Sammanfattning

Under 2020 avled totalt 1 162 personer i åldern 15 år eller äldre till följd av suicid i Sverige. Antalet suicid per 100 000 invånare, suicidtalet, var 14 detta år. Av de avlidna var 72 procent män. I åldersgruppen 15–-29 år var 32 procent av samtliga dödsfall suicid. Personer med eftergymnasial utbildningsnivå hade lägre suicidtal än övriga utbildningsgrupper. Bland personer födda utanför Europa var suicidtalet lägre jämfört med personer födda i Sverige. Under perioden 2006–2020 sågs en uppgång av suicid i åldersgrupperna 15–29 år och 30–44 år och bland kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå. Bland personer födda i övriga Europa och utanför Europa sågs däremot en nedgång av suicidtalet. Suicidtalet varierade mellan länen med som lägst 12 och som högst 19 suicid per 100 000 invånare år 2016/20 (femårsmedelvärde).

Introduktion

Globalt har andelen suicid i befolkningen minskat med nästan en tredjedel sedan 1990-talet (1). Trots det avlider årligen mer än 700 000 människor världen över av suicid, vilket motsvarar närmare 9 suicid per 100 000 invånare (2). Suicid är en av de tio främsta orsakerna till förtida död i Europa (1). I Sverige, liksom i andra höginkomstländer, är suicidtalen (antalet suicid/100 000 invånare) två till tre gånger högre bland män än bland kvinnor och de högsta suicidtalen finns bland medelålders och äldre män (3). I hela Sveriges befolkning inträffar cirka 1 100 säkert fastställda suicid varje år (4). Antalet kan vara högre eftersom det dessutom sker ytterligare 400 dödsfall per år där det inte har gått att fastställa om dödsorsaken var en olyckshändelse eller suicid (4). Här redovisas enbart säkert fastställda suicid.

Suicid är ett komplext folkhälsoproblem, men som till stor del går att förebygga (2). För att förebygga suicid krävs olika typer av insatser, t.ex. att minska tillgången till medel som kan användas för suicid och öka tillgängligheten till effektiva behandlingsmetoder vid psykisk ohälsa (2).

Kön

År 2020 avled totalt 1 162 personer i åldern 15 år och äldre av suicid i Sverige (figur 1). Suicidtalet (antalet suicid/100 000 invånare) var 14 detta år. Av de avlidna var 839 män och 323 kvinnor, vilket motsvarar suicidtalet 20 för män och 8 för kvinnor. Skillnaden, med ett högre suicidtal bland män än bland kvinnor, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Suicid (antal per 100 000), 15 år och äldre, fördelat på kön, 2006–2020. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2020 var suicidtalen relativt oförändrade för både kvinnor och män (figur 1). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län sågs ingen statistiskt säkerställd förändring totalt eller för respektive kön under perioden.

Ålder

Suicidtalet 2020 var 18 i åldersgruppen 85 år och äldre, 13 i åldersgruppen 65–84 år, 16 i åldersgruppen 45–64 år och 12 i åldersgrupperna 15–29 år respektive 30–44 år (figur 2). Eftersom den äldsta åldersgruppen innehåller betydligt färre personer jämfört med andra åldersgrupper i befolkningen blir bilden något annorlunda sett till det totala antalet suicid. Flest antal suicid fanns då i åldersgruppen 45–64 år, 407 stycken. Sett till den yngsta åldersgruppen, 15–29 år, var 32 procent av samtliga dödsfall i gruppen var orsakade av suicid, vilket var en högre andel jämfört med de andra åldersgrupperna (5). Utöver det som redovisas här avled 7 barn under 15 år i suicid 2019 (5). Skillnaden, med ett högre suicidtal i åldersgruppen 45–64 år jämfört med åldersgruppen 30–44 år, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Suicid (antal per 100 000), 15 år och äldre, fördelat på ålder, 2006–2020. Möjliga val: kön.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under 2006–2020 såg utvecklingen av suicid något olika ut i de olika åldersgrupperna (figur 2). N��r hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång av suicidtalet i åldersgrupperna 15–29 år och 30–44 år under perioden 2006–2020. I åldersgruppen 85 år och äldre varierade suicidtalen mer från år till år än i övriga grupper (figur 2), vilket beror på att den består av förhållandevis få individer. Enstaka suicid kan då få stor effekt på suicidtalen i gruppen.

