Sammanfattning

År 2019 var andelen barn som levde med låg ekonomisk standard 20 procent. Bland barn födda utanför Europa var det ungefär tre gånger så vanligt att leva med låg ekonomisk standard jämfört med barn födda i Sverige. Likaså var det tre gånger vanligare att leva med låg ekonomisk standard bland barn till föräldrar med förgymnasial utbildningsnivå jämfört med barn till föräldrar med eftergymnasial utbildningsnivå. Under perioden 2011–2019 steg andelen med låg ekonomisk standard bland barn i åldersgrupper under 10 år, bland barn vars föräldrar hade förgymnasial eller gymnasial utbildningsnivå samt bland barn födda i Sverige eller utanför Europa. Totalt i Sverige 2011–2019 steg andelen barn med låg ekonomisk standard med 2 procent. Andelen barn som levde med låg ekonomisk standard 2019 varierade mellan länen med som lägst 14 procent och som högst 26 procent.

Introduktion

Låg ekonomisk standard innebär att hushållets disponibla inkomst med hänsyn taget till vilka som bor i hushållet är lägre än 60 procent av medianvärdet för riket. Det är ett mått som anger vilka i samhället som löper risk för fattigdom jämfört med andra. Sedan början av 90-talet har medianvärdet för ekonomisk standard stigit i befolkningen men det har även andelen personer med låg ekonomisk standard (även kallat ekonomisk utsatthet) och andelen barn i hushåll med låg ekonomisk standard (1, 2).

Att växa upp i fattigdom kan påverka ett barns liv negativt på flera sätt. Låg ekonomisk status och ekonomiska problem kan påverka bland annat barns och ungas fysiska och psykiska hälsa (4–6), hälsobeteenden och skolresultat (5, 6), sociala relationer och graden av trångboddhet (5). Den absoluta fattigdomen, som exempelvis kan mätas genom andelen med inkomster som inte räcker till att betala nödvändiga levnadsomkostnader (SCB benämner detta mått Låg inkomststandard), har sjunkit (1, 3). Samtidigt har grupper med låga inkomster haft en sämre inkomstutveckling. Detta medför att den relativa fattigdomen, som kan mätas med indikatorn Låg ekonomisk standard, har stigit (3). Barn till ensamstående mödrar och utrikes födda barn löper särskilt stor risk att växa upp i ekonomisk utsatthet (1, 6).

Se även de relaterade indikatorerna Låg ekonomisk standard, vuxna samt Ekonomisk standard.

Ålder

Totalt levde 20 procent av barnen i Sverige med låg ekonomisk standard 2019 (figur 1). Andelen bland de yngsta barnen, 0–4 år, var 23 procent. Andelen bland barn 5–9 år var 21 procent, 10–14 år 18 procent och 15–19 år 17 procent. Skillnaden mellan referensgruppen 0–4 år och de två äldsta åldersgrupperna var statistiskt säkerställd och ökade när hänsyn togs till föräldrarnas utbildningsnivå, barnets födelseland och län. Det framkom även en statistiskt säkerställd lägre andel bland barn 5–9 år jämfört med referensgruppen 0–4 år när hänsyn togs till föräldrarnas utbildningsnivå, barnets födelseland och län. Att andelen med låg ekonomisk standard är lägre bland barn i de äldre åldersgrupperna jämfört med de yngre förklaras av skillnader mellan åldersgrupperna i både föräldrars utbildningsnivå och barnets födelseland.

Figur 1. Barn med låg ekonomisk standard (andel i procent), fördelat på ålder, 2011–2019.

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2011–2019 sågs en uppgång i andelen barn med låg ekonomisk standard i flera åldersgrupper (figur 1). När hänsyn togs till föräldrarnas utbildningsnivå, barnets födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång bland barn 0–4 år och 5–9 år med 7 respektive 11 procent, men en nedgång bland barn 15–19 år med 12 procent.

