Sammanfattning

Under 2020 avled 2 707 invånare i tjock- och ändtarmscancer, vilket motsvarar 32 dödsfall per 100 000 invånare. Dödligheten var högre bland män än bland kvinnor. Den var också högre bland äldre än yngre, och högre bland personer med förgymnasial utbildningsnivå jämfört med personer med eftergymnasial utbildningsnivå. Under perioden 2006–2020 sågs en nedgång i dödligheten i tjock- och ändtarmscancer bland både män och kvinnor, i åldersgrupperna 45–64 år och 65–84 år, i samtliga utbildningsgrupper samt bland personer födda i Sverige och i övriga Europa. Totalt sågs en nedgång av dödligheten i tjock- och ändtarmscancer med 13 procent under perioden. Dödligheten i tjock- och ändtarmscancer varierade mellan länen med som lägst 22 dödfall och som högst 42 dödsfall per 100 000 invånare år 2016/20 (femårsmedelvärde).

Introduktion

Cancer är idag den näst vanligaste dödsorsaken efter hjärt-kärlsjukdom, både i världen och i Sverige (1, 2). År 2020 orsakade tumörer 24 procent av alla dödsfall i Sverige (2). Sammanlagt är tjock- och ändtarmscancer den tredje vanligaste cancerformen i Sverige efter prostata- och bröstcancer. Tjocktarmscancer är lika vanligt hos män som hos kvinnor, medan ändtarmscancer är något vanligare hos män (3). Tjock- och ändtarmscancer är även den cancerform som orsakar fjärde flest cancerrelaterade dödsfall i Sverige (3) och i världen (4).

Tjock- och ändtarmscancer uppstår genom ett komplicerat samspel mellan olika faktorer som arvsanlag och levnadsvanor. Ärftliga faktorer beräknas stå bakom vart femte fall av tjock- och ändtarmscancer (3). Bland riskfaktorer för tjock- och ändtarmscancer finns processat kött och rött kött (3–5), alkoholkonsumtion (3–6), rökning och övervikt (3–5, 7–8). Bland skyddsfaktorer finns regelbunden fysisk aktivitet (3–4, 8). Tjock- och ändtarmscancer utvecklas under lång tid och en stor andel av dem som dör av sin sjukdom har fått sin diagnos många år tidigare (3).

Andelen personer som insjuknar i tjocktarmscancer har ökat de senaste årtiondena, medan andelen som insjuknar i ändtarmscancer har varit i det närmaste oförändrad. Samtidigt har andelen dödsfall i både tjock- och ändtarmscancer minskat något (3, 8). Vården för tjock- och ändtarmscancer har genomgått stora förändringar under flera decennier med bland annat bättre diagnostik och kvalitetssäkring av behandling (3). Tidig upptäckt med hjälp av screeningprogrammet för tjock- och ändtarmscancer startade 2014 i Sverige på rekommendation av Socialstyrelsen (9) och är på väg att införas i stora delar av landet (3, 10). Screeningen påverkar dödligheten dels genom att cancer upptäcks i tidigare och mer behandlingsbara stadier, och dels genom att förstadier till cancer kan upptäckas och avlägsnas (10–11). Enligt svenska data från 2018 är femårsöverlevnaden i tjocktarmscancer 68 procent bland kvinnor och 64 procent bland män, och i ändtarmscancer 66 procent för både kvinnor och män (3). Dödlighet i cancer är en indikator som speglar behov av preventivt arbete, bättre diagnostiska metoder och behandling och av vård i livets slutskede.

Kön

Totalt avled 2 707 invånare av tjock- och ändtarmscancer 2020, vilket motsvarar 32 dödsfall per 100 000 invånare (figur 1). Bland kvinnor inträffade det 31 dödsfall per 100 000 och bland män inträffade 32 dödsfall per 100 000. Det framkom en statistiskt säkerställd skillnad mellan kvinnor och män, där dödligheten hos män var högre, när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Detta förklaras till stor del av att åldersfördelningen är olika mellan kvinnor och män. Se åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Tjock- och ändtarmscancer, död (antal per 100 000), 15 år och äldre, fördelat på kön, 2006–2020. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2020 sågs en nedgång av dödligheten i tjock- och ändtarmscancer (figur 1). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län var nedgången statistiskt säkerställd både bland män, där nedgången var 16 procent, och bland kvinnor, var den var 10 procent. Totalt sjönk dödligheten i tjock- och ändtarmscancer med 13 procent i åldrarna 30 år och äldre.

