De bakomliggande orsakerna till ökad risk för skador kan uppdelas i tre kategorier. Skador till följd av:

  • de narkotiska preparatens farmakologiska effekter
  • det sätt man intar narkotikan på
  • allmänna förhållanden i narkotikaanvändarens livsföring

Mer frekvent användning, högre doser, samtidig användning av flera substanser och injicering är alla förknippade med förhöjda hälsorisker.

Skaderisker vid cannabisanvändning

I ett faktablad från Folkhälsomyndigheten sammanfattas WHO:s rapport från 2016 om kunskapsläget för hälsomässiga och sociala effekter av icke-medicinskt cannabisbruk.

Forskningen om hälsomässiga och sociala effekter av cannabisbruk är ett område under utveckling och sammantaget är kunskapen lägre än för alkohol- och tobaksområdena. Enligt WHO:s rapport visar dock flera studier på att hjärnan hos en ung människa är mer sårbar för cannabis än hos en vuxen. Forskning visar också på andra effekter av cannabisbruk så som försämrade kognitiva funktioner, beroendeutveckling och ökad risk för psykotiska symtom, till exempel schizofreni.

Vård för narkotikadiagnoser

Som följd av ett narkotikabruk kan behov uppkomma av behandling av missbruk eller beroende, vård för avgiftning, vård för psykiatriska problem och vård för andra skador till följd av narkotikabruket. De senaste fem åren har antalet personer i narkotikarelaterad vård ökat. De flesta är män och majoriteten rapporterar bruk av mer än en substans. Mer än hälften av personerna i narkotikarelaterad vård var 15-34 år gamla 2014. De som vårdas utan samtycke, det vill säga enligt LVM (lag om vård av missbrukare i vissa fall), är generellt yngre än patienterna i medicinsk öppen- och slutenvård. De använder också i större utsträckning opioider och stimulantia, till exempel amfetamin, jämfört med dem i medicinsk öppen- och slutenvård och klienter inom kriminalvården.

Inom medicinsk öppen- och slutenvård rapporterar flest patienter bruk av mer än en substans medan data från Kriminalvården visar att stimulantia är allra vanligast bland deras klienter. Data kommer dock från tre källor som har olika insamlingsmetoder med olika bedömningskriterier. De är därför inte helt jämförbara eller helt representativa för populationen när det gäller narkotikarelaterad vård.

I Indikatorlabbet, finner du statistik över sjuklighet och antal vårdade enligt narkotikaindex fördelat efter region och kön

Infektionssjukdomar

Infektionssjukdomar såsom hepatit B och C är vanliga bland personer som injicerar droger, där virus kan spridas genom delning av injektionsverktyg (kanyler, sprutor etc.) med andra. För att minska smittorisken har man inrättat lågtröskelverksamheter, inklusive sprutbytesprogram där personer som injicerar droger bland annat kan byta använda injektionsverktyg mot nya, rena verktyg. I Sverige finns i dagsläget sex stycken sprutbytesprogram.

Drogbruk kan också vara en riskfaktor för andra infektionssjukdomar, såsom hepatit A, sexuellt överförbara sjukdomar, tuberkulos, tetanus och botulism.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram en vägledning för det hälsofrämjande och förebyggande arbetet med hepatit och hiv för personer som injicerar droger.