Utbildningsnivå

Bland personer med förgymnasial utbildningsnivå var suicidtalet 20 2020 (figur 3). Motsvarande suicidtal i gruppen med gymnasial och eftergymnasial utbildning var 17 respektive 9. Skillnaden, med ett högre suicidtal i grupperna med förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå jämfört med eftergymnasial utbildningsnivå, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Suicid (antal per 100 000), 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2020. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2020 var suicidtalen relativt stabila för alla utbildningsgrupper (figur 1). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång av suicidtalet bland kvinnor med förgymnasial utbildning under perioden.

Födelseland

År 2020 var suicidtalet 16 bland personer födda i övriga Norden, 15 bland personer födda i Sverige, 11 bland personer födda i övriga Europa och 7 bland personer födda utanför Europa (figur 4). Skillnaden mellan personer födda i Sverige och utanför Europa var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 4, val åldersstandardiserat).

Figur 4. Suicid (antal per 100 000), 15 år och äldre, fördelat på födelseland, 2006–2020. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2020 såg utvecklingen något olika ut bland personer från de olika grupperna av födelseländer (figur 4). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång bland personer födda i Europa utanför Norden respektive utanför Europa under perioden.

Län

Suicidtalet år 2016/20 (femårsmedelvärde) varierade mellan länen med som lägst 12 och som högst 19 suicid per 100 000 invånare (figur 5). Bland länen med lägst suicidtal fanns Stockholms län och bland länen med högst suicidtal fanns Jämtlands län. På grund av att ålderssammansättningen ser olika ut i olika län och kommuner kan resultaten ändras vid åldersstandardisering. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 5, val åldersstandardiserat).

Figur 5. Suicid (antal per 100 000), 15 år och äldre, fördelat på län, 2006/10–2016/20. Möjliga val: kön, åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Metod

Detta faktablad uppdateras en gång per år med nya data. Uppgifterna om suicid är hämtade från Socialstyrelsens dödsorsaksregister, är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten och avser perioden 2006–2020. Suicid omfattar dödsfall till följd av avsiktlig självdestruktiv handling (ICD-10: X60–X84).

Deskriptiv statistik redovisas som antal suicid och antal suicid per 100 000 invånare (suicidtal) för personer 15 år och äldre. Utbildningsnivå redovisas för personer 25 år och äldre, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön, utbildningsnivå, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen. Under rubriken Län används femårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året och linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp. De statistiska analyserna är gjorda utifrån åldrarna 15 år och äldre för kön, ålder och födelseland och på åldrarna 25 år och äldre för utbildningsnivå. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i suicid mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. För län redovisas inte resultat från de statistiska analyserna.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. Naghavi, M. on behalf of the Global Burden of Disease Self-Harm Collaborators. Global, regional, and national burden of suicide mortality 1990 to 2016: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2016. BMJ. 2019; 64:l94. doi:10.1136/bmj.194.
  2. The Global Health Observatory. Mental health. Geneva: World Health Organization (WHO); 2021 [citerad 29 oktober 2021]. Hämtad från: . https://www.who.int/data/gho/data/themes/mental-health
  3. Fazel S, Runeson B. Suicide. N Engl J Med 2020;382(3):266–74. doi:10.1056/NEJMra1902944.
  4. Folkhälsomyndigheten. Statistik om suicid 2019. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2019. [citerad 29 oktober 2021]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/suicidprevention/statistik-om-suicid/
  5. Socialstyrelsen. Statistikdatabas för dödsorsaker. Stockholm: Socialstyrelsen; 2020. [citerad 29 oktober 2021]. Hämtad från: https://sdb.socialstyrelsen.se/if_dor/val.aspx