En förutsättning för arbetet är att veta hur det ser ut i kommunen, vad man har för utgångsläge. Titta exempelvis på detta:

Befolkningsstruktur: Har man många ungdomar som är på väg att få gå på krogen?

Åldersgränser: Ungdomsstudier- resultat

Polisstatistik: Vad säger den om områden med många krogar?

Antal tillstånd: Hur många finns det nu? Har det skett en ökning eller minskning?

Vakter: Ordningsvakter eller entrévärdar? Finns det specialutbildade? Hur ser samarbetet mellan ordningsvakter och polis ut i kommunen?

Krogtillsyn: Hur ser kommunen o polisens tillsyn ut? Hur ofta? När? Vad tittar man på? Gör man gemensam tillsyn, hur följs tillsynen upp o.s.v.?

Krogar: Vad har kommunen för krogar? Pubar, nattklubbar, restauranger, ungdomsställen o.s.v.

Överservering: Berusningsstudier- resultat

Akutmottagningarna: Hur ser det ut med skador sent på natten?

Kartläggningen hjälper dig att svara på frågorna:

  • Hur ser det ut i dag?
  • Vad vill vi uppnå?
  • Hur ska vi uppnå det?

Resultaten man får fram är basen för att kunna följa utvecklingen av arbetet. Kartläggningen gör dessutom förankringen i kommunen starkare då den visas för beslutsfattare och medborgare hur situationen ser ut och i vilken grad framtida insatser behövs på området. Här är en aktiv mediekontakt en viktig pusselbit.

Hur kartläggningsarbetet fördelas är upp till de olika aktörerna i respektive kommun att komma överens om.

Handledningsmaterial, kartläggning (PDF, 426 kB)