Föräldrarnas utbildningsnivå

Andelen som levde med låg ekonomisk standard 2019 var 68 procent bland barn till föräldrar med förgymnasial utbildningsnivå, 24 procent bland barn till föräldrar med gymnasial utbildningsnivå och 12 procent bland barn till föräldrar med eftergymnasial utbildningsnivå (figur 2). Den högre andelen med låg ekonomisk standard bland barn till föräldrar med gymnasial utbildningsnivå jämfört med referensgruppen barn till föräldrar med eftergymnasial utbildningsnivå var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till barnens ålder, födelseland och län. För barn till föräldrar med förgymnasial utbildningsnivå minskade skillnaden mot referensgruppen när hänsyn togs till barnens ålder, födelseland och län men det var fortfarande 3,5 gånger vanligare bland barn till föräldrar med förgymnasial utbildningsnivå att leva med låg ekonomisk standard än bland barn till föräldrar med eftergymnasial utbildningsnivå. Den minskade skillnaden vid justering förklaras framför allt av skillnader i utbildningsgrupperna vad gäller barnens ålder och födelseländer.

Figur 2. Barn med låg ekonomisk standard (andel i procent), fördelat på föräldrarnas utbildningsnivå, 2011–2019.

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2011–2019 såg utvecklingen av andelen barn med låg ekonomisk standard olika ut i utbildningsgrupperna (figur 2). När hänsyn togs till barnens ålder, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång med 5 och 7 procent bland barn till föräldrar med förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå. Bland barn till föräldrar med eftergymnasial utbildningsnivå har andelen med låg ekonomisk standard varit på oförändrad nivå under perioden.

Födelseland

Andelen som levde med låg ekonomisk standard 2019 var 62 procent bland barn födda utanför Europa, 35 procent bland barn födda i Norden utanför Sverige, 30 procent bland barn födda i Europa utanför Norden och 16 procent bland barn födda i Sverige (figur 4). Den högre andelen bland barn födda i övriga Norden och födda i övriga Europa, jämfört med barn födda i Sverige, var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till barnens ålder, föräldrarnas utbildningsnivå och län. Det var ungefär dubbelt så vanligt att leva med låg ekonomisk standard bland barn i dessa två grupper. För barn födda utanför Europa minskade skillnaden mot barn födda i Sverige när hänsyn togs till ålder, föräldrarnas utbildningsnivå och län men det var fortfarande ungefär tre gånger vanligare att leva med låg ekonomisk standard bland barn födda utanför Europa. Den minskade skillnaden vid justering förklaras framför allt av skillnader i föräldrarnas utbildningsnivå mellan barn födda utanför Europa och barn födda i Sverige.

Figur 3. Barn med låg ekonomisk standard (andel i procent), fördelat på födelseland, 2011–2019.

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Under perioden 2011–2019 såg utvecklingen av andelen barn med låg ekonomisk standard olika ut i grupperna av födelseländer (figur 3). När hänsyn togs till barnens ålder, föräldrarnas utbildningsnivå och län sågs en statistiskt säkerställd nedgång bland barn födda i Norden utanför Sverige med 19 procent och även en nedgång bland barn födda i Europa utanför Norden med 27 procent. Bland barn födda i Sverige eller utanför Europa sågs istället en uppgång under perioden med 3 respektive 7 procent när hänsyn togs till barnens ålder, föräldrarnas utbildningsnivå och län.

Län

Andelen barn som levde med låg ekonomisk standard 2019 varierade mellan länen med som lägst 14 procent och som högst 26 procent (figur 4). Bland länen med lägst andel fanns Hallands och Stockholms län och bland länen med högst andel fanns Södermanlands och Gävleborgs län.

Figur 4. Barn med låg ekonomisk standard (andel i procent), fördelat på län, 2011–2019. Möjliga val: kommunnivå.

Källa: SCB, bearbetat av Folkhälsomyndigheten.

