda i övriga Europa och i övriga världen jämfört med i Sverige. Bland kvinnor födda i övriga världen kvarstod en lägre dödlighet när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län, medan skillnaden inte längre var statistiskt signifikant bland kvinnor födda i övriga Europa jämfört med kvinnor födda i Sverige. Dessa förändringar förklaras till stor del av olika ålderssammansättning bland personer födda i olika grupper av födelseländer. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 4, val åldersstandardiserat).

Figur 4. Dödlighet i lungcancer. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på födelseland, under perioden 2006–2019. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Utvecklingen av dödlighet i lungcancer såg något olika ut i de olika grupperna av födelseländer 2006–2019 (figur 4). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län syntes en statistiskt säkerställd minskning av dödligheten i lungcancer bland personer födda i Sverige och i övriga Europa med 6 respektive 20 procent i åldrarna 30 år och äldre under perioden. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan personer födda i Sverige och respektive övrig grupp av födelseländer i dödlighet i lungcancer under perioden.

Län

Dödligheten i lungcancer år 2015/19 (femårsmedelvärde) varierade mellan länen med som lägst 35 och som högst 57 dödsfall per 100 000 invånare (figur 5). Bland länen med lägst antal dödsfall per 100 000 invånare fanns Västerbottens län och bland länen med högst antal dödsfall per 100 000 invånare fanns Kalmar län. På grund av att ålderssammansättningen ser olika ut i olika län och kommuner kan resultaten ändras vid åldersstandardisering. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 5, val åldersstandardiserat).

Figur 5. Dödlighet i lungcancer. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på län, under perioden 2006/10–2015/19. Möjliga val: kön, åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Metod

Uppgifterna om dödlighet i lungcancer är hämtade från Socialstyrelsens dödsorsaksregister 2006–2019 och bearbetade vid Folkhälsomyndigheten samt avser lungcancer (ICD-10 C34) som underliggande dödsorsak.

Deskriptiv statistik redovisas som antal dödsfall, samt antal dödsfall per 100 000 invånare, för personer 15 år och äldre. Utbildningsnivå redovisas för personer 25 år och äldre, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön, utbildningsnivå, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året, linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp och relativa skillnader i trend över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i dödlighet mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 30 år och uppåt, eftersom det i de yngre åldersgrupperna är så få invånare som dör i lungcancer att det begränsar möjligheten till analys.

Under rubriken Födelseland innefattar övriga Europa Sovjetunionen. Under rubriken Län används femårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME). Global Burden of Disease (GBD) 2019. GBD Compare VizHub. Seattle, WA:IHME, University of Washington; 2020 [citerad 21 januari 2021]. Hämtad från: https://vizhub.healthdata.org/gbd-compare/
  2. Socialstyrelsen. Statistik om dödsorsaker 2019. Stockholm: Socialstyrelsen; 2020 [citerad 21 januari 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2020-6-6798.pdf
  3. Bray F, Ferlay J, Soerjomataram I, Siegel RL, Torre LA, Jemal A. Global cancer statistics 2018: GLOBOCAN estimates of incidence and mortality worldwide for 36 cancers in 185 countries. Ca Cancer J Clin. 2018;68:394–424. Hämtad från: https://acsjournals.onlinelibrary.wiley.com/doi/epdf/10.3322/caac.21492
  4. Socialstyrelsen. Statistik om nyupptäckta cancerfall 2019. Stockholm: Socialstyrelsen; 2020. [citerad 21 januari 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2020-12-7132.pdf
  5. Socialstyrelsen, Cancerfonden. Cancer i siffror 2018: populärvetenskapliga fakta om cancer. Stockholm: Socialstyrelsen och Cancerfonden; 2018 [citerad 28 januari 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2018-6-10.pdf
  6. Regionala cancercentrum i samverkan. Lungcancer: nationellt vårdprogram. Uppsala, Örebro: Regionalt cancercentrum; 2020 [citerad 28 januari 2021]. Hämtad från: https://kunskapsbanken.cancercentrum.se/globalassets/cancerdiagnoser/lunga-och-lungsack/vardprogram/nationellt-vardprogram-lungcancer.pdf
  7. Socialstyrelsen. Framtidens cancerscreening: redovisning av regeringsuppdraget Framtidsinriktad omvärldsanalys om förändringar och utvecklingstendenser inom cancerscreening. Stockholm: Socialstyrelsen; 2019 [citerad 28 januari 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-4-13.pdf