Sammanfattning

Av befolkningen 16–84 år var det enligt 2020 års undersökning 10 procent som uppgav att de har avstått tandvård av ekonomiska skäl trots behov. Andelen var högre bland personer med förgymnasial och gymnasial utbildningsnivå än bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå. Under perioden 2006–2020 sågs en nedgång i andelen som avstått tandvård av ekonomiska skäl trots behov bland både kvinnor och män liksom i de flesta åldersgrupper, bland personer med gymnasial respektive eftergymnasial utbildningsnivå och i de flesta grupper av födelseländer. Ingen förändring i andel sågs bland personer äldre än 65 år, personer med förgymnasial utbildningsnivå eller personer födda i Norden utanför Sverige. Andelen personer som uppgav att de avstått tandvård av ekonomiska skäl trots behov varierade mellan länen med som lägst 6,3 procent och som högst 12 procent år 2018/2020 (flerårsmedelvärde).

Introduktion

Målet för tandvården i Sverige är en god tandhälsa och en tandvård på lika villkor för hela befolkningen (1). Vid behov av vård är det vanligare att av ekonomiska skäl avstå från tandvård än från annan vård (2). Munhälsa eller oral hälsa är en del av den allmänna hälsan och speglar ofta det allmänna hälsotillståndet hos både barn och vuxna (3). Personer som förlorat tänder kan uppleva sänkt självkänsla, lägre social status och försämrad funktion (4). Dålig tandhälsa är inte bara ett problem i sig utan har även kopplats till olika sjukdomar, däribland diabetes och hjärt- och kärlsjukdom (5–8). Det preventiva arbetet i tandvården har varit framgångsrikt, men skillnaderna i kariesförekomst ökar mellan olika sociala grupper (8). Däremot har skillnaderna mellan de med bäst och sämst tandhälsa minskat (8). Personer med högre inkomst uppger att de har bättre tandhälsa än personer med lägre inkomst, och sambandet blir tydligare med stigande ålder (9).

Regelbundna tandundersökningar gör att man tidigt kan upptäcka och åtgärda tecken på sjukdomar och problem i munhålan och minska de framtida behoven av tandvård. I den vuxna befolkningen 24 år och äldre har andelen personer som årligen besöker tandvården minskat sedan 2011. År 2019 var denna andel 56 procent (10).

Det finns även ett samband mellan olika levnadsvanor och tandhälsa. Exempelvis ökar rökning risken för tandlossningssjukdom och gör den även svårare att upptäcka. Ohälsosamma matvanor, som en hög konsumtion av sötad dryck och läsk, påverkar också tandhälsan (8).

Kön

År 2020 uppgav 10 procent av befolkningen 16–84 år att de avstått tandvård av ekonomiska skäl trots behov (figur 1). Andelen var densamma för kvinnor och män och det fanns inte heller någon statistiskt säkerställd skillnad mellan kvinnor och män efter att hänsyn tagits till ålder, utbildningsnivå, födelseland eller län. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Avstått tandvård av ekonomiska skäl trots behov (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2020. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som uppgav att de avstått tandvård av ekonomiska skäl trots behov sjönk bland både kvinnor och män under perioden 2006–2020 (figur 1). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län var dessa trender statistiskt säkerställda. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden i andelen som avstått tandvård av ekonomiska skäl trots behov mellan kvinnor och män under perioden.

Ålder

I åldersgruppen 30–44 år var det 14 procent som uppgav att de avstått tandvård av ekonomiska skäl trots behov, i åldersgruppen 45–64 år var det 11 procent, i åldersgruppen 65–84 år var det 8,4 procent och i åldersgruppen 16–29 år var det 6,7 procent 2020 (figur 2). Skillnaden, med en högre andel i referensgruppen 30–44 år än i respektive övrig åldersgrupp, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län.

