Alkoholens skadeverkningar

Alkohol är en av de riskfaktorer som bidrar mest till sjukdomsbördan i Sverige. Konsumtion av alkohol kan orsaka skador och sociala problem för både den som dricker och andra personer. De medicinska och sociala konsekvenserna som orsakas av alkohol leder till stora samhällskostnader.

Alkohol är en av de främsta riskfaktorerna för sjukdom och tidig död. I Sverige orsakade alkohol drygt fyra procent av den samlade sjukdomsbördan 2017 enligt data från det internationella projektet Global Burden of Disease (GBD). Den stora sjukdomsbördan kan förklaras av att alkohol orsakar både psykisk och fysisk ohälsa.

Alkohol leder till ökad risk för sjukdomar och skador

Risken för flera icke smittsamma sjukdomar ökar vid konsumtion av alkohol till exempel beroendesyndrom, blodtrycks-, lever- och cancersjukdomar. Enligt beräkningar från GBD förklaras den alkoholrelaterade sjukdomsbördan främst av olika typer av cancer och beroendesyndrom.

Alkohol leder till både avsiktliga och oavsiktliga skador. Enligt beräkningar från GBD förklaras den skaderelaterade sjukdomsbördan som orsakas av alkohol främst av våldshandlingar och suicid, oavsiktliga skador och transportolyckor.

Alkohol leder även till en ökad risk för att drabbas av smittsamma sjukdomar, framför allt luftvägssjukdomar.

Den alkoholrelaterade sjukdomsbördan utgörs till 65 procent av smittsamma sjukdomar, 33 procent av skador och 2 procent av smittsamma sjukdomar enligt data från GBD 2017 (figur 1).

Figur 1. Fördelning av den alkoholrelaterade sjukdomsbördan 2017 indelat i smittsamma sjukdomar, skador och icke smittsamma sjukdomar.

figur Fördelning av den alkoholrelaterade sjukdomsbördan 2017 indelat i smittsamma sjukdomar, skador och icke smittsamma sjukdomar.

Källa: Institute för Health Metrics and Evaluation GBD 2017

Alkohol är den största riskfaktorn för sjukdom och död bland unga

Bland ungdomar 15–19 år är alkoholkonsumtion den riskfaktor som orsakar flest förlorade friska levnadsår och därmed bidrar mest till sjukdomsbördan i denna åldersgrupp i Sverige enligt GBD data. Sjukdomsbördan förklaras bland annat av beroendesyndrom, självskadebeteende, våld, transportolyckor och andra olyckor.

Varje år avlider cirka 2 000 personer på grund av alkohol

Enligt alkoholindex avled 1 935 invånare av alkoholrelaterade skador 2017, vilket motsvarar 23 dödsfall per 100 000 invånare 15 år och äldre. Dödligheten var mer än tre gånger så hög bland män som bland kvinnor. Under perioden 2000–2017 minskade dödligheten bland män, medan den under samma period var relativt oförändrad bland kvinnor (figur 2). Du kan läsa mer om hur dödligheten är fördelad mellan olika grupper på sidan dödlighet enligt alkoholindex.

Figur 2. Dödsfall per 100 000 invånare 15 år och äldre enligt alkoholindex, fördelat på kön, under perioden 2000 till 2017.

Figur 2. Dödsfall per 100 000 invånare 15 år och äldre enligt alkoholindex, fördelat på kön, under perioden 2000 till 2017.

Källa: Socialstyrelsen

Alkoholindex baseras på dödlighet med klart uttalad alkoholdiagnos som underliggande eller bidragande dödsorsak. Därmed ger alkoholindex en begränsad bild av den alkoholrelaterade dödligheten som kan förväntas vara högre. Exempelvis fångas inte dödlighet där alkohol kan vara en orsak såsom cancer på grund av alkoholkonsumtion.

Uppskattningsvis har 300 000 svenskar ett beroende av alkohol

Omkring 4 procent (ca 300 000 individer) av Sveriges vuxna befolkning beräknas ha ett alkoholberoende enligt undersökningen Vanor och konsekvenser 2017 utförd av Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN). Samma undersökning visar att andelen med ett beroende (enligt diagnoskriterierna i DSM IV) i stort sett var oförändrad mellan mätningarna 2013 och 2017. Undersökningen visar även att det finns skillnader mellan grupper, exempelvis var:

  • andelen med alkoholberoende högre bland män än bland kvinnor (4,8 procent respektive 3,1 procent).
  • andelen med alkoholberoende högst bland yngre (17–29 år) för både män och kvinnor (7,1 procent respektive 7,7 procent) och minskar sedan med ökad ålder.
  • det vanligare att ha ett beroende i gruppen män med låg utbildningsnivå jämfört med män med hög utbildningsnivå (även efter att hänsyn tagits till ålder, sysselsättning och födelseland).

