Sammanfattning

Totalt vårdades 1 410 personer inom slutenvården på grund av våldsrelaterade skador i befolkningen 2018, vilket motsvarar 17 vårdade per 100 000 invånare. Det var vanligare att ha vårdats för våldsrelaterade skador bland män än bland kvinnor. Det var även vanligare bland de yngsta åldersgrupperna jämfört med de äldre åldersgrupperna, samt i gruppen med förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå jämfört med gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå. Bland personer födda utanför Europa jämfört med personer födda i Sverige var det också vanligare att ha vårats för våldsrelaterade skador. En minskning skedde i de flesta åldersgrupper 2006–2018, som var tydligast i åldersgruppen 15–29 år. Antalet vårdade per 100 000 invånare för våldsrelaterade skador minskade även i samtliga utbildningsgrupper och oavsett födelseland. Totalt sett minskade antalet vårdade med 50 procent under den senaste trettonårsperioden. Våldsrelaterade skador varierade mellan länen med som lägst 12 och som högst 29 vårdade per 100 000 invånare år 2014/18 (femårsmedelvärde).

Introduktion

Våld är ett utbrett samhällsproblem, och ett allvarligt hot mot människors trygghet och hälsa. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) sker globalt sett ungefär 470 000 mord per år och miljoner människor drabbas av våldsrelaterade skador (1). Antalet fall av dödligt våld i Sverige har minskat sedan början av 1990-talet (1,4 fall per 100 000 invånare) fram till 2014, för att sedan öka igen (omkring 1/100 000, 2017) (2). Det finns ett samband mellan våldsutsatthet och rökning, riskbruk av alkohol, droganvändning, psykisk ohälsa och självmord (1). Det finns också ett samband mellan våldsutsatthet och sexuella riskbeteenden samt olika typer av sociala problem (1). Det finns skillnader i våldsutsatthet (inklusive hot, trakasserier och rädsla) mellan olika grupper baserat på bland annat kön, ålder, utbildningsnivå och sexuell läggning (3–4). Indikatorn våldsrelaterade skador mäter antalet personer 15 år och äldre som vårdats inom slutenvården för våldsrelaterade skador under ett visst kalenderår. Se även den relaterade indikatorn Dödlighet på grund av yttre orsaker (skador och förgiftningar).

Kön

Totalt vårdades 1 410 personer 15 år och äldre för våldsrelaterade skador 2018, vilket motsvarar 17 vårdade per 100 000 invånare 15 år och äldre (figur 1). Antalet våldsrelaterade skador var lägre bland kvinnor, 6,9 vårdade per 100 000 kvinnor, än bland män, 27 vårdade per 100 000 män. Skillnaden mellan kvinnor och män var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 1. Våldsrelaterade skador. Antal vårdade per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på kön, under perioden 2006–2018. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2018 minskade antalet vårdade för våldsrelaterade skador hos båda könen (figur 1). Antalet våldsrelaterade skador per 100 000 invånare minskade totalt sett med 50 procent. De våldsrelaterade skadorna minskade bland män med 52 procent, medan nedgången bland kvinnor var 38 procent. Dessa trender var statistiskt säkerställda. Skillnaden mellan kvinnor och män i antalet vårdade för våldsrelaterade skador per 100 000 invånare minskade under perioden.

Ålder

Antalet vårdade för våldsrelaterade skador bland personer 15 år och äldre var högst i den yngsta åldersgruppen (15–29 år), 33 vårdade per 100 000 invånare, och lägst i den äldsta åldersgruppen (85 år och äldre), 4,6 vårdade per 100 000 invånare, år 2018 (figur 2). I samtliga åldersgrupper var det fler män än kvinnor som vårdats för våldsrelaterade skador (figur 2, val kön). Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och övriga åldersgrupper var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Våldsrelaterade skador. Antal vårdade per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på ålder, under perioden 2006–2018. Möjliga val: kön.

Källa: Socialstyrelsen.

Antalet vårdade för våldsrelaterade skador per 100 000 invånare minskade i de tre yngsta åldersgrupperna under perioden 2006–2018 (figur 2). Endast dessa trender var statistiskt säkerställda. I de två yngsta åldersgrupperna, 15–29 år samt 30–44 år, minskade antalet vårdade med 62 respektive 42 procent. I åldersgruppen 45–64 år minskade antalet vårdade med 33 procent under perioden. Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och övriga åldersgrupper i antalet vårdade för våldsrelaterade skador per 100 000 invånare minskade under perioden.

Utbildningsnivå

Antalet vårdade för våldsrelaterade skador var högst bland personer med förgymnasial utbildningsnivå, 28 vårdade per 100 000 invånare, och lägst bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå, 5,1 vårdade per 100 000 invånare 25 år och äldre 2018 (figur 3). Bland personer med gymnasial utbildningsnivå var motsvarande siffra 15. Skillnaden i antalet våldsrelaterade skador mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och övriga utbildningsgrupper var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län.