Figur 2. Avstått tandvård av ekonomiska skäl trots behov (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2006–2020. Möjliga val: kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen som uppgav att de avstått tandvård av ekonomiska skäl trots behov sjönk under perioden 2006–2020 i de flesta åldersgrupper (figur 2). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång i åldersgrupperna 16–29 år, 30–44 år och 45–64 år, men en oförändrad andel bland personer över 65 år. Skillnaden i andelen som uppgav att de avstått tandvård av ekonomiska skäl trots behov mellan referensgruppen 30–44 år och åldersgruppen 16–29 år ökade under perioden medan skillnaden mot gruppen 65–84 år minskade.

Utbildningsnivå

Andelen personer 25–84 år som uppgav att de avstått tandvård av ekonomiska skäl trots behov var 13 procent bland personer med förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå och 9,4 procent bland personer eftergymnasial utbildningsnivå (figur 3). Skillnaden, med en högre andel personer med gymnasial respektive förgymnasial utbildningsnivå som uppgav att de avstått tandvård av ekonomiska skäl trots behov jämfört med eftergymnasial utbildningsnivå, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Avstått tandvård av ekonomiska skäl trots behov (andel i procent), 25–84* år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2020. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

*Åldersgruppen 65–84 år innehåller endast personer 65–74 år 2006–2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år.

Under perioden 2006–2020 såg utvecklingen i andelen personer som uppgav att de avstått tandvård av ekonomiska skäl trots behov något olika ut i utbildningsgrupperna (figur 3). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång bland personer med gymnasial respektive eftergymnasial utbildningsnivå under perioden, men inte bland personer med förgymnasial utbildningsnivå. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan referensgruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och respektive övrig utbildningsgrupp under perioden i andelen som avstått tandvård av ekonomiska skäl trots behov.

Födelseland

Andelen invånare som 2020 uppgav att de avstått tandvård av ekonomiska skäl trots behov var 21 procent bland personer födda i övriga världen, 18 procent bland personer födda i övriga Europa, 13 procent bland personer födda i övriga Norden och 7,8 procent bland personer födda i Sverige (figur 4). Skillnaden, med en lägre andel som uppgav att de avstått tandvård av ekonomiska skäl trots behov i referensgruppen födda i Sverige än i respektive övrig grupp av födelseländer, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län.

Figur 4. Avstått tandvård av ekonomiska skäl trots behov (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2020. Möjliga val: kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2006–2020 såg andelen som uppgav att de avstått tandvård av ekonomiska skäl trots behov något olika ut i de olika grupperna av födelseländer (figur 4). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång bland personer födda i Sverige, övriga Europa och övriga världen, men inte bland personer födda i övriga Norden. I gruppen födda i övriga Europa gällde nedgången endast bland män. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden i andelen som avstått tandvård av ekonomiska skäl trots behov mellan referensgruppen personer födda i Sverige och respektive övrig grupp av födelseländer under perioden.

Län

Andelen som uppgav att de avstått tandvård av ekonomiska skäl trots behov år 2018/2020 (flerårsmedelvärde) varierade mellan länen med som lägst 6,3 procent och som högst 12 procent. Bland länen med lägst andel fanns Värmlands län och bland länen med högst andel fanns Stockholms och Jämtlands län (figur 5).

Figur 5. Avstått tandvård av ekonomiska skäl trots behov (andel i procent), 16–84 år, fördelat på län, 2004/2007–2018/2020. Möjliga val: kön och kommunnivå.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Metod

Uppgifterna om att ha avstått tandvård av ekonomiska skäl trots behov kommer från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor?" (HLV) och avser perioden 2006–2020, med uppehåll för frågorna i 2015 och 2016 års enkät. Under 2006 till 2016 har undersökningen genomförts årligen och urvalet har bestått av cirka 20 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16–84 år. Efter 2016 skickas enkäten ut vartannat år till ett dubbelt så stort urval. Enkäten skickades till 40 000 personer 2020. Svarsfrekvensen har sedan 2006 minskat från 60 procent till 42 procent 2020. Lägst svarsfrekvens bland åldersgrupperna fanns i gruppen 16–29 år.

