Sammanfattning

Av befolkningen 16–84 år var det enligt 2020 års undersökning 29 procent som svarade nej på frågan om man i allmänhet tycker att man kan lita på de flesta människor. I det följande har vi valt att kalla det låg tillit till andra. Det var vanligare bland yngre personer än bland äldre att känna låg tillit till andra, liksom bland personer med förgymnasial respektive personer med gymnasial utbildningsnivå jämfört med personer med eftergymnasial utbildningsnivå. Det var också vanligare bland personer födda utanför Sverige att känna låg tillit till andra jämfört med födda i Sverige. Under perioden 2006–2020 sågs en uppgång i andelen som kände låg tillit till andra bland både kvinnor och män, i de yngsta åldersgrupperna (upp till 44 år) och i alla utbildningsgrupper. Andelen personer som uppgav låg tillit till andra varierade mellan länen med som lägst 23 procent och som högst 33 procent år 2018/2020 (flerårsmedelvärde).

Introduktion

Kärnan i den mellanmänskliga tilliten är upplevelsen av att människor i allmänhet går att lita på. För att ett samhälle ska vara välmående behöver människor känna tillit till både andra människor och till olika samhällsfunktioner (1). Tillit ger en förutsägbarhet som gör den sociala världen mer hanterbar, vilket i sin tur leder till minskad osäkerhet och minskar upplevelsen av stress. Tillit kan också betraktas som en viktig beståndsdel i främjandet av politiskt engagemang och demokratisk utveckling i samhället i stort (2).

Graden av mellanmänsklig tillit är mycket hög i Sverige jämfört med de flesta andra länder i världen, men samtidigt är skillnaderna inom Sverige i nivå av tillit till andra människor relativt stora mellan grupper med olika socioekonomisk position (3). Deltagande i sociala aktiviteter kan stärka människors förtroende för och relationer till varandra, vilket i sin tur ökar den sociala sammanhållningen och gör att människor känner tillit till andra. Men sambanden är osäkra, eftersom det är svårt att säga i vilken utsträckning detta beror på om att de som engagerar sig redan på förhand känner mer förtroende för andra människor (4).

Kön

År 2020 uppgav 29 procent av befolkningen 16–84 år låg tillit till andra (figur 1). Andelen bland män var 30 procent och bland kvinnor 27 procent. Skillnaden mellan kvinnor och män var inte statistiskt säkerställd när hänsyn togs till utbildningsnivå, ålder, födelseland och län. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 1, val åldersstandardiserat).

Figur 1. Låg tillit till andra (andel i procent), 16–84 år, fördelat på kön, 2006–2020. Möjliga val: åldersstandardiserat.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Andelen personer som uppgav låg tillit till andra var i stort sett oförändrad under perioden 2006–2020 (figur 1). När hänsyn togs till ålder, utbildningsnivå, födelseland och län sågs dock en statistiskt säkerställd uppgång bland både kvinnor och män. Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden mellan kvinnor och män i andelen som uppgav låg tillit till andra under perioden.

Ålder

I åldersgruppen 16–29 år var andelen med låg tillit till andra 45 procent, i åldersgruppen 30–44 år var den 29 procent, i åldersgruppen 45–64 år 24 procent och i åldersgruppen 65–84 år 20 procent 2020 (figur 2). Skillnaden mellan referensgruppen 30–44 år och respektive övrig åldersgrupp var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län. Att inte känna tillit till andra tycks alltså vara vanligast hos unga vuxna och minska med stigande ålder.

Figur 2. Låg tillit till andra (andel i procent), 16–84 år, fördelat på ålder, 2006–2020. Möjliga val: kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under 2006–2020 såg utvecklingen av låg tillit till andra något olika ut i de olika åldersgrupperna (figur 2). När hänsyn togs till kön, utbildningsnivå, födelseland och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång i åldersgruppen 30–44 år, samt bland män i åldersgruppen 16–29 år (figur 2, val kön). Skillnaden i andelen som uppgav låg tillit till andra mellan referensgruppen 30–44 år och åldersgruppen 45–64 år respektive 65–84 år ökade under perioden.

