Sammanfattning

Totalt vårdades 10 791 personer 15 år eller äldre inom slutenvård eller specialiserad öppenvård för våldsrelaterade skador 2020, vilket motsvarar 127 vårdade per 100 000 invånare. Vård för våldsrelaterade skador, här definierat som första vårdtillfället per patient och kalenderår, var vanligare bland män än bland kvinnor, och speciellt vanligt var det bland män i åldersgruppen 15–29 år. Bland personer med gymnasial utbildningsnivå var det jämfört med personer med eftergymnasial utbildningsnivå mer än dubbelt så vanligt att vårdas för våldsrelaterade skador, och bland personer med förgymnasial utbildningsnivå mer än fem gånger så vanligt. Under perioden 2006–2020 sjönk antalet vårdade per 100 000 framför allt bland yngre män och män med gymnasial eller eftergymnasial utbildningsnivå, medan det steg bland kvinnor. Våldsrelaterade skador varierade mellan länen med som lägst 76 och som högst 198 vårdade per 100 000 invånare år 2016/20 (femårsmedelvärde).

Introduktion

Våld är ett samhällsproblem och ett hot mot människors trygghet och hälsa. Enligt Världshälsoorganisationen (WHO) sker det globalt varje år uppemot en halv miljon våldsrelaterade skador med dödlig utgång (1). I Sverige minskade antalet fall av dödligt våld från början av 1990-talet (1,4 fall per 100 000 invånare) fram till 2014, för att sedan öka igen till omkring 1 per 100 000 invånare 2017 (2). Det finns ett samband mellan våldsutsatthet och rökning, riskbruk av alkohol, droganvändning, psykisk ohälsa och självmord (1). Det finns också ett samband mellan våldsutsatthet och sexuella riskbeteenden samt olika typer av sociala problem (1). Det finns skillnader i utsatthet för våld, hot om våld och trakasserier, samt rädsla för att bli utsatt för detta, mellan olika grupper baserat på bland annat kön, ålder, utbildningsnivå och sexuell läggning (3–4).

Indikatorn våldsrelaterade skador mäter antalet personer 15 år och äldre som vårdats inom slutenvård eller specialiserad öppenvård för våldsrelaterade skador under ett visst kalenderår.

Kön

Totalt vårdades 10 791 personer 15 år och äldre för våldsrelaterade skador 2020, vilket motsvarar 127 vårdade per 100 000 invånare (figur 1). Bland män var antalet vårdade 154 per 100 000 och bland kvinnor 100 vårdade per 100 000. Det högre antalet per 100 000 bland män än bland kvinnor var statistiskt säkerställt men skillnaden minskade när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Minskningen kan till stor del förklaras av olika åldersfördelning mellan grupperna. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat). Kvinnors risk 2020 var ungefär tre fjärdedelar av männens när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 1. Våldsrelaterade skador, vårdade (antal per 100 000), 15 år och äldre, fördelat på kön, 2006–2020. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2020 såg utvecklingen av antalet vårdade för våldsrelaterade skador per 100 000 olika ut för kvinnor och män (figur 1). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en nedgång bland män med 34 procent, men en uppgång bland kvinnor med 35 procent. Totalt sett sjönk antalet vårdade för våldsrelaterade skador per 100 000 invånare med 17 procent.

Ålder

Risken att vårdas för våldsrelaterade skador sjunker med stigande ålder. Antalet vårdade för våldsrelaterade skador bland personer 15–29 år var 302 per 100 000 invånare 2020 (figur 2). Bland personer 30–44 år var det 141 per 100 000, bland personer 45–64 år 76 per 100 000, bland personer 65–84 år 17 per 100 000 och bland personer 85 år och äldre 9 per 100 000. Det högre antalet per 100 000 i åldersgruppen 15–29 år jämfört med referensgruppen 30–44 år, och det lägre antalet per 100 000 i åldersgrupperna från 45 år och uppåt, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Våldsrelaterade skador, vårdade (antal per 100 000), 15 år och äldre, fördelat på ålder, 2006–2020. Möjliga val: kön.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2020 såg utvecklingen av antalet vårdade för våldsrelaterade skador per 100 000 invånare olika ut i de olika åldersgrupperna (figur 2). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län sågs ingen statistiskt säkerställd förändring i åldersgrupperna från 65 år och uppåt medan det sågs en nedgång bland män och en uppgång bland kvinnor i åldersgrupperna under 65 år. Bland män 15–29 år, 30–44 år, 45–64 år var nedgången 49, 18 respektive 8 procent. Uppgången bland kvinnor 15–29 år, 30–44 år och 45–64 år var 23, 47 respektive 33 procent.

Utbildningsnivå

Antalet personer som vårdades 2020 för våldsrelaterade skador var 166 per 100 000 med förgymnasial utbildningsnivå, 105 per 100 000 med gymnasial utbildningsnivå och 46 per 100 000 med eftergymnasial utbildningsnivå (figur 3). Det högre antalet per 100 000 bland personer med gymnasial utbildningsnivå jämfört med personer med eftergymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställt och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län och var då mer än dubbelt så vanligt. Även det högre antalet per 100 000 bland personer med förgymnasial utbildningsnivå jämfört med personer med eftergymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställt, och ökade när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Ökningen förklaras till stor del av skillnader i ålderssammansättning, där det i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå finns en högre andel äldre. Se åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat). Det var över fem gånger vanligare bland personer med förgymnasial utbildningsnivå att vårdas för våldsrelaterade skador än det var bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå.

Figur 3. Våldsrelaterade skador, vårdade (antal per 100 000), 25 år och äldre, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2020. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2020 såg utvecklingen olika ut i utbildningsgrupperna avseende antalet vårdade för våldsrelaterade skador per 100 000 invånare (figur 3). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång med 62 procent bland kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå, 51 procent bland kvinnor med gymnasial utbildningsnivå och 10 procent bland kvinnor med eftergymnasial utbildningsnivå. Bland män med förgymnasial utbildningsnivå sågs en mindre uppgång med 7 procent. Bland män med gymnasial eller eftergymnasial utbildningsnivå sågs en nedgång med 25 respektive 39 procent.

Födelseland

Antalet vårdade för våldsrelaterade skador 2020 var 257 per 100 000 personer födda utanför Europa, 116 per 100 000 födda i Europa utanför Norden, 109 per 100 000 födda i Sverige och 85 per 100 000 födda i övriga Norden (figur 4). Det högre antalet vårdade per 100 000 bland personer födda utanför Europa eller i Europa utanför Norden jämfört med personer födda i Sverige var statistiskt säkerställd endast för män när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. Bland kvinnor födda utanför Europa eller i Europa utanför Norden sågs istället ett statistiskt säkerställt lägre antal per 100 000 än bland kvinnor födda i Sverige när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län framkom även en statistiskt säkerställd skillnad där våldsrelaterade skador var högre bland kvinnor respektive män födda i övriga Norden än kvinnor respektive män födda i Sverige. Förändringarna vid justering förklaras till stor del av olika åldersfördelning i de olika grupperna av födelseländer, se även åldersstandardiserade siffror (figur 4, val åldersstandardiserat).

Figur 4. Våldsrelaterade skador, vårdade (antal per 100 000), 15 år och äldre, fördelat på födelseland, 2006–2020. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2020 sågs en nedgång av antalet vårdade för våldsrelaterade skador per 100 000 invånare i nästan alla grupper av födelseländer men utvecklingen var inte densamma för kvinnor och män (figur 4). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång bland män födda i Sverige med 36 procent och bland män födda utanför Europa med 26 procent. Bland kvinnor födda i Sverige samt kvinnor födda i övriga Norden sågs en uppgång med 53 respektive 57 procent. För kvinnor i gruppen övriga världen, och män i grupperna övriga Norden och övriga Europa, kunde någon statistisk analys inte göras på grund av för få fall.

Län

Antalet vårdade för våldsrelaterade skador år 2016/20 (femårsmedelvärde) varierade mellan länen med som lägst 76 och som högst 198 vårdade per 100 000 invånare (figur 5). Bland länen med lägst antal vårdade per 100 000 fanns Västerbottens län och bland länen med högst antal vårdade per 100 000 fanns Södermanlands län. På grund av att ålderssammansättningen ser olika ut i olika län och kommuner kan resultaten ändras vid åldersstandardisering. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 5, val åldersstandardiserat).

Figur 5. Våldsrelaterade skador, vårdade (antal per 100 000), 15 år och äldre, fördelat på län, 2006/10–2016/20. Möjliga val: kön, åldersstandardiserat och kommunnivå.

Källa: Socialstyrelsen, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Metod

Detta faktablad uppdateras en gång per år med nya data. Måttet som anges här är incidens bland personer 15 år och äldre, det vill säga antalet per 100 000 som vårdats för våldsrelaterade skador inom slutenvård eller specialiserad öppenvård under ett visst kalenderår. Endast det första vårdtillfället per patient och kalenderår används.

Våldsrelaterade skador definieras utifrån skadediagnos enligt ICD-10: X85–Y09. Våldsskada innebär övergrepp av annan person och innefattar exempelvis misshandel och övergrepp med olika former av tillhyggen men även försummelse och vanvård. Uppgifterna om våldsrelaterade skador är hämtade från Socialstyrelsens patientregister 2006–2020 och är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten. Faktabladet uppdateras en gång per år med nya data.

Deskriptiv statistik redovisas som antal våldsrelaterade skador och antal vårdade för våldsrelaterade skador per 100 000 invånare för personer 15 år och äldre. Utbildningsnivå redovisas för personer 25 år och äldre, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön, utbildningsnivå, födelseland och län i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen. Under rubriken Län används femårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året och linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 15 år och äldre för kön, ålder och födelseland och på åldrarna 25 år och äldre för utbildningsnivå. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor, t.ex. utbildningsnivå, tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i våldsrelaterade skador mellan olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. För län redovisas inte resultat från de statistiska analyserna.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. World Health Organization. Global Status Report on Violence Prevention 2014. Geneva: World Health Organization (WHO); 2014 [citerad 5 november 2021]. Hämtad från: https://apps.who.int/iris/handle/10665/145086
  2. Brottsförebyggande rådet. Dödligt våld i Sverige 1990–2017: omfattning, utveckling och karaktär. Stockholm: Brottsförebyggande rådet (Brå); 2019. Rapport 2019:6 [citerad 5 november 2021]. Hämtad från: https://www.bra.se/download/18.62c6cfa2166eca5d70e1dc50/1560341522859/2019_6_Dodligt_vald_i_Sverige_1990_2017.pdf
  3. Folkhälsomyndigheten. Folkhälsodata: nationella folkhälsoenkäten, nationella och regionala resultat: sociala relationer (självrapporterat): utsatt för fysiskt våld. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2020 [citerad 5 november 2021]. Hämtad från: http://fohm-app.folkhalsomyndigheten.se/Folkhalsodata/pxweb/sv/B_HLV/B_HLV__eSocialarel__aSocialarel/
  4. Folkhälsomyndigheten. Utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland homo- och bisexuella personer: resultat från nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2014 [citerad 5 november 2021]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/u/utvecklingen-av-halsan-och-halsans-bestamningsfaktorer-bland-homo--och-bisexuella-personer-resultat-fran-nationella-folkhalsoenkaten-halsa-pa-lika-villkor/