Ålder

Dödligheten i tjock- och ändtarmscancer ökar tydligt med stigande ålder. Dödligheten 2020 var 271 dödsfall per 100 000 personer 85 år och äldre, 88 dödsfall per 100 000 personer 65–84 år och 14 dödsfall per 100 000 personer 45–64 år (figur 2). Motsvarande siffra bland personer 30–44 år och 15–29 år var 1,6 respektive 0,1 dödsfall per 100 000. Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och respektive äldre åldersgrupp var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Tjock- och ändtarmscancer, död (antal per 100 000), 15 år och äldre, fördelat på ålder, 2006–2020. Möjliga val: kön. Observera att skalan avviker från övriga figurer.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2020 såg utvecklingen för de olika åldersgrupperna något olika ut (figur 2). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång i åldersgrupperna 45–64 år och 65–84 år med 19 procent i båda grupperna under perioden.

Utbildningsnivå

Dödligheten i tjock- och ändtarmscancer 2020 var 82 dödsfall per 100 000 personer med förgymnasial utbildningsnivå, 35 dödsfall per 100 000 personer med gymnasial utbildningsnivå och 21 dödsfall per 100 000 personer med eftergymnasial utbildningsnivå (figur 3). Skillnaden mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och övrig respektive utbildningsgrupp var statistiskt säkerställd men minskade när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Minskningen förklaras till stor del av olika ålderssammansättningar i olika grupper, där det i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå finns en högre andel äldre än i övriga grupper. Se åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Tjock- och ändtarmscancer, död (antal per 100 000), 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2020. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2020 såg utvecklingen av dödligheten i tjock- och ändtarmscancer något olika ut i de olika utbildningsgrupperna (figur 3). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län sågs dock en statistiskt säkerställd nedgång i alla utbildningsgrupper. Nedgången var 7 procent i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå, 17 procent i gruppen med gymnasial utbildningsnivå och 24 procent i gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå.

Födelseland

Dödligheten i tjock- och ändtarmscancer 2020 var 70 dödsfall per 100 000 personer födda i övriga Norden, 35 per 100 000 födda i Sverige, 24 per 100 000 födda i övriga Europa och 7 per 100 000 födda utanför Europa (figur 4). Den lägre dödligheten i tjock- och ändtarmscancer bland personer födda i övriga Europa respektive utanför Europa jämfört med personer födda i Sverige var statistiskt säkerställd. Däremot sågs en högre dödlighet bland personer födda i övriga Norden jämfört med personer födda i Sverige. När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län minskade dock skillnaden mellan personer födda i Sverige och personer födda utanför Europa respektive övriga Norden. När hänsyn togs till dessa faktorer fanns inte längre någon statistiskt säkerställd skillnad mellan personer födda i Sverige och personer födda i övriga Europa. Förändringarna förklaras till stor del av olika ålderssammansättning bland personer födda i de olika födelselandsgrupperna. Se åldersstandardiserade siffror (figur 4, val åldersstandardiserat).

Figur 4. Tjock- och ändtarmscancer, död (antal per 100 000), 15 år och äldre, fördelat på födelseland, 2006–2020. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2020 såg utvecklingen något olika ut i de olika grupperna av födelseländer (figur 4). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång i dödligheten i tjock- och ändtarmscancer med 13 procent bland personer födda i Sverige och med 32 procent bland personer födda i övriga Europa utanför Norden.

Län

Dödligheten i tjock- och ändtarmscancer år 2016/20 (femårsmedelvärde) varierade mellan länen med som lägst 22 och som högst 42 dödsfall per 100 000 invånare (figur 5). Bland länen med lägst antal dödsfall per 100 000 invånare fanns Stockholms län och bland länen med högst antal dödsfall per 100 000 invånare fanns Västernorrlands län. På grund av att ålderssammansättningen ser olika ut i olika län och kommuner kan resultaten ändras vid åldersstandardisering. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 5, val åldersstandardiserat).

Figur 5. Tjock- och ändtarmscancer, död (antal per 100 000), 15 år och äldre, fördelat på län, 2006/10–2016/20. Möjliga val: kön, åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Metod

Detta faktablad uppdateras en gång per år med nya data. Uppgifterna om dödlighet i tjock- och ändtarmscancer är hämtade från Socialstyrelsens dödsorsaksregister 2006–2020 och är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten. De avser cancer i tjock- eller ändtarm (ICD-10: C18–C20) som underliggande dödsorsak.