Figur 3. Våldsrelaterade skador. Antal vårdade per 100 000 invånare, 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, under perioden 2006–2018. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2018 minskade antalet vårdade för våldsrelaterade skador per 100 000 invånare i samtliga utbildningsgrupper (figur 3). I gruppen med förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå minskade antalet vårdade för våldsrelaterade skador med 19 respektive 45 procent. I gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå minskade antalet med 56 procent. Dessa trender var statistiskt säkerställda. Skillnaden mellan gruppen med eftergymnasial och gruppen med förgymnasial utbildningsnivå i antalet vårdade för våldsrelaterade skador per 100 000 invånare ökade under perioden.

Födelseland

Antalet vårdade för våldsrelaterade skador var högst bland personer födda utanför Europa, 37 vårdade per 100 000 invånare (figur 4). Lägst var antalet vårdade bland personer födda i Sverige och övriga Norden, 14 vårdade per 100 000 invånare. Bland personer födda i övriga Europa var motsvarande antal 18 vårdade per 100 000 invånare. Skillnaden mellan personer födda i Sverige och övriga världen var statistiskt säkerställd men minskade när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. Skillnaden mellan personer födda i Sverige och övriga Europa var statistiskt säkerställd men försvann när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. Förändringarna förklaras till stor del av olika åldersfördelning i de olika födelseregionerna. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 4, val åldersstandardiserat).

Figur 4. Våldsrelaterade skador. Antal vårdade per 100 000 invånare, 15 år och äldre, fördelat på födelseland, under perioden 2006–2018. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen.

Under perioden 2006–2018 minskade antalet vårdade för våldsrelaterade skador per 100 000 invånare bland personer från alla födelseregioner (figur 4). De våldsrelaterade skadorna minskade bland personer födda i Sverige och övriga Norden med 49 respektive 29 procent under perioden. Bland personer födda i övriga Europa och övriga världen minskade de våldsrelaterade skadorna med 49 respektive 54 procent. Samtliga trender var statistiskt säkerställda. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan gruppen födda i Sverige och i övriga födelseregioner i antal vårdade för våldsrelaterade skador under perioden.

Län

Antalet vårdade för våldsrelaterade skador fördelat på län bland invånare 15 år och äldre varierade år 2014/18 (femårsmedelvärde) mellan som lägst 12 vårdade per 100 000 invånare i Jämtlands och Uppsala län och som högst 29 vårdade per 100 000 invånare i Gotlands län (figur 5). På grund av att ålderssammansättningen ser olika ut i olika län och kommuner kan resultaten ändras vid åldersstandardisering. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 5, val åldersstandardiserat).

Figur 5. Våldsrelaterade skador. Antal vårdade per 100 000 personer, 15 år och äldre, fördelat på län, perioden 2006/10 –2014/18. Möjliga val: kön, åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Socialstyrelsen.

Metod

Måttet som anges här är incidens, det vill säga antalet personer 15 år och äldre som vårdats inom slutenvården för våldsrelaterade skador under ett visst kalenderår. Endast det första vårdtillfället per patient och kalenderår används. Våldsrelaterade skador definieras utifrån skadediagnos enligt ICD-10: X85–Y09. Våldsskada innebär övergrepp av annan person och innefattar exempelvis misshandel och övergrepp med olika former av tillhyggen men även försummelse och vanvård. Uppgifterna om våldsrelaterade skador är hämtade från Socialstyrelsens patientregister 2006–2018 och är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten.

Deskriptiv statistik redovisas som antal våldsrelaterade skador och antal vårdade för våldsrelaterade skador per 100 000 invånare för personer 15 år och äldre. Utbildningsnivå redovisas för personer 25 år och äldre, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön, utbildningsnivå, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera skillnader mellan grupper det senaste året, trender över tid inom en grupp och skillnader i trender över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i våldsrelaterade skador mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 15 år och äldre för kön, ålder och födelseland och på åldrarna 25 år och äldre för utbildningsnivå.

Under rubriken Födelseland innefattar övriga Europa före detta Sovjetunionen. Under rubriken Län används femårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. World Health Organization (WHO). Global Status Report on Violence Prevention 2014. Genève: WHO; 2014. Hämtad från: apps.who.int/iris/handle/10665/145086
  2. Brottsförebyggande rådet. Dödligt våld i Sverige 1990–2017, Omfattning, utveckling och karaktär, 2019. Rapport 2019:6. Hämtad från: www.bra.se/download/18.62c6cfa2166eca5d70e1dc50/1560341522859/2019_6_Dodligt_vald_i_Sverige_1990_2017.pdf
  3. Folkhälsodata. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2004. Sociala relationer självrapporterat efter kön och år, utsatthet för fysiskt våld. [citerad 31 januari 2019]. Hämtad från: fohm-app.folkhalsomyndigheten.se/Folkhalsodata/pxweb/sv/B_HLV/B_HLV__eSocialarel__aSocialarel/gHLV_Sociala_relationer_regionalt.px/table/tableViewLayout1/?rxid=411150ed-c336-4af6-b62d-8611ba87e08e
  4. Folkhälsomyndigheten. Utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland homo- och bisexuella personer. Resultat från nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2014. Hämtad från: www.folkhalsomyndigheten.se/globalassets/nyheter-press/dokument-nyheter/2014/utv-halsan-bestamningsfaktorer-homo-bi-fina-2014.pdf (PDF, 4,3 MB)