Sammanfattning

I befolkningen 16–84 år var det enligt 2021 års undersökning 5,2 procent som uppgav att de har utsatts för våld eller hot om våld under de senaste 12 månaderna. Det var lika vanligt bland kvinnor som bland män att uppge detta, men vanligare bland yngre personer än bland äldre. Under perioden 2006–2021 sågs en tydlig nedgång bland män i åldersgruppen 16–29 år. I åldersgrupper från 45 år och uppåt sågs under samma period en uppgång. Bland personer med förgymnasial utbildningsnivå var det vanligare att ha utsatts för våld eller hot om våld än bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå, och andelen steg också under perioden bland personer med förgymnasial utbildningsnivå. Andelen personer som utsatts för våld eller hot om våld varierade mellan länen med som lägst 4,8 procent och som högst 8,0 procent år 2018/21 (flerårsmedelvärde).

Introduktion

Våld är ett samhällsproblem och ett hot mot människors trygghet och hälsa. Nästan var tionde EU-medborgare anger att de har utsatts för fysiskt våld de senaste fem åren och sex procent utsattes under 2019 (1). Att utsättas för våld ökar individens sårbarhet för olika negativa konsekvenser, såväl psykiska och fysiska som sociala och ekonomiska (2).

Den rapporterade förekomsten av våld som kommer från polisanmälningar eller via sjukvården utgör en underskattning av förekomsten av våld i samhället. Befolkningsstudier är därför ett viktigt komplement för att uppskatta problemets storlek (3). I den Nationella trygghetsundersökningen 2019 från Brottsförebyggande rådet (Brå) angav 3,6 procent av svenskarna att de under det senaste året blivit utsatta för fysiskt våld där någon med avsikt slagit, sparkat eller på annat sätt skadat dem så att det gjorde ont (4). Enligt denna undersökning har utsattheten för fysiskt våld långsamt sjunkit sedan 2005, med en svag uppgång de senaste åren (4). Vissa grupper, bland annat hbt-personer, rapporterar oftare utsatthet för fysiskt våld och hot om våld jämfört med befolkningen i övrigt (5, 6).

Det finns skillnader i den typ av våld eller hot om våld som kvinnor respektive män utsätts för (1, 4). Kvinnors utsatthet finns oftare i hemmet och gärningspersonen är oftare känd för offret, medan männens utsatthet oftare förekommer på allmänna platser och av en okänd gärningsperson (1, 4). Kvinnor utsätts också i högre utsträckning än män för sexuellt våld och försök till samlag genom fysiskt våld eller hot om våld (7). För mer information som specifikt rör självrapporterat sexuellt våld hänvisar vi exempelvis till Folkhälsomyndighetens undersökning SRHR2017, till Nationella trygghetsundersökningen (NTU) och till webbplatsen Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK) (7-9). Se även den relaterade indikatorn Våldsrelaterad skador, vårdade.

Kön

År 2021 uppgav 5,2 procent av befolkningen 16–84 år att de utsatts för våld eller hot om våld under de senaste 12 månaderna (figur 1). Bland män var andelen 5,5 procent och bland kvinnor 4,9 procent. Det fanns ingen statistiskt säkerställd skillnad mellan kvinnor och män, inte heller när hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Våld eller hot om våld (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2021. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2021 sågs små förändringar i andelen kvinnor och män som utsatts för våld eller hot om våld. När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län sågs inga statistiskt säkerställda förändringar vare sig för kvinnor eller för män.

Ålder

Andelen som 2021 uppgav att de utsatts för våld eller hot om våld under de senaste 12 månaderna var 8,4 procent bland personer 16–29 år, 5,6 procent bland personer 30–44 år, 5,2 procent bland personer 45–64 år och 2,0 procent bland personer 65–84 år (figur 2). Den högre andelen i gruppen 16–29 år jämfört med referensgruppen 30–44 år, liksom den lägre andelen i gruppen 65–84 år, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Våld eller hot om våld (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2006–2021. Möjliga val: kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Utvecklingen av andelen personer utsatta för våld eller hot om våld såg olika ut i åldersgrupperna under perioden 2006–2021 (figur 2). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång bland personer 45–64 år och 65–84 år under perioden, och en statistiskt säkerställd nedgång bland män (men inte kvinnor) 16–29 år. Nedgången bland män 16–29 år var 6 procentenheter, från 15 procent 2006 till 8,7 procent 2021.

Utbildningsnivå

År 2021 var andelen 25–84 år som utsatts för våld eller hot om våld under de senaste 12 månaderna 4,6 procent bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå, 4,5 procent bland personer med gymnasial utbildningsnivå och 4,6 procent bland personer med förgymnasial utbildningsnivå (figur 3). Det framkom en statistiskt säkerställd högre andel bland personer med förgymnasial utbildningsnivå jämfört med personer med eftergymnasial utbildningsnivå när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Våld eller hot om våld (andel i procent), 25–84 år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2021. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som utsatts för våld eller hot om våld varierade över tid i utbildningsgrupperna under perioden 2006–2021 (figur 3). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län sågs ingen tydlig förändring i någon av grupperna.