Utbildningsnivå

Andelen i befolkningen 25–84 år som uppgav låg tillit till andra var 31 procent bland personer med förgymnasial utbildningsnivå, 28 procent bland personer med gymnasial utbildningsnivå och 21 procent bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå (figur 3). Skillnaden mellan gruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och respektive övrig utbildningsgrupp var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län. Se även åldersstandardiserade siffror (figur 3, val åldersstandardiserat).

Figur 3. Låg tillit till andra (andel i procent), 25–84* år, fördelat på utbildningsnivå, 2006–2020. Möjliga val: kön och åldersstandardiserat.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

*Åldersgruppen 65–84 år innehåller endast personer 65–74 år 2006–2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år.
Under perioden 2006–2020 sågs en svag uppgång i utbildningsgrupperna vad gäller låg tillit till andra (figur 3). När hänsyn togs till kön, ålder, födelseland och län var uppgången statistiskt säkerställd i samtliga utbildningsgrupper. Bland personer med förgymnasial utbildningsnivå var uppgången tydligast bland kvinnor och bland personer med eftergymnasial utbildningsnivå var den tydligast bland män (figur 3, val kön och åldersstandardiserat). Det skedde inte någon statistiskt säkerställd förändring i skillnaden i andelen som uppgav låg tillit till andra mellan referensgruppen med eftergymnasial utbildningsnivå och respektive övrig utbildningsgrupp under perioden.

Födelseland

Andelen invånare som 2020 uppgav låg tillit till andra var 45 procent bland personer födda i övriga världen, 42 procent bland personer födda i övriga Europa, 26 procent bland personer födda i övriga Norden och 25 procent bland personer födda i Sverige (figur 4). Skillnaden mellan referensgruppen födda i Sverige och personer födda i övriga Europa respektive övriga världen var statistiskt säkerställd och kvarstod när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län. För personer födda i övriga Norden framkom en statistiskt säkerställd skillnad, med en högre andel som uppgav låg tillit till andra jämfört med personer födda i Sverige, när hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län.

Figur 4. Låg tillit till andra (andel i procent), 16–84 år, fördelat på födelseland, 2006–2020. Möjliga val: kön.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Under 2006–2020 såg utvecklingen olika ut i de olika grupperna av födelseländer (figur 4). När hänsyn togs till kön, ålder, utbildningsnivå och län sågs en statistiskt säkerställd uppgång i andelen med låg tillit till andra bland personer födda i Sverige och en nedgång bland personer födda utanför Europa. Skillnaden i andelen som uppgav låg tillit till andra mellan referensgruppen födda i Sverige och personer födda utanför Europa minskade under perioden.

Län

Andelen som uppgav låg tillit till andra år 2018/2020 (flerårsmedelvärde) varierade mellan länen med som lägst 23 procent och som högst 33 procent. Bland länen med lägst andel fanns Gotlands, Västernorrlands och Västerbottens län och bland länen med högst andel fanns Skåne län (figur 5).

Figur 5. Låg tillit till andra (andel i procent), 16–84 år, fördelat på län, 2004/2007–2018/2020. Möjliga val: kön och kommunnivå.

Källa: Folkhälsomyndigheten.

Metod

Uppgifterna om låg tillit till andra kommer från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor" (HLV) och avser perioden 2006–2020. Under 2006 till 2016 har undersökningen genomförts årligen och urvalet har bestått av cirka 20 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 16–84 år. Efter 2016 skickas enkäten ut vartannat år till ett dubbelt så stort urval. Enkäten skickades till 40 000 personer 2020. Svarsfrekvensen har sedan 2006 minskat från 60 procent till 42 procent 2020. Lägst svarsfrekvens bland åldersgrupperna fanns i gruppen 16–29 år.