Indikatorn bygger på de två frågorna ”Har du under de senaste tre månaderna ansett dig vara i behov av tandläkarvård men ändå avstått från att söka vård?” (svarsalternativ ”Nej” och ”Ja”) och ”Vilken var orsaken eller orsakerna till att du inte sökte tandläkarvård?” (svarsalternativ ”Besvären gick över”, ”Ekonomiska skäl”, ”Drar mig för att gå (tandläkarskräck)”, ”Hade inte tid”, ”Annan orsak”). Andel som anger ”Ekonomiska skäl” på följdfrågan redovisas.

Deskriptiv statistik i text och figurer visas som andel (procent) av befolkningen 16−84 år. Utbildningsnivå redovisas för personer 25–84 år, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Under rubriken utbildningsnivå innehåller åldersgruppen 65–84 år endast personer 65–74 år mellan åren 2006 och 2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år. Resultaten kommer från en urvalsundersökning, och därför redovisas även konfidensintervallen i figurerna samt i kartan. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön och utbildningsnivå i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen. För födelseland och län har inte åldersstandardisering varit möjligt på grund av att antalet personer är otillräckligt.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året, linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp och relativa skillnader i trend över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i att ha avstått från tandvård på grund av ekonomiska skäl mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och rikets genomsnitt. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 16−84 år för alla redovisningsgrupper utom utbildningsnivå där analyserna är gjorda på åldrarna 25–74 år. Den övre gränsen i analyserna för utbildningsnivå beror på att information saknas för personer över 74 år 2006–2009.

Under rubriken Födelseland innefattar övriga Europa Sovjetunionen. För att få tillräckligt stort dataunderlag så redovisas flerårsmedelvärden för region. Flerårsmedelvärdenas period omfattar fyra år och baseras på undersökningar inom perioden.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. Tandvårdslag. (SFS 1985:125). Stockholm: Socialdepartementet; 1985 [citerad 12 april 2021]. Hämtad från: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/tandvardslag-1985125_sfs-1985-125
  2. Socialdepartementet. Ett tandvårdssystem för jämlik tandhälsa (dir 2018:16). Stockholm: Regeringskansliet; 2018 [citerad 26 april 2021]. Hämtad från: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/kommittedirektiv/2018/03/dir-201816/)
  3. Socialdepartementet. Det handlar om jämlik hälsa: delbetänkande av Kommissionen för jämlik hälsa (SOU 2016:55). Stockholm: Wolters Kluwer; 2016 [citerad 12 april 2021]. Hämtad från: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2016/08/sou-201655/
  4. Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Tandförluster: en systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering; 2010. [citerad 12 april 2021]. Hämtad från:https://www.sbu.se/sv/publikationer/SBU-utvarderar/tandforluster/
  5. Jansson L, Kalkali H, Mulk Niazi F. Mortality rate and oral health - a cohort study over 44 years in the county of Stockholm. Acta odontologica Scandinavica. 2018;76(4):299-304.
  6. Söder B, Jin LJ, Klinge B, Söder PO. Periodontitis and premature death: a 16-year longitudinal study in a Swedish urban population. Journal of periodontal research. 2007;42(4):361-6.
  7. Söder B, Yakob M, Meurman JH, Andersson LC, Söder PÖ. The association of dental plaque with cancer mortality in Sweden. A longitudinal study. BMJ open. 2012;2(3).
  8. Socialdepartementet. När behovet får styra: ett tandvårdssystem för en mer jämlik hälsa (SOU 2021:8). Stockholm: Regeringskansliet; 2021 [citerad 12 april 2021]. Hämtad från: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2021/03/sou-20218/
  9. Folkhälsomyndigheten. Jämlik tandhälsa: en analys av självskattad tandhälsa i Sveriges befolkning. Solna: Folkhälsomyndigheten; 2019 [citerad 12 april 2021]. Hämtad från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/publicerat-material/publikationsarkiv/j/jamlik-tandhalsa/?pub=59629
  10. Sveriges regioner. 1177 vårdguiden. Tandlossning. Stockholm: Sveriges regioner; 2020 [citerad 12 april 2021]. Hämtad från: https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/mun-och-tander/tander/tandlossning/