Målet med idrottsrörelsens antidopingarbete är att tillförsäkra alla idrottsutövare dess självklara rätt att delta och tävla i en idrott fri från doping. För information om idrottens förebyggande arbete hänvisar vi till Riksidrottsförbundet.

Målet för samhällets insatser på dopningsområdet är ett samhälle helt fritt från dopning

Kunskapen om hur man ska förebygga dopning i samhället är begränsat då fenomenet är relativt nytt. Under den senaste tjugoårsperioden har flera mindre insatser och projekt genomförts för att förebygga dopning i Sverige. Effektutvärderingarna kring dessa har dock varit få.

År 2008 startade ett antal aktörer nätverket PRODIS (prevention av dopning i Sverige). Folkhälsomyndigheten (och dess föregångare Statens Folkhälsoinstitut) har stöttat verksamheten ekonomiskt sedan 2011.

Inom PRODIS har man utvecklat arbetsmetoden "100 % ren hårdträning" för att förebygga dopning. Grundprinciperna för arbetet är:

  • Aktiv samverkan på lokal nivå mellan träningsanläggningar, polis, idrottsklubbar, kommunala ANDT-samordnare, sjukvård, socialtjänst, skola, föräldrar etc. i syfte att motverka dopning.
  • Utbildning av nyckelpersoner om effekten av dopningspreparat, samt vilka metoder som har en påvisad effekt i det förebyggande arbetet.
  • Diplomering av träningsanläggningar. Den tidsbegränsade diplomeringen ställer krav på utbildad personal, en dokumenterad antidopningspolicy, en tillgänglig antidopningspärm, en antidopningsansvarig, delaktighet i samverkan etc.

Under åren 2015–2017 skedde en utvärdering av arbetsmetoden som resulterade i en rapport och två vetenskapliga artiklar.

Framgångsfaktorer i dopningsförebyggande arbete

Det går sällan att identifiera endast en eller några enstaka orsaker till att substansrelaterade problem uppstår. Flera faktorer tillsammans leder till en ökad risk. Vilka dessa faktorer är kan beskrivas och kategoriseras på olika sätt. Här väljer vi att kategorisera dem genom pris, fysisk tillgänglighet, normer och attityder, sociala faktorer samt individfaktorer. Genom att applicera dopningsproblematiken till narkotikafrågan samt titta på kunskapsbasen styrs användningen av dopningsmedel framförallt av tre faktorer:

  • fysisk tillgänglighet
  • normer och attityder
  • sociala faktorer

För att minska dopningsanvändningen måste dessa faktorer påverkas. Ingen enskild insats eller åtgärd kan ensam lösa dopningsproblemet utan det är kombinationen av olika satsningar som leder till framgång.

Läs mer om dessa Bestämningsfaktorer för användning av dopningsmedel.

Flera arenor

Flera arenor kan tänkas möjliga att arbeta på i det förebyggande arbetet. Med den kunskap som finns i dag vet vi att dopningsanvändare ofta vistas i träningsmiljöer varmed träningsanläggningar är en lovande arena att påbörja arbetet vid (Statens folkhälsoinstitut 2011b). Mer om förebyggande arbete på träningsanläggningar går att läsa om i skriften Ren träning. En handbok kring dopning för personal på träningsanläggningar.