Indikatorn bygger på frågan "Tycker du att man i allmänhet kan lita på de flesta människor?". Svarsalternativen är "Ja" och "Nej". Andelen som svarat "Nej" redovisas.
Deskriptiv statistik i text och figurer visas som andel (procent) av befolkningen 16−84 år. Utbildningsnivå redovisas för personer 25–84 år, eftersom de flesta då haft möjlighet att uppnå en högre utbildningsnivå. Under rubriken utbildningsnivå innehåller åldersgruppen 65–84 år endast personer 65–74 år mellan åren 2006 och 2009. Från 2010 och framåt innehåller åldersgruppen personer 65–84 år. Resultaten kommer från en urvalsundersökning, och därför redovisas även konfidensintervallen i figurerna samt i kartan. Åldersstandardiserade värden finns tillgängliga för kön och utbildningsnivå i figurerna. Åldersstandardisering görs för att ta hänsyn till att åldersfördelningen kan se olika ut i olika grupper i befolkningen. För födelseland och län har inte åldersstandardisering varit möjligt på grund av att antalet personer är otillräckligt.

Utöver de deskriptiva resultaten har statistiska analyser genomförts för att studera relativa skillnader mellan grupper det senast tillgängliga året, linjär trend över tid (hela tidsperioden) inom en grupp och relativa skillnader i trend över tid mellan grupper. I de statistiska analyserna ingår kön, åldersgrupp, utbildningsnivå, födelseland i fyra grupper och län. Vid multivariat analys av skillnader mellan grupper inom en faktor (t.ex. utbildningsnivå) tas hänsyn till övriga faktorer. Detta för att säkerställa att de funna skillnaderna i tillitsmåttet mellan t.ex. olika utbildningsgrupper kan hänföras till utbildningsnivå och inte en eller flera av de övriga faktorerna. För län redovisas enbart deskriptiv statistik. I de statistiska analyserna är referensgrupperna kvinnor, 30–44 år, eftergymnasial utbildningsnivå, födelseland Sverige och rikets genomsnitt. De statistiska analyserna är gjorda på åldrarna 16−84 år för alla redovisningsgrupper utom utbildningsnivå där analyserna är gjorda på åldrarna 25–74 år. Den övre gränsen i analyserna för utbildningsnivå beror på att information saknas för personer över 74 år 2006–2009.

Under rubriken Födelseland innefattar övriga Europa Sovjetunionen. För att få tillräckligt stort dataunderlag så redovisas flerårsmedelvärden för region. Flerårsmedelvärdenas period omfattar fyra år och baseras på undersökningar inom perioden.

Mer utförlig metodbeskrivning och beskrivning av indikatorerna går att ladda ner från Så här jobbar vi med folkhälsorapportering.

Referenser

  1. Grosse, J. Kommer tid kommer tillit: unga vuxnas och medelålders erfarenheter. Rapport i socialt arbete nr. 139. Stockholm: Stockholms universitet; 2012 [citerad 16 juni 2021]. Hämtad från: http://su.diva-portal.org/smash/get/diva2:513497/FULLTEXT02.pdf
  2. Andreasson, U. Tillit: det nordiska guldet. Köpenhamn: Nordiska ministerrådet; 2017. [citerad 16 juni 2021]. Hämtad från: http://norden.divaportal.org/smash/get/diva2:1095951/FULLTEXT02.pdf
  3. Holmberg, S. Rothstein, B. Hög mellanmänsklig tillit i Sverige men inte bland alla. Fragment: SOM-undersökningen 2014. SOM rapport nr 63, s. 37-46. Göteborg: SOM-institutet; 2015. [citerad 16 juni 2021]. Hämtad från: https://www.gu.se/sites/default/files/2020-05/Fragment---hela-boken.pdf
  4. Duffy, B. Life satisfaction and trust in other people. London: MORI Social Research Institute; 2005. [citerad 16 juni 2021]. Hämtad från: https://www.ipsos.com/sites/default/files/publication/1970-01/sri_life_satisfaction_and_trust_in_other_people_122004.pdf