Statistik över narkotikarelaterade dödsfall

Statistik om narkotikarelaterade dödsfall bör tolkas med viss försiktighet. Tidigare studier har visat att delar av ökningen av narkotikarelaterade dödsfall kan tillskrivas förbättrade rättsmedicinska analyser vilket gör att dödsfallen i högre grad än tidigare diagnosticeras som narkotikarelaterade på dödsorsaksintygen.

Det finns ett nationellt och ett internationellt mått på narkotikarelaterad dödlighet och detta beror på att man valt att definiera narkotikarelaterade dödsfall på olika sätt i Europa och i Sverige. Vilka ICD-koder som ingår skiljer sig därmed åt.

  • Läkemedels- och narkotikaförgiftningar: Detta mått på narkotikarelaterad dödlighet är det mått som används i den officiella svenska statistiken och syftar till att redovisa de dödsfall som är orsakade av förgiftning med narkotika, läkemedel eller biologiska substanser som underliggande dödsorsak.
  • DRD (drug-related deaths): Till EU:s narkotikabyrå (EMCDDA) rapporterar Folkhälsomyndigheten årligen data om narkotikarelaterad dödlighet i Sverige. DRD är ett av fem mått på narkotikasituationen som medlemsländerna ska rapportera in till EMCDDA årligen.

Statistik om läkemedels- och narkotikaförgiftningar samt det europeiska måttet finns i ANDT-uppföljningssystemet – Indikatorlabbet och i databasen Folkhälsodata finns statistiken om läkemedels- och narkotikaförgiftningar.

Skillnader i narkotikarelaterad dödlighet mellan olika grupper

Det finns betydande skillnader mellan olika grupper i dödfall på grund av narkotikabruk. Under 2016 dog totalt 908 individer till följd av läkemedels- eller narkotikaförgiftning. Av dessa var 605 män och 303 kvinnor. Det är betydligt vanligare att män dör på grund av oavsiktliga överdoser. Suicid bedöms däremot vara en vanligare orsak till narkotikarelaterade dödsfall hos kvinnor.

Antalet dödsfall under 2016 var högst i åldersgruppen 30–44 år bland männen och i åldersgruppen 45–64 år bland kvinnorna. Dödligheten är högre bland individer med förgymnasial respektive gymnasial utbildningsnivå än bland individer som har eftergymnasial utbildningsnivå.

Sett över perioden 2006–2016 har ökningen av narkotikarelaterade dödsfall varit större bland män, unga (15–29 år) och gruppen med högst förgymnasial utbildningsnivå än i hela befolkningen 15 år och äldre. Den narkotikarelaterade dödligheten varierade mellan länen med som lägst 6,2 dödsfall och som högst 17 dödsfall per 100 000 individer under 2012–2016. Nya analyser för 2017 kommer inom kort.

Kunskapsunderlag om narkotikarelaterad dödlighet

Kunskapsunderlag om utvecklingen av narkotikarelaterad dödlighet kommer årligen. Dels i Folkhälsans utveckling och i det faktablad som Folkhälsomyndigheten tar fram baserat på underlaget från rapporteringen till EMCDDA.

Åtgärder för att förebygga narkotikarelaterad dödlighet

Det finns inga enskilda insatser som på egen hand kan minska det skadliga bruket av narkotika och antalet dödsfall i tillräckligt hög grad utan det behövs ett helhetsperspektiv och insatser på flera nivåer i samhället. Viktiga komponenter till de mer direkta åtgärderna för att förebygga narkotikarelaterad dödlighet är att förebygga bruk av narkotika och att förebygga narkotikarelaterade skador. Folkhälsomyndigheten förmedlar kunskap inom hela det ANDT-förebyggande området, om vikten av att beakta risk- och skyddsfaktorer och den psykiska hälsans roll. Länsstyrelserna samordnar det regionala förebyggande arbetet med utbildning och stöd till kommuner och tillsyn inom alkohol- och tobaksområdet. Varje länsstyrelse har en ANDT-samordnare som arbetar med genomförandet av den nationella ANDT-politiken i länet.

Återrapporterade regeringsuppdrag

Under 2017 presenterade Socialstyrelsen i samverkan med Folkhälsomyndigheten en åtgärdsplan för att minska den narkotikarelaterade dödligheten. Denna åtgärdsplan har resulterat i ett antal nya regeringsuppdrag till olika myndigheter.

  • Folkhälsomyndigheten återrapporterade 2018 ett uppdrag om att utreda förutsättningarna för ett varningssystem mellan myndigheter, hälso- och sjukvård samt socialtjänst för ökat informationsutbyte för att motverka narkotikarelaterade dödsfall. Utredningen visade att det fanns ett stort behov av ett sådant system och att det finns goda förutsättningar för att implementera ett sådant system.
  • I januari 2019 infördes en ny rekommendation i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende. Hälso- och sjukvården bör erbjuda t naloxon och utbildning till personer med risk för opioidöverdos. Att öka tillgängligheten till naloxon kan bidra till att minska antalet dödsfall till följd av överdoser. Ett antal regeländringar infördes också under 2018 med syfte att göra naloxonläkemedel mer tillgängligt för personer i riskzonen för överdos, närstående och personal inom räddningstjänsten.
  • Socialstyrelsen har tillsammans med Folkhälsomyndigheten tagit fram ett nationellt informationsmaterial och samtalsstöd om naloxon som riktar sig till personer som brukar opioider, närstående och till de som möter brukare i sitt yrke. Materialen kan användas i samband med naloxonutbildning och förskrivning.
  • Socialstyrelsen har i samverkan med Folkhälsomyndigheten också tagit fram ett informationsmaterial och samtalsstöd om överdosrisker. Materialen är riktade till brukare, närstående och till de som möter brukare i sitt yrke.

Förebygga narkotikarelaterade skador och ohälsa

När det gäller arbetet med att mer specifikt förebygga narkotikarelaterade skador och förbättra hälsan hos personer som injicerar droger är det främst två uppdrag som varit eller är aktuella: