Sammanfattning

Medianvärdet för ekonomisk standard i befolkningen var 255 400 kronor 2018. Det skilde 100 000 kronor mellan personer födda i Sverige och personer födda utanför Europa. Under perioden 2011–2018 ökade den ekonomiska standarden totalt sett med 14 procent, beaktat inflationen. Samtidigt ökade skillnaderna mellan olika grupper. Personer med förgymnasial utbildningsnivå hade en sämre utveckling än personer med eftergymnasial utbildningsnivå under perioden. Utvecklingen var särskilt svag för kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå. Medianvärdet för ekonomisk standard varierade mellan länen mellan 261 900 kronor och 310 300 kronor år 2018.

Introduktion

Inkomster och ekonomiska resurser skapar ramarna för människors materiella standard och deras handlingsutrymme. Personer med hög ekonomisk standard lever i genomsnitt längre, och är även friskare, än personer med låg ekonomisk standard (1, 2). Bristande ekonomiska resurser kan påverka hälsan på flera sätt. Dels genom en direkt effekt på de materiella förutsättningarna för överlevnad, dels genom en effekt på social delaktighet och möjligheten att styra sitt liv (3). Bristande ekonomiska resurser ger även sämre förutsättningar för hälsosamma levnadsvanor (4).

Sedan några decennier tillbaka har skillnaderna i inkomster ökat mellan olika grupper, såväl i Sverige som globalt (5). De ökade skillnaderna i de nordiska länderna beror delvis på stigande kapitalinkomster för de grupper som ligger i det översta inkomstskiktet och på minskade sociala transfereringar (till exempel ålderspension, sjukersättning och försörjningsstöd), vilket påverkar inkomsterna i de lägre inkomstskikten. Även förändringar i befolknings- och hushållssammansättningen påverkar, t.ex. en ökad andel hushåll med pensionärer (6, 7). Trots att Sverige tillhör de EU-länder där inkomstskillnaderna har ökat mest sedan inkomståret 2007 är inkomstfördelningen fortfarande relativt jämn här jämfört med övriga EU-länder (8). Se även de relaterade indikatorerna Låg ekonomisk standard, barn samt Låg ekonomisk standard, vuxna.

I det här bladet redovisas medianvärden för ekonomisk standard, där ekonomisk standard definieras som en summa för hushållsmedlemmarnas inkomster inklusive transfereringar och kapitalinkomster med hänsyn tagen till hushållets storlek och sammansättning på så sätt att en levnadsnivå i kronor per person i hushållet erhålls (8).

Fördelningen i befolkningen

Medianvärdet för ekonomisk standard 2018 för samtliga invånare i Sverige var 255 400 kronor, en ökning från året innan med 0,8 procent, och från 2011 med 14 procent, mätt i fasta priser (figur 1). Figuren visar även medianerna för de 5 procent i befolkningen som har högst respektive lägst ekonomisk standard.

Figur 1. Ekonomisk standard och dess spridning i befolkningen (0+ år), 2011–2018.

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2011–2018 skedde en något större procentuell ökning för gruppen med högst ekonomisk standard jämfört med gruppen med lägst ekonomisk standard (figur 1). Den undre gränsen för de fem procent av befolkningen med högst ekonomisk standard ökade under perioden med 16 procent, medan den övre gränsen för de fem procent med lägst ekonomisk standard ökade med 15 procent.

Kön

För personer 25–64 år var medianvärdet för ekonomisk standard för män 285 700 kronor år 2018 (figur 2). För kvinnor var medianen 279 000 kronor. Den ekonomiska standarden ökade för både män och kvinnor under perioden 2011–2018. Ökningen var procentuellt sett lika stor för kvinnor som för män, 14 procent.

Figur 2. Ekonomisk standard (tkr), 25–64 år, fördelat på kön, 2011–2018.

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Ålder

Medianvärdet för ekonomisk standard 2018 var högst bland personer 45–64 år, 314 600 kr. Lägst ekonomisk standard hade personer 85 år eller äldre, 172 900 kr. I åldersgruppen 0–14 år var medianen 228 000 kr, i gruppen 15–29 år 255 700 kr, i gruppen 30–44 år 256 100 kr och i gruppen 65–84 år 229 300 kr. Det skedde en förbättring av den ekonomiska standarden för alla åldersgrupper under 2011–2018. Ökningen var mellan 12 och 17 procent beroende på grupp. Den största ökningen sågs bland unga personer, 15–29 år.

Figur 3. Ekonomisk standard (tkr), 0–85+ år, fördelat på ålder, 2011–2018. Möjliga val: kön.

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Utbildningsnivå

År 2018 var medianvärdet för ekonomisk standard för personer 25–64 år med förgymnasial utbildningsnivå 220 000 kronor, för personer med gymnasial utbildningsnivå 274 800 kronor och för personer med eftergymnasial utbildningsnivå 308 800 kronor (figur 3). I alla utbildningsgrupper skedde en förbättring av den ekonomiska standarden under 2011–2018, men det var stora variationer i hur mycket. För personer med gymnasial utbildningsnivå sågs en ökning med 15 procent och för gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå en ökning med 13 procent. Den minsta ökningen under perioden uppvisade kvinnor med förgymnasial utbildningsnivå; 0,2 procent. Hos män med förgymnasial utbildningsnivå ökade den ekonomiska standarden med 5,5 procent. För kvinnor och män sammantaget var ökningen 3,4 procent i gruppen med förgymnasial utbildningsnivå.

Figur 4. Ekonomisk standard (tkr), 25–64 år, fördelat på utbildningsnivå, 2011–2018. Möjliga val: kön.

