Sammanfattning

Av befolkningen 16–84 år var det enligt 2021 års undersökning 28 procent som svarade nej på frågan om man i allmänhet tycker att man kan lita på de flesta människor. I det följande har vi valt att kalla det låg tillit till andra. Det var vanligare bland yngre personer än bland äldre att känna låg tillit till andra, liksom bland personer med förgymnasial eller gymnasial utbildningsnivå jämfört med personer med eftergymnasial utbildningsnivå. Det var också vanligare bland personer födda i andra grupper av födelseländer än Sverige att känna låg tillit till andra jämfört med personer födda i Sverige. Under perioden 2006–2021 steg andelen som kände låg tillit till andra i åldersgrupperna under 45 år och bland personer födda i Sverige. Samtidigt sjönk andelen med låg tillit bland personer födda utanför Europa. Andelen personer som uppgav låg tillit till andra varierade mellan länen med som lägst 21 procent och som högst 32 procent år 2018/2021 (flerårsmedelvärde).

Introduktion

Kärnan i den mellanmänskliga tilliten är upplevelsen av att människor i allmänhet går att lita på. För att ett samhälle ska vara välmående behöver människor känna tillit till både andra människor och till olika samhällsfunktioner (1). Tillit används ofta som indikator på vad som kallas socialt kapital, det vill säga kvantiteten och kvaliteten på sociala interaktioner som formas genom sociala nätverk och normer (2, 3). På samhällsnivå har högt socialt kapital ett dubbelriktat och ömsesidigt förstärkande samband med ekonomisk tillväxt, politiskt engagemang, demokratisk utveckling i samhället och även med kunskaper och kompetenser i befolkningen (2, 4). Sambandet med hälsa är komplext men högt socialt kapital är förknippat med både bättre mental och fysisk hälsa och lägre dödlighet (3, 4).

Graden av mellanmänsklig tillit är hög i Sverige jämfört med de flesta andra länder i världen, men samtidigt är skillnaderna inom Sverige relativt stora mellan grupper med olika socioekonomisk position (5). Deltagande i sociala aktiviteter kan stärka människors förtroende för och relationer till varandra, vilket i sin tur ökar den sociala sammanhållningen och gör att människor känner mer tillit till andra (2). Men sambanden är osäkra, eftersom det är svårt att säga i vilken utsträckning detta beror på om att de som engagerar sig i sådana aktiviteter redan på förhand känner mer tillit till andra människor (3, 6).

Kön

Andelen personer 16–84 år som uppgav låg tillit till andra var 28 procent 2021 (figur 1). Andelen var densamma bland kvinnor och män. Inte heller när hänsyn togs till utbildningsnivå, ålder, födelseland och län sågs någon statistiskt säkerställd skillnad mellan kvinnor och män. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Tillit till andra, låg (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2021. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som uppgav låg tillit till andra var i stort sett oförändrad under perioden 2006–2021 (figur 1). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län sågs dock en svag men statistiskt säkerställd uppgång bland såväl kvinnor som män.

Ålder

Att känna låg tillit till andra blir mindre vanligt med stigande ålder. Andelen som uppgav låg tillit till andra var 43 procent bland personer 16–29 år, 30 procent bland personer 30–44 år, 23 procent bland personer 45–64 år och 20 procent bland personer 65–84 år, 2021 (figur 2). Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och respektive övrig åldersgrupp var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Tillit till andra, låg (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2006–2021. Möjliga val: kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under 2006–2021 sågs en uppgång i andelen med låg tillit till andra i de yngre åldersgrupperna (figur 2). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län var uppgången statistiskt säkerställd bland män 16–29 år och bland både kvinnor och män 30–44 år (figur 2, val kön). Bland män 30–44 år var andelen med låg tillit till andra 7 procentenheter högre 2021 (32 procent) jämfört med 2006 (25 procent).

Utbildningsnivå

Andelen i befolkningen 25–84 år som uppgav låg tillit till andra var 33 procent bland personer med förgymnasial utbildningsnivå, 28 procent bland personer med gymnasial utbildningsnivå och 20 procent bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå 2021 (figur 3). Den högre andelen bland personer med gymnasial respektive förgymnasial utbildningsnivå jämfört med referensgruppen med eftergymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställd och kvarstod för förgymnasial utbildningsnivå, och ökade för gymnasial utbildningsnivå, när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Detta kan till stor del förklaras av olika fördelning av ålder och födelseland i de olika utbildningsgrupperna. Se åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Tillit till andra, låg (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2021. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2021 sågs en svag uppgång i andelen med låg tillit till andra i utbildningsgrupperna (figur 3). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län var uppgången statistiskt säkerställd i alla tre utbildningsgrupper. Bland kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå var den åldersstandardiserade andelen 11 procentenheter högre 2021 (48 procent) jämfört med 2006 (37 procent; figur 3, val kön och åldersstandardiserat).

