Nationella lagar och förordningar

I Sverige får narkotika användas för medicinska, vetenskapliga eller särskilt angelägna samhällsnyttiga ändamål, medan övrig användning är att betrakta som olaglig. Hanteringen av narkotiska substanser i Sverige regleras av ett flertal lagar, förordningar och policydokument. Se nedan:

  • Narkotikastrafflag (1968:64)
  • Lag (1992:860) om kontroll av narkotika
  • Förordning (1992:1554) om kontroll av narkotika
  • Lag (1999:42) om förbud mot vissa hälsofarliga varor
  • Förordning (1999:58) om förbud mot vissa hälsofarliga varor

Andra lagar som har relevans för narkotikaområdet

  • Läkemedelslag (1992:859)
  • Lag (2000:1225) om straff för smuggling
  • Lag (2011:111) om förstörande av vissa hälsofarliga missbrukssubstanser

Sveriges lagar och förordningar

Klassificering av missbrukssubstanser

Internationella konventioner och avtal

Internationellt regleras hanteringen av narkotika framförallt genom tre FN konventioner, vilka Sverige förbundit sig till. Som medlemsland i EU förbinder sig även Sverige att iaktta den narkotikastrategi som EU:s medlemsländer gemensamt beslutar om.

EU:s nuvarande narkotikastrategi gäller för åren 2013-2020.

För att genomföra de övergripande strategierna antar EU handlingsplaner mot narkotika, varav den senaste avser åren 2013-2016. Handlingsplanen innehåller en ram med åtgärder och en tidtabell för de föreslagna åtgärderna.

EU:s ministerråd har inrättat en arbetsgrupp för övergripande narkotikafrågor, Horisontella narkotikagruppen (HNG; eng. Horisontal Drugs Group, HDG). I arbetsgruppen ingår representanter för samtliga EUs medlemsländer, Europeiska kommissionen, Europol (det europeiska polissamarbetet) samt EU:s narkotikabyrå, European Monitoring Centre for Drugs and Drug Addiction, (EMCDDA).

Inom HNG behandlas framför allt inrikesfrågor, juridiska problem och ståndpunkter samt situationen i länderna utanför EU. Strategiarbete och informationsutbyte är centrala delar i gruppens arbete.

De flesta beslut som rör narkotika inom EU fattas av Rådet för rättsliga och inrikes frågor, RIF.

Sverige har förbundit sig till Förenta Nationernas tre internationella konventioner om narkotika:

  • 1961 års konvention om narkotika
  • 1971 års konvention om psykotropa substanser
  • 1988 års konvention mot olaglig hantering av narkotika och psykotropa substanser.

Konventionerna syftar både till att förhindra produktion och spridning av en rad narkotiska substanser, och till att säkra tillgången till dessa substanser för medicinsk och vetenskaplig användning.

FN:s narkotikakommission (Commission on Narcotic Drugs, CND) är ett rådgivande organ under FN:s Ekonomiska och sociala råd (Ecosoc) och bistår i övervakningen av konventionerna och att övriga internationella avtal rörande narkotika följs. I CND beslutas om ett ämne skall regleras internationellt eller om andra ändringar skall göras i konventionerna. Sverige deltar aktivt i FN:s narkotikakommission.

Även World Health Organization (WHO) påverkar vilka substanser som skall vara under internationell kontroll då det är WHO som utreder och föreslår dessa substanser för CND. För att se till så att medlemsstaterna följer dessa konventioner finns även ett oberoende kontrollorgan, Internationella narkotikakontrollstyrelsen (International Narcotics Control Board, INCB).

De viktigaste internationella aktörerna för svenskt vidkommande finns beskrivet i utredningen om ”Sveriges internationella engagemang på narkotikaområdet”, SOU 2011:66.

Barnkonventionen

Sverige har anslutit sig till Barnkonventionen, som i artikel 33 fastslår att barn ska skyddas från olaglig användning av narkotika. Anslutna stater skall även förhindra att barn skadas på grund av föräldrarnas narkotikamissbruk. I enlighet med Barnkonventionen ska staterna vidta alla lämpliga åtgärder, t.ex. lagstiftningsåtgärder och sociala åtgärder, för att förhindra att barn skadas eller utnyttjas vid framställning eller handel med narkotika.

I en av regeringen tillsatt utredning har ett förslag tagits fram på en konkret lag där barnkonventionen inkorporeras och alltså får status som svensk lag. Det innebär att barnkonventionen som lag förhoppningsvis blir verklighet genom beslut i riksdagen under hösten 2016 och kan träda i kraft 2017.

Läs mer

Regeringen: En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken