Sammanfattning

Ekonomisk standard är ett mått som möjliggör jämförelser av disponibel inkomst mellan olika typer av hushåll där hänsyn tas till den samlade inkomsten och hushållets sammansättning. Medianvärdet för ekonomisk standard i befolkningen var 261 800 kronor 2019. Det skilde 104 200 kronor mellan personer födda i Sverige och personer födda utanför Europa. Under perioden 2011–2019 ökade den ekonomiska standarden generellt sett med 15 procent efter att hänsyn tagits till inflationen. Samtidigt ökade skillnaderna mellan olika grupper. Personer med förgymnasial utbildningsnivå hade en sämre utveckling under perioden än personer med eftergymnasial utbildningsnivå. Utvecklingen var särskilt svag för kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå. Medianvärdet för ekonomisk standard varierade mellan länen mellan 268 400 kronor och 319 400 kronor år 2019.

Introduktion

Inkomster och ekonomiska resurser skapar ramarna för människors materiella standard och deras handlingsutrymme. Personer med hög ekonomisk standard lever i genomsnitt längre, och är även friskare, än personer med låg ekonomisk standard (1). Bristande ekonomiska resurser kan påverka hälsan på flera sätt. Dels genom en direkt effekt på de materiella förutsättningarna för överlevnad, dels genom en effekt på social delaktighet och möjligheten att styra sitt liv (2). Bristande ekonomiska resurser ger även sämre förutsättningar för hälsosamma levnadsvanor (3, 4).

Sedan några decennier tillbaka har skillnaderna i inkomster ökat mellan olika grupper, såväl i Sverige som globalt (5). De ökade skillnaderna i de nordiska länderna beror delvis på stigande kapitalinkomster för de grupper som ligger i det översta inkomstskiktet och på minskade sociala transfereringar (till exempel ålderspension, sjukersättning och försörjningsstöd), vilket påverkar inkomsterna i de lägre inkomstskikten. Även förändringar i befolknings- och hushållssammansättningen påverkar, t.ex. en ökad andel hushåll med pensionärer (6, 7). Trots att Sverige tillhör de EU-länder där inkomstskillnaderna har ökat mest sedan inkomståret 2007 är inkomstfördelningen fortfarande relativt jämn här jämfört med övriga EU-länder (8). Se även de relaterade indikatorerna Låg ekonomisk standard (relativ) samt Låg ekonomisk standard (relativ), barn.

I det här bladet redovisas medianvärden för ekonomisk standard, där ekonomisk standard definieras som en summa för hushållsmedlemmarnas inkomster inklusive transfereringar och kapitalinkomster med hänsyn tagen till hushållets storlek och sammansättning på så sätt att en levnadsnivå i kronor per person i hushållet erhålls (8). Detta möjliggör jämförelser av disponibel inkomst mellan olika typer av hushåll.

Fördelningen i befolkningen

Medianvärdet för ekonomisk standard totalt för invånare i Sverige 2019 var 261 800 kronor, från året innan en ökning med 0,7 procent och från 2011 en ökning med 15 procent, mätt i fasta priser (figur 1). Figuren visar även medianerna för de 5 procent av befolkningen som har högst respektive lägst ekonomisk standard.

Figur 1. Ekonomisk standard och dess spridning i befolkningen (0+ år), 2011–2019.

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2011–2019 skedde en något större procentuell ökning för gruppen med högst ekonomisk standard jämfört med gruppen med lägst ekonomisk standard (figur 1). Den undre gränsen för de 5 procent av befolkningen med högst ekonomisk standard steg under perioden med 18 procent, medan den övre gränsen för de 5 procent med lägst ekonomisk standard steg med 14 procent.

Kön

För män 25–64 år var medianvärdet för ekonomisk standard 292 900 kronor år 2019 (figur 2). För kvinnor 25–64 år var medianen 286 100 kronor. Den ekonomiska standarden steg för både män och kvinnor under perioden 2011–2019. Uppgången var procentuellt sett lika stor för kvinnor som för män, 15 procent.

Figur 2. Ekonomisk standard (tkr), 25–64 år, fördelat på kön, 2011–2019.

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Ålder

Medianvärdet för ekonomisk standard 2019 var högst bland personer 45–64 år, 323 000 kr. Lägst ekonomisk standard hade personer 85 år eller äldre, 177 000 kr. I åldersgruppen 0–14 år var medianen 233 100 kr, i gruppen 15–29 år 261 800 kr, i gruppen 30–44 år 262 200 kr och i gruppen 65–84 år 235 400 kr. Det skedde en förbättring av den ekonomiska standarden för alla åldersgrupper under 2011–2019. Uppgången var mellan 13 och 18 procent beroende på grupp. Den största uppgången sågs för åldersgruppen 15–29 år och 65–84 år, med 18 procent i båda grupper.

Figur 3. Ekonomisk standard (tkr), 0–85+ år, fördelat på ålder, 2011–2019. Möjliga val: kön.

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Utbildningsnivå

År 2019 var medianvärdet för ekonomisk standard för personer 25–64 år med förgymnasial utbildningsnivå 221 300 kronor, för personer med gymnasial utbildningsnivå 281 300 kronor och för personer med eftergymnasial utbildningsnivå 317 400 kronor (figur 3). I alla utbildningsgrupper skedde en förbättring av den ekonomiska standarden under 2011–2019, men det var stora variationer i hur mycket. För personer med gymnasial och eftergymnasial utbildningsnivå sågs en uppgång med 15 procent, för gruppen med förgymnasial utbildningsnivå var uppgången 2 procent. Hos kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå sjönk den ekonomiska standarden 1 procent. Hos män med förgymnasial utbildningsnivå steg den ekonomiska standarden med 4 procent.

Figur 4. Ekonomisk standard (tkr), 25–64 år, fördelat på utbildningsnivå, 2011–2019. Möjliga val: kön.

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Födelseland

År 2019 var medianvärdet för ekonomisk standard för personer 25–64 år högst bland personer födda i Sverige, 306 900 kronor (figur 4). Lägst ekonomisk standard hade personer födda utanför Europa med drygt 100 000 kronor lägre medianvärde, 202 700 kronor. För personer födda i övriga Norden och i övriga Europa var medianen 297 600 respektive 254 900 kronor. För personer födda i Sverige steg den ekonomiska standarden med 17 procent under perioden 2011–2019. För personer födda i övriga Norden var uppgången 20 procent under samma period. Bland personer födda i övriga Europa och övriga världen steg den ekonomiska standarden med 25 respektive 21 procent under perioden.

Figur 5. Ekonomisk standard (tkr), 25–64 år, fördelat på födelseland, 2011–2019. Möjliga val: kön.

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Län

Högst medianvärde för ekonomisk standard bland personer 25–64 år 2019 hade Stockholms län (319 400 kronor), följt av Hallands län (299 000 kronor; figur 5). Lägst medianvärde hade Jämtlands län (268 400 kr) och Gotlands län (268 800 kronor). Den ekonomiska standarden steg i samtliga län under perioden 2011–2019. De län där den ekonomiska standarden steg mest under perioden 2011–2019 var Stockholms, Gotlands, Västra Götalands, Jämtlands och Norrbottens län med 16 procent, medan lägst uppgångar sågs i Kronobergs och Södermanlands län, med 12 procent.

Figur 6. Ekonomisk standard (tkr), 25–64 år, fördelat på län, 2011–2019. Möjliga val: kön.

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Metod

Detta faktablad uppdateras en gång per år med nya data. Uppgifterna är hämtade från Statistiska centralbyråns (SCB:s) Inkomst- och taxeringsregister (IoT) och är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten. Ekonomisk standard definieras som ekvivalerad disponibel hushållsinkomst, det vill säga summan av hushållsmedlemmarnas inkomster inklusive kapitalinkomster, efter det att skatt och andra negativa transfereringar dragits av, dividerat med en ekvivalensskala som tar hänsyn till hushållets storlek och sammansättning. Med detta mått antas alla personer inom ett hushåll ha samma ekonomiska standard. I figurerna visas resultaten avrundade till tusental kronor, och räknat i fasta priser under perioden 2011–2019. Med fasta priser menas att de räknas ut utifrån ett visst års värde för att kunna göra jämförelser över tid oberoende av inflation. Här visas belopp i 2018 års priser. Medianvärden används, vilket är att föredra för denna indikator därför att en median inte påverkas av extremvärden på samma sätt som ett medelvärde.

Indikatorn ekonomisk standard presenteras till och med 2019 då data som från IoT blir tillgängligt med en viss fördröjning på grund av deklarationsförfarandet. På grund av övergång från SCB:s urvalsbaserade inkomstfördelnings-undersökning, Hushållens ekonomi (HEK), till ny totalräknad inkomstfördelnings-statistik (TRIF), är uppgifterna före 2011 inte jämförbara med senare uppgifter. Av dessa anledningar presenteras här uppgifter endast för perioden 2011–2019.

Observera att figur 1 och 3 presenterar utvecklingen av ekonomisk standard för hela befolkningen, medan figurerna 2 (kön), 4 (utbildningsnivå), 5 (födelseland) och 6 (län) avser åldersgruppen 25–64 år.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. Healthy, prosperous lives for all: the European Health Equity Status Report. Copenhagen: WHO Regional Office for Europe; 2019. Licence: CC BY-NC-SA 3.0 IGO. [citerad 4 november 2021]. Hämtad från: https://www.euro.who.int/en/publications/abstracts/health-equity-status-report-2019
  2. Marmot M. The influence of income on health: views of an epidemiologist. Health Aff (Millwood) Mar-Apr 2002;21(2):31-46. doi: 10.1377/hlthaff.21.2.31
  3. Lundberg O, Fritzell J, Åberg M, Kölegård M L. The potential power of social policy programmes: income redistribution, economic resources and health. Int. J. Soc Welfare. 2010(19), S2-S13.
  4. Lynch J W, Kaplan G A, Salonen J T. Why do poor people behave poorly? Variation in adult health behaviours and psychosocial characteristics by stages of the socioeconomic lifecourse. Soc. Sci. Med. 1997; Vol 44:6, 809-19. doi: 10.1016/s0277-9536(96)00191-8
  5. Milanović B. Global ojämlikhet: nya perspektiv i globaliseringens tidevarv. Göteborg: Daidalos; 2018.
  6. Pareliussen JK, Hermansen M, André C, Causa O. Income Inequality in the Nordics from an OECD Perspective I: Calmfors L, Roine J, redaktörer. Increasing income inequality in the Nordics: Nordic economics policy review 2018. Copenhagen: Nordic Council of Ministers; 2018. TemaNord; 2018:519. [citerad 5 oktober 2020]. Hämtad från: http://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:1198429/FULLTEXT01.pdf
  7. Søgaard JE. Top incomes in Scandinavia – recent developments and the role of capital income. I: Calmfors L, Roine J, redaktörer. Increasing income inequality in the Nordics: Nordic economics policy review 2018. Copenhagen: Nordic Council of Ministers; 2018. TemaNord; 2018:519. [citerad 5 oktober 2020]. Hämtad från: http://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:1198429/FULLTEXT01.pdf
  8. Statistiska Centralbyrån (SCB). Inkomstrapport 2017: Individer och hushåll. Stockholm: SCB; 2019. Ekonomisk välfärdsstatistik 2019:1. [citerad 5 okt 2020]. Hämtad från: https://www.scb.se/contentassets/a9101244dec64df991945d0b2ce6d1f6/he0110_2017a01_br_he50br1901.pdf