Födelseland

Andelen som 2021 uppgav låg tillit till andra var 46 procent bland personer födda utanför Europa, 38 procent bland personer födda i Europa utanför Norden, 25 procent bland personer födda i Sverige och 24 procent bland personer födda i övriga Norden (figur 4). Den högre andelen bland personer födda i övriga Europa respektive utanför Europa jämfört med referensgruppen födda i Sverige var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 4. Tillit till andra, låg (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2021. Möjliga val: kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under 2006–2021 såg utvecklingen olika ut i grupperna av födelseländer (figur 4). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång bland personer födda i Sverige, men en nedgång bland personer födda utanför Europa.

Län

Andelen som uppgav låg tillit till andra år 2018/2021 (flerårsmedelvärde) varierade mellan länen med som lägst 21 procent och som högst 32 procent. Bland länen med lägst andel fanns Västerbottens län och bland länen med högst andel fanns Skåne län (figur 5).

Figur 5. Tillit till andra, låg (andel i procent), 16–84 år, fördelat på län, 2004/2007–2018/2021. Möjliga val: kön och kommunnivå.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Metod

Uppgifterna om låg tillit till andra kommer från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor" (HLV) och avser perioden 2006–2021. Under 2006 till 2016 har undersökningen genomförts årligen och urvalet har bestått av cirka 20 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16–84 år. Från och med 2016 görs den vartannat år och för 2018 och framåt har det nationella urvalet fördubblats till 40 000. År 2021 genomfördes en extra omgång av enkäten med anledning av den pågående covid-19-pandemin där ett antal extra pandemirelaterade frågor ställdes. Svarsfrekvensen har sedan 2006 minskat från 60 procent till 44 procent 2021. Lägst svarsfrekvens bland åldersgrupperna fanns i gruppen 16–29 år.

Indikatorn bygger på frågan "Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor?". Svarsalternativen är "Ja" och "Nej". Andelen som svarat "Nej" redovisas.

Deskriptiv statistik i text och figurer visas som andel (procent) av befolkningen 16−84 år. Utbildningsnivå redovisas för personer 25–84 år, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Under rubriken utbildningsnivå innehåller åldersgruppen 65–84 år endast personer 65–74 år mellan åren 2006 och 2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år. Resultaten kommer från en urvalsundersökning, och därför redovisas även konfidensintervallen i figurerna samt i kartan. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön och utbildningsnivå i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen. För födelseland och län har inte åldersstandardisering varit möjligt på grund av att antalet personer är otillräckligt. Under rubriken Län används flerårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag. Flerårsmedelvärdenas period omfattar fyra år, med start 2004–2007, och baseras på undersökningar inom perioden.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året och linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 16−84 år för alla redovisningsgrupper utom utbildningsnivå där analyserna är gjorda på åldrarna 25–74 år. Den övre gränsen i analyserna för utbildningsnivå beror på att information saknas för personer över 74 år 2006–2009. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor, t.ex. utbildningsnivå, tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i tillitsmåttet mellan olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. För län redovisas inte resultat från de statistiska analyserna.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. Grosse, J. Kommer tid kommer tillit: unga vuxnas och medelålders erfarenheter. Rapport i socialt arbete nr. 139. Stockholm: Stockholms universitet; 2012 [citerad 7 januari 2022]. Hämtad från: http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:513497/FULLTEXT02.pdf
  2. Aldridge, S. Halpern, D. Fitzpatrick S. Social capital: A discussion paper. April 2002 [citerad 15 februari 2022]. Hämtad från: https://ntouk.files.wordpress.com/2020/07/socialcapital.pdf
  3. Ehsan A, Klaas HS, Bastianen A, Spini D. Social capital and health: A systematic review of systematic reviews. SSM - population health. 2019;8:100425. doi:10.1016/j.ssmph.2019.100425
  4. Andreasson, U. Tillit: det nordiska guldet. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet; 2017 [citerad 7 januari 2022]. Hämtad från: https://www.norden.org/sv/publication/tillit-det-nordiska-guldet
  5. Holmberg, S. Rothstein, B. Hög mellanmänsklig tillit i Sverige men inte bland alla. Fragment: SOM-undersökningen 2014. SOM rapport nr 63, s. 37-46. Göteborg: SOM-institutet; 2015 [citerad 7 januari 2022]. Hämtad från: https://www.gu.se/sites/default/files/2020-05/Fragment---hela-boken.pdf
  6. Duffy, B. Life satisfaction and trust in other people. London: MORI Social Research Institute; 2005 [citerad 7 januari 2022]. Hämtad från: https://www.ipsos.com/sites/default/files/publication/1970-01/sri_life_satisfaction_and_trust_in_other_people_122004.pdf