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Födelseland

År 2018 var medianvärdet för ekonomisk standard för personer 25–64 år högst bland personer födda i Sverige, 298 600 kronor (figur 4). Lägst ekonomisk standard hade personer födda utanför Europa med cirka 100 000 kronor lägre medianvärde, 197 700 kronor. För personer födda i övriga Norden och i övriga Europa var medianen 288 400 respektive 247 000 kronor. För personer födda i Sverige ökade den ekonomiska standarden med 16 procent under perioden 2011–2018. För personer födda i övriga Norden var ökningen 19 procent under samma period. Bland personer födda i övriga Europa och övriga världen ökade den ekonomiska standarden med 23 respektive 20 procent under perioden.

Figur 5. Ekonomisk standard (tkr), 25–64 år, fördelat på födelseland, 2011–2018. Möjliga val: kön.

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Län

Högst medianvärde för ekonomisk standard bland personer 25–64 år 2018 hade Stockholms län (310 300 kronor), följt av Hallands län (291 500 kronor; figur 5). Lägst medianvärde hade Gotlands län (261 900 kronor) och Jämtlands län (262 500 kr). Gotlands och Jämtlands län hörde dock till de län där den ekonomiska standarden ökade mest under perioden 2011–2018. Den ekonomiska standarden ökade i samtliga län under perioden 2011–2018 och ökningen var mellan 11 och 16 procent, beroende på län.

Figur 6. Ekonomisk standard (tkr), 25–64 år, fördelat på län, 2011–2018. Möjliga val: kön.

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Metod

Uppgifterna är hämtade från Statistiska centralbyråns (SCB:s) Inkomst- och taxeringsregister (IoT) och är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten. Ekonomisk standard definieras som ekvivalerad disponibel hushållsinkomst, det vill säga summan av hushållsmedlemmarnas inkomster inklusive kapitalinkomster, efter det att skatt och andra negativa transfereringar dragits av, dividerat med en ekvivalensskala som tar hänsyn till hushållets storlek och sammansättning. Med detta mått antas alla personer inom ett hushåll ha samma ekonomiska standard. I figurerna visas resultaten avrundade till tusental kronor, och räknat i fasta priser under perioden 2011–2018. Med fasta priser menas att de räknas ut utifrån ett visst års värde för att kunna göra jämförelser över tid oberoende av inflation. Här visas belopp i 2018 års priser. Medianvärden används, vilket är att föredra för denna indikator därför att en median inte påverkas av extremvärden på samma sätt som ett medelvärde.

Indikatorn ekonomisk standard presenteras till och med 2018 då data som från IoT blir tillgängligt med en viss fördröjning på grund av deklarationsförfarandet. På grund av övergång från SCB:s urvalsbaserade inkomstfördelnings-undersökning, Hushållens ekonomi (HEK), till ny totalräknad inkomstfördelnings-statistik (TRIF), är uppgifterna före 2011 inte jämförbara med senare uppgifter. Av dessa anledningar presenteras här uppgifter endast för perioden 2011–2018.

Observera att figur 1 och 3 presenterar utvecklingen av ekonomisk standard för hela befolkningen, medan figurerna 2 (kön), 4 (utbildningsnivå), 5 (födelseland) och 6 (län) avser åldersgruppen 25–64 år.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. Wilkinson RG. & Pickett KE. Income inequality and socioeconomic gradients in mortality. Am J Public Health. 2008 Apr;98(4):699-704. doi: 10.2105/AJPH.2007.109637.
  2. Elo IT. Social class differentials in health and mortality: Patterns and explanations in comparative perspective. Annu Rev Sociol. 2009;35:553-72. doi: 10.1146/annurev-soc-070308-115929
  3. Marmot M. The influence of income on health: views of an epidemiologist. Health Aff (Millwood) Mar-Apr 2002;21(2):31-46. doi: 10.1377/hlthaff.21.2.31
  4. Kommissionen för jämlik hälsa. Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa: förslag för ett långsiktigt arbete för en god och jämlik hälsa. Slutbetänkande av kommissionen för jämlik hälsa. (SOU 2017:47). Stockholm: Socialdepartementet; 2017 [citerad 22 januari 2021]. Hämtad från: https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/statens-offentliga-utredningar/2017/06/sou-201747/
  5. Milanović B. Global ojämlikhet: nya perspektiv i globaliseringens tidevarv. Göteborg: Daidalos; 2018.
  6. Pareliussen JK, Hermansen M, André C, Causa O. Income Inequality in the Nordics from an OECD Perspective I: Calmfors L, Roine J, redaktörer. Increasing income inequality in the Nordics: Nordic economics policy review 2018. Copenhagen: Nordic Council of Ministers; 2018. TemaNord; 2018:519. [citerad 5 oktober 2020]. Hämtad från: http://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:1198429/FULLTEXT01.pdf
  7. Søgaard JE. Top incomes in Scandinavia – recent developments and the role of capital income. I: Calmfors L, Roine J, redaktörer. Increasing income inequality in the Nordics: Nordic economics policy review 2018. Copenhagen: Nordic Council of Ministers; 2018. TemaNord; 2018:519. [citerad 5 oktober 2020]. Hämtad från: http://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:1198429/FULLTEXT01.pdf
  8. Statistiska Centralbyrån (SCB). Inkomstrapport 2017: Individer och hushåll. Stockholm: SCB; 2019. Ekonomisk välfärdsstatistik 2019:1. [citerad 5 okt 2020]. Hämtad från: https://www.scb.se/contentassets/a9101244dec64df991945d0b2ce6d1f6/he0110_2017a01_br_he50br1901.pdf