Födelseland

Andelen som 2021 uppgav att de utsatts för våld eller hot om våld under de senaste 12 månaderna var 7,1 procent bland personer födda utanför Europa, 6,5 procent bland personer födda i Europa utanför Norden, 4,8 procent bland personer födda i Sverige, och 4,6 procent bland personer födda i övriga Norden (figur 4). Skillnaden mellan personer födda i Europa utanför Norden och personer födda i Sverige var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. Bland personer födda utanför Europa var det endast bland män som det sågs en statistiskt säkerställd högre andel jämfört med referensgruppen män födda i Sverige och denna skillnad kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. Vad gäller kvinnor framkom en statistiskt säkerställd högre andel hos födda i övriga Norden jämfört med kvinnor födda i Sverige när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län.

Figur 4. Våld eller hot om våld (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2021. Möjliga val: kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Utvecklingen av andelen personer som utsatts för våld eller hot om våld varierade över tid i grupperna av födelseländer under perioden 2006–2021 (figur 4). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång bland personer födda utanför Europa, och en uppgång bland kvinnor födda i Norden utanför Sverige.

Län

Andelen i befolkningen år 2018/21 (flerårsmedelvärde) som uppgav att de utsatts för våld eller hot om våld under de senaste 12 månaderna varierade mellan länen med som lägst 4,8 procent och som högst 8,0 procent (figur 5). Bland länen med lägst andel fanns Västernorrlands län och bland länen med högst andel fanns Västmanlands län.

Figur 5. Våld eller hot om våld (andel i procent), 16–84 år, fördelat på län, 2004/2007–2018/2021. Möjliga val: kön och kommunnivå.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Metod

Uppgifterna kommer från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor" (HLV) och avser perioden 2006–2021. Under 2006 till 2016 har undersökningen genomförts årligen och urvalet har bestått av cirka 20 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16–84 år. Från och med 2016 görs den vartannat år och för 2018 och framåt har det nationella urvalet fördubblats till 40 000. År 2021 genomfördes en extra omgång av enkäten med anledning av den pågående covid-19-pandemin där ett antal extra pandemirelaterade frågor ställdes. Svarsfrekvensen har sedan 2006 minskat från 60 procent till 44 procent 2021. Lägst svarsfrekvens bland åldersgrupperna fanns i gruppen 16–29 år.

Indikatorn Utsatt för våld eller hot om våld är en kombination av de två frågorna i HLV: "Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för fysiskt våld?" och "Har du under de senaste 12 månaderna blivit utsatt för hot eller hotelser om våld så att du blev rädd?" Svarsalternativen är i båda frågor "Ja" och "Nej". Här redovisas de personer som svarat ja på endera av de två frågorna, eller ja på båda.

Deskriptiv statistik i text och figurer visas som andel (procent) av befolkningen 16−84 år. Utbildningsnivå redovisas för personer 25–84 år, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Under rubriken utbildningsnivå innehåller åldersgruppen 65–84 år endast personer 65–74 år mellan åren 2006 och 2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år. Resultaten kommer från en urvalsundersökning, och därför redovisas även konfidensintervallen i figurerna samt kartan. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön och utbildningsnivå i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen. För födelseland och län har inte åldersstandardisering varit möjlig på grund av att antalet personer är otillräckligt. Under rubriken Län används flerårsmedelvärden för att få ett tillräckligt stort dataunderlag. Flerårsmedelvärdenas period omfattar fyra år, med start 2004–2007, och baseras på de undersökningar som gjorts inom perioden.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året och linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 16−84 år för alla redovisningsgrupper utom utbildningsnivå där analyserna är gjorda på åldrarna 25–74 år. Den övre gränsen i analyserna för utbildningsnivå beror på att information saknas för dem över 74 år 2006–2009. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor, t.ex. utbildningsnivå, tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i utsatthet för våld eller hot om våld mellan olika utbildningsgrupper associeras med utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och snittet av rikets län. För län redovisas inte resultat från de statistiska analyserna.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. European Union Agency for Fundamental Rights (FRA). The Fundamental Rights Survey. Data visualisation. Vienna: European Union Agency for Fundamental Rights; 2020 [citerad 1 mars 2021]. Hämtad från: https://fra.europa.eu/en/data-and-maps/2021/frs.
  2. Sethi D, Butchart A. Violence/Intentional Injuries – Prevention and Control. I: Quah SR, redaktör. International Encyclopedia of Public Health (Second Edition). Oxford: Academic Press; 2017. s. 351-9.
  3. Sethi D, Peshevska DJ. Preventing interpersonal violence in Europe. Macedonian Journal of Medical Sciences. 2014;7(2):352-4.
  4. Brottsförebyggande rådet (Brå). Våld och misshandel. Stockholm: Brå; 2020 [citerad  9 februari 2021]. Hämtad från: https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/vald-och-misshandel.html.
  5. Folkhälsomyndigheten. Utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland homo- och bisexuella personer: resultat från nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2014 [citerad 19 april 2021].
  6. Folkhälsomyndigheten. Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner: en rapport om hälsoläget bland transpersoner i Sverige. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2015 [citerad 19 april 2021].
  7. Folkhälsomyndigheten. Sexuellt och reproduktiv hälsa och rättigheter i Sverige 2017: resultat från befolkningsundersökning SRHR2017. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2019 [citerad 19 april 2021].
  8. Brottsförebyggande rådet (Brå). Nationella trygghetsundersökningen (NTU): Självrapporterad utsatthet för sexualbrott. Stockholm: Brå; 2017-[citerad 14 april 2021]. Hämtad från: https://www.bra.se/ntu-skapa-din-tabell
  9. Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK).Uppsala:Uppsala universitet. Hämtad från: https://www.nck.uu.se