Deskriptiv statistik redovisas som antal dödsfall, samt antal dödsfall per 100 000 invånare, för personer 15 år och äldre. Utbildningsnivå redovisas för personer 25 år och äldre, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön, utbildningsnivå, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen. Under rubriken Län används femårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året och linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 30 år och uppåt, eftersom det i de yngre åldersgrupperna är så få invånare som dör i tjock- och ändtarmscancer att det begränsar möjligheten till analys. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor, t.ex. utbildningsnivå tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i dödlighet mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. För län redovisas inte resultat från de statistiska analyserna.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. Institute for Health Metrics and Evaluation. Global Burden of Disease (GBD) 2019. GBD Compare VizHub. Seattle: Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME), Washington: University of Washington; 2020 [citerad 21 oktober 2021]. Hämtad från: https://vizhub.healthdata.org/gbd-compare/
  2. Socialstyrelsen. Statistik om dödsorsaker 2020. Stockholm: Socialstyrelsen; 2021. [citerad 21 oktober 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2021-6-7453.pdf
  3. Regionala cancercentrum i samverkan. Tjock- och ändtarmscancer: nationellt vårdprogram. Umeå: Regionalt cancercentrum norr; 2021 [citerad 21 oktober 2021]. Hämtad från: https://kunskapsbanken.cancercentrum.se/globalassets/cancerdiagnoser/tjock--och-andtarm-anal/vardprogram/nationellt-vardprogram-tjock-andtarmscancer.pdf
  4. World Cancer Research Fund, American Institute for Cancer Research. Continuous update project expert report 2018: diet, nutrition, physical activity and colorectal cancer. London: World cancer research fund; 2018 [citerad 21 oktober 2021]. Hämtad från: https://www.wcrf.org/sites/default/files/Colorectal-cancer-report.pdf
  5. Bouvard V, Loomis D, Guyton KZ, Grosse Y, El Ghissassi F, Benbrahim-Tallaa L, et al. Carcinogenicity of consumption of red and processed meat. Lancet Oncol. 2015;16(16):1599–1600. doi: 10.1016/S1470-2045(15)00444-1
  6. World Health Organization, International Agency for Research on Cancer. IARC monographs on the evaluation of carcinogenic risks to humans: personal habits and indoor combustions: volume 100 E: a review of human carcinogens. Lyon: International Agency for Research on Cancer (IARC); 2012 [citerad 21 oktober 2021]. Hämtad från: https://publications.iarc.fr/Book-And-Report-Series/Iarc-Monographs-On-The-Identification-Of-Carcinogenic-Hazards-To-Humans/Personal-Habits-And-Indoor-Combustions-2012
  7. Lauby-Secretan B, Scoccianti C, Loomis D, Grosse Y, Bianchini F, Straif K. Body fatness and cancer: viewpoint of the IARC Working Group. N Engl J Med. 2016;375(8):794–98. doi: 10.1056/NEJMsr1606602.
  8. Socialstyrelsen, Cancerfonden. Cancer i siffror 2018: populärvetenskapliga fakta om cancer. Stockholm: Socialstyrelsen och Cancerfonden; 2018 [citerad 21 oktober 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2018-6-10.pdf
  9. Socialstyrelsen. Screening för tjock- och ändtarmscancer: rekommendation och bedömningsunderlag. Stockholm: Socialstyrelsen; 2014. [citerad 21 oktober 2021]. Hämtad från: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-screeningprogram/2014-2-31.pdf
  10. Regionala cancercentrum i samverkan. Införande av allmän tarmcancerscreening: slutrapport och rekommendation. Stockholm: Regionala cancercentrum i samverkan; 2018. [citerad 21 oktober 2021]. Hämtad från: https://cancercentrum.se/globalassets/vara-uppdrag/prevention-tidig-upptackt/tarmcancerscreening/slutrapport_inforande_tarmcancerscreening_18-02-28.pdf
  11. Lauby-Secretan B, Vilahur N, Bianchini F, Guha N and Straif K et al., The IARC Perspective on Colorectal Cancer Screening. For the International Agency for Research on Cancer Handbook Working Group May 3, 2018 N Engl J Med 2018; 378:1734-1740. doi: 10.1056/NEJMsr1714643.