Sammanfattning

Under 2018 avled 3 593 invånare i befolkningen i åldern 15 år och äldre på grund av lungcancer, vilket motsvarar 43 dödsfall per 100 000 invånare. Dödligheten i lungcancer var 2006 lägre bland kvinnor än bland män, men har sedan ökat bland kvinnor, medan dödligheten bland män har minskat. Sett till utbildningsnivå var det flest dödsfall per 100 000 i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå. Dödligheten har 2006–2018 minskat bland män, i de yngre åldersgrupperna samt för gruppen med gymnasial respektive eftergymnasial utbildningsnivå. Dödligheten har under samma period ökat bland kvinnor, i åldersgruppen 85 år och äldre samt för gruppen med förgymnasial utbildningsnivå. Totalt sett har risken för dödlighet i lungcancer minskat med 5 procent under perioden. Dödligheten i lungcancer varierade mellan länen med som lägst 36 dödsfall och som högst 60 dödsfall per 100 000 invånare år 2014/18 (femårsmedelvärde).

Introduktion

Cancer är idag den näst vanligaste dödsorsaken, både i världen där 17 procent av alla dödsfall uppskattas bero på cancer och i Sverige där 26 procent av alla dödsfall uppskattas bero på cancer (1, 2). I Sverige är den vanligaste cancerdiagnosen bland män prostatacancer och bland kvinnor bröstcancer (1, 3). Lungcancer är dock den cancerform, både i världen och i Sverige, som totalt sett orsakar flest dödsfall (1).

Den dominerande orsaken till lungcancer är rökning, se även indikatorn Daglig tobaksrökning. Upp till 90 procent av de drabbade röker eller har rökt. Även om rökningen minskar ses en ökning av antalet lungcancerfall bland kvinnor, vilket speglar rökvanorna för 20 år sedan och längre tillbaka (4). I Sverige har det under lång tid bedrivits ett aktivt arbete mot tobaksrökning genom bland annat information, utbildning, opinionsbildning, målgruppsanpassad tobaksavvänjning, rökfria miljöer, skyddande och begränsande lagstiftning och en aktiv prispolitik.

Kön

Totalt avled 3 593 invånare i åldrarna 15 år och äldre av lungcancer 2018, vilket motsvarar 43 dödsfall per 100 000 invånare (figur 1). Om även dödlighet där lungcancer är en indirekt orsak inkluderas, så kallad bidragande dödsorsak, uppgår antalet avlidna till 47 dödsfall per 100 000 invånare. Dödligheten i lungcancer var bland kvinnor 44 dödsfall per 100 000 kvinnor och bland män 42 dödsfall per 100 000 män. Skillnaden mellan kvinnor och män var inte statistiskt säkerställd. När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län blev skillnaden mellan kvinnor och män den omvända, med en statistiskt säkerställd högre risk för dödlighet bland män än bland kvinnor. Detta förklaras till stor del av att åldersfördelningen är olika mellan kvinnor och män. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Dödlighet i lungcancer. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på kön, under perioden 2006–2018. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2018 har dödligheten i lungcancer minskat bland män och ökat bland kvinnor vilket gjort att grupperna närmat sig varandra (figur 1). Totalt sett har risken för dödlighet i lungcancer minskat med 5 procent under perioden 2006–2018 bland personer 30 år och äldre. Risken för dödlighet i lungcancer som tidigare har varit lägre bland kvinnor ökade med 15 procent under 2006–2018, medan risken för dödlighet i lungcancer bland män minskade med 21 procent under samma period. Dessa trender var statistiskt säkerställda. Skillnaden i dödlighet i lungcancer mellan kvinnor och män minskade under perioden.

Ålder

Dödsfallen i lungcancer år 2018 var högst i åldersgruppen 85 år och äldre, med 184 dödsfall per 100 000 invånare samt i åldersgruppen 65–84 år, med 144 dödsfall per 100 000 invånare (figur 2). Lägst antal dödsfall var det i åldrarna 15–29 år och 30–44 år med inga respektive några enstaka dödsfall. Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och övriga åldersgrupper var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Dödlighet i lungcancer. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på ålder, under perioden 2006–2018. Möjliga val: kön.

Källa: Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2018 minskade dödligheten i de två yngsta åldersgrupperna medan det i den äldsta syntes en ökning (figur 1). Under perioden 2006–2018 minskade risken för dödlighet i lungcancer i åldersgruppen 30–44 år med 54 procent och i gruppen 45–64 år med 39 procent. Risken för dödlighet i lungcancer ökade i åldersgruppen 85 år och äldre med 24 procent. Dessa trender var statistisk säkerställda. Detta skulle kunna förklaras av att lungcancer speglar rökvanorna för 20 år sedan och längre tillbaka (5), och att det är först nu resultaten av detta syns. Skillnaden i dödlighet i lungcancer mellan referensgruppen 30–44 år och åldersgrupperna 65–84 år och 85 år och äldre ökade under perioden.