Alkohol är kopplat till sociala problem och skador på andra

Sociala problem och skador orsakade av alkohol sträcker sig bortom individen, till närstående och samhället i stort. Konsekvenser av alkohol kan exempelvis handla om ekonomiska problem, och utanförskap som drabbar även närstående, eller att utsätta andra eller själv bli utsatt för våld och rattfylleri.

Barn påverkas av vuxnas alkoholkonsumtion

Barn är en särskilt sårbar grupp. Att ha en förälder eller vårdnadshavare med problematisk alkoholkonsumtion kan få negativa konsekvenser för barns hälsa, utveckling och vardag på både kort och lång sikt. Exempelvis finns en ökad risk för att skolarbetet och skolresultaten påverkas negativt samt en ökad risk för ohälsa inklusive egna alkoholproblem. Risken för konsekvenser påverkas av skydds- och riskfaktorer i barnets omgivning.

Alkohol under graviditeten kan störa fosterutvecklingen och leda till fysiska, kognitiva och beteendemässiga effekter. Skador som kan vara orsakade av alkoholexponering under fostertiden kallas fetala alkoholspektrumstörningar (FASD). Fetalt alkoholsyndrom (FAS) är en medicinsk diagnos som inryms under FASD. Den sanna förekomsten av FAS och FASD i befolkningen är svårskattad. En skattning är att det föds mellan 100 och 200 barn årligen med FAS och mellan 400 och 1 000 barn med lägre grader av alkoholrelaterade skador (FASD) i Sverige.

Skadeverkningar i samhället av alkoholkonsumtion

  • Vid våldsbrott (misshandel, hot, rån och sexualbrott) är det vanligt att gärningspersonen är berusad enligt Nationella trygghetsundersökningen (Brottsförebyggande rådet). Allra vanligast var det vid misshandel, där gärningspersonen bedömdes påverkad av alkohol eller annan drog i 62 procent av fallen i genomsnitt under åren 2005 till 2013.
  • Alkohol var inblandat i var femte dödsfall i vägtrafiken och totalt omkom 53 personer i en alkoholrelaterad olycka 2017 enligt Trafikverkets djupstudier.
  • Totalt 14 procent av befolkningen var negativt påverkade av en närståendes drickande och 12 procent var negativt påverkade av okända personers drickande, enligt enkätundersökningen Vanor och konsekvenser (CAN). Kvinnor angav mer än dubbelt så ofta som män att de påverkades mycket negativt av en närståendes drickande. Ett liknande mönster sågs för påverkan av en okänd persons drickande.

Alkoholens skadeverkningar medför stora samhällskostnader

De medicinska och sociala konsekvenserna som orsakas av alkohol leder till stora samhällskostnader. Kostnaderna har beräknats uppgå till flera miljarder kronor per år i Sverige. Kostnaderna för alkohol består dels av direkta kostnader (utgifter för exempelvis sjukvård och rättsväsende) och dels av indirekta kostnader (förluster i ekonomisk produktivitet).

Det har gjorts flera beräkningar på hur mycket alkoholen kostar samhället. Den senaste var Missbruksutredningen 2011 där riskkonsumtion och beroendesyndrom beräknades kosta samhället 49 miljarder kronor år 2008.

Läs mer om alkohol och det förebyggande arbetet för att minska alkoholens medicinska och sociala skador.

Läs mer om alkoholkonsumtion i olika grupper av i befolkningen.

ANDT-statistik

andtuppfoljning.se kan du söka fram data om utvecklingen inom ANDT och få stöd i ditt uppfölj­nings­­arbete.

Länsrapporten beskriver kommunernas och länsstyrel­sernas arbete med tillsyn enligt alkohollagen och tobaks­lagen, samt övrigt ANDT-förebyggande arbete.

Nationella folkhälsoenkäten - Hälsa på lika villkor är en nationell undersökning om hälsa, levnads­vanor och livsvillkor.

Dela med e-post

Gå till toppen av sidan