Metod

Indikatorn avser barn 0–19 år som lever med låg ekonomisk standard och siffrorna redovisas som andel i procent. Låg ekonomisk standard definieras som att hushållets disponibla inkomst per konsumtionsenhet är lägre än 60 procent av medianvärdet för riket. Disponibel hushållsinkomst definieras som summan av hushållsmedlemmarnas inkomster efter det att skatt och andra negativa transfereringar dragits av, dividerat med en ekvivalensskala som tar hänsyn till hushållets storlek och sammansättning. Kapitalinkomst ingår. Måttet visar vilka som har låg inkomst relativt andra och innefattar även dem som riskerar fattigdom. Dock skulle alla i denna grupp förmodligen inte räknas som fattiga i absoluta termer.

Detta faktablad uppdateras en gång per år med nya data. Uppgifterna är hämtade från Statistiska centralbyråns (SCB:s) Inkomst- och taxeringsregister (IoT) och är bearbetade vid Folkhälsomyndigheten. På grund av övergång från SCB:s urvalsbaserade inkomstfördelnings-undersökning, Hushållens ekonomi (HEK), till ny totalräknad inkomstfördelnings-statistik (TRIF), är uppgifterna före 2011 inte jämförbara med senare uppgifter. Av den anledningen presenteras här uppgifter endast från 2011. Indikatorn barn med låg ekonomisk standard presenteras till och med 2019 då data som från IoT blir tillgängligt med en viss fördröjning på grund av deklarationsförfarandet.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året och linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp. I de statistiska analyserna ingår barnets åldersgrupp, föräldrarnas utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och barnets län. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor, t.ex. födelseland, tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i andelen barn med låg ekonomisk standard mellan olika grupper av födelseländer kan hänföras till just födelseland och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna 0–4 år, eftergymnasial utbildningsnivå för föräldrarnas utbildningsnivå, Sverige för födelseland samt snittet av rikets län.

Utbildningsnivån för den förälder som har högst utbildning används här som ett mått på barnets socioekonomiska position. Utbildningsnivå avser barnets biologiska föräldrar eller adoptivföräldrar.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. Statistiska centralbyrån. Hushållens ekonomiska standard 2019. Örebro: Statistiska Centralbyrån (SCB); 2021. Ekonomisk välfärdsstatistik 2021:1 [citerad 4 augusti 2021]. Hämtad från: https://www.scb.se/contentassets/7be780474802427da38f5454210b82c5/he0110_2019a01_br_he50br2101.pdf
  2. Försäkringskassan. Barnhushållens ekonomi: resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken 2021. Hägersten: Försäkringskassan; 2021 [citerad 4 augusti 2021]. Hämtad från: https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/128407a7-c262-4a9e-9d9b-61000a05acf8/barnhushallens-ekonomi-svar-pa-regeringsuppdrag-fk-2021-000490.pdf?MOD=AJPERES&CVID=
  3. Statistiska centralbyrån. Inkomstrapport 2017: individer och hushåll. Stockholm: Statistiska centralbyrån (SCB); 2019. Ekonomisk välfärdsstatistik; 2019:1 [citerad 4 augusti 2021]. Hämtad från: https://www.scb.se/contentassets/a9101244dec64df991945d0b2ce6d1f6/he0110_2017a01_br_he50br1901.pdf
  4. McKenna C, Law C, Pearce A. Increased household financial strain, the Great Recession and child health: findings from the UK Millennium Cohort Study. BMJ Open. 2017;7(3) doi:10.1136/bmjopen-2016-015559
  5. Bergnehr D, Enell S. Ungdomars och unga vuxnas levnadsvillkor i Sverige: en kunskapsöversikt med fokus på ojämlikhet. Stockholm: FORTE; 2017 [citerad 4 augusti 2021]. Hämtad från: https://forte.se/publikation/ungdomars-och-unga-vuxnas-levnadsvillkor/
  6. United Nations Children's Fund. Fairness for children: a league table of inequality in child well-being in rich countries. Florence: UNICEF office of Research - Innocenti; 2016. Innocenti Report Card no. 13 [citerad 4 augusti 2021]. Hämtad från: https://www.unicef-irc.org/publications/830-fairness-for-children-a-league-table-of-inequality-in-child-well-being-in-rich-countries.html