Utbildningsnivå

Dödligheten i lungcancer var lägst i gruppen med eftergymnasial utbildning med 20 dödsfall per 100 000 invånare i åldrarna 25 år och äldre (figur 3). Högst var dödligheten i lungcancer i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå, där det var 116 dödsfall per 100 000 invånare. I gruppen med gymnasial utbildningsnivå var motsvarande siffra 50. Skillnaderna mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och övriga utbildningsgrupper var statistiskt säkerställd men minskade när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Detta förklaras till stor del av olika ålderssammansättningar i olika grupper, där det i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå finns en högre andel äldre än i övriga grupper. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Dödlighet i lungcancer. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2018. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen.

Utvecklingen för dödlighet i lungcancer såg något olika ut i utbildningsgrupperna under perioden 2006–2018 (figur 3). Under perioden 2006–2018 ökade risken för dödlighet i lungcancer i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå med 8 procent medan den minskade med 13 procent för gruppen med gymnasial utbildningsnivå och med 22 procent för gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå i åldrarna 30 år och äldre. Dessa trender var statistiskt säkerställda. Skillnaden i dödlighet i lungcancer mellan gruppen med eftergymnasial och med förgymnasial utbildningsnivå ökade under perioden.

Födelseland

Dödligheten i lungcancer 2018 var högst bland personer födda i övriga Norden med 104 dödsfall per 100 000 invånare och lägst bland personer födda i övriga världen med 13 dödsfall per 100 000 invånare (figur 4). Bland personer födda i Sverige och i övriga Europa var motsvarande antal 46 respektive 38 dödsfall per 100 000 invånare. Skillnaden mellan personer födda i Sverige och personer födda i övriga Norden var statistiskt säkerställd men minskade när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. Skillnaden mellan personer födda i Sverige och personer födda i övriga världen var också statistiskt säkerställd men försvann vid justering. Dessa förändringar förklaras till stor del av olika ålderssammansättning bland personer födda i olika födelseregioner. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 4, val åldersstandardiserat).

Figur 4. Dödlighet i lungcancer. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på födelseland, under perioden 2006–2018. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen.

Utvecklingen för dödlighet i lungcancer såg något olika ut i födelselandsgrupperna under perioden 2006–2018 (figur 4). Under perioden minskade risken för dödlighet i lungcancer i gruppen födda i övriga Europa, med 15 procent. I övriga födelselandsgrupper skedde inga statistiskt säkerställda förändringar bland personer 30 år och äldre. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan personer födda i Sverige och i övriga regioner i dödlighet i lungcancer under perioden.

Län

Dödligheten i lungcancer fördelat på län bland invånare 15 år och äldre varierade år 2014/18 (femårsmedelvärde) mellan som lägst 36 dödsfall per 100 000 invånare i Västerbottens län och som högst 60 dödsfall per 100 000 invånare i Kalmars län (figur 5). På grund av att ålderssammansättningen ser olika ut i olika län och kommuner kan resultaten ändras vid åldersstandardisering. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 5, val åldersstandardiserat).

Figur 5. Dödlighet i lungcancer. Antal dödsfall per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på län, under perioden 2006/10–2014/18. Möjliga val: kön, åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Socialstyrelsen.

Metod

Uppgifterna om dödlighet i lungcancer är hämtade från Socialstyrelsens dödsorsaksregister 2006–2018 och bearbetade vid Folkhälsomyndigheten samt avser lungcancer (ICD-10 C34) som underliggande dödsorsak.

Deskriptiv statistik redovisas som antal dödsfall, samt antal dödsfall per 100 000 invånare, för personer 15 år och äldre. Utbildningsnivå redovisas för personer 25 år och äldre, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön, utbildningsnivå, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senaste året, trender över tid inom en grupp och skillnader i trender över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i dödlighet mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 30 år och uppåt, eftersom det i de yngre åldersgrupperna är så få invånare som dör i lungcancer att det begränsar möjligheten till analys.

Under rubriken Födelseland innefattar övriga Europa före detta Sovjetunionen. Under rubriken Län används femårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. Global Burden of Disease Compare Data Visualization. GBD 2017. Seattle: Institute for Health Metrics and Evaluation; 1990–. [citerad 23 januari 2019]. Hämtad från: vizhub.healthdata.org/gbd-compare/
  2. Statistikdatabas för dödsorsaker. Dödsorsaker 2017. Stockholm: Socialstyrelsen; 1997–. [citerad 23 januari 2019]. Hämtad från: sdb.socialstyrelsen.se/if_dor/val.aspx
  3. Socialstyrelsen. Statistik om nyupptäckta cancerfall 2017. Stockholm: Socialstyrelsen; 2018. Hämtad från: www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2018-12-50.pdf
  4. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för lungcancervård 2011 – Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen; 2011. Hämtad från: www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2011-3-2.pdf
  5. Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för lungcancervård 2011 – stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen; 2011. Hämtad från: www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2011-3-2.pdf