Nationella folkhälsoenkäten

Folkhälsomyndigheten genomför sedan 2004 den nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Detta är en nationell hälsoundersökning omfattande ett urval om 20 000 personer i åldern 16–84 år. Undersökningen har från 2016 övergått från årlig insamling till insamling vartannat år. I den nationella folkhälsoenkäten finns en fråga om cannabisbruk som avser att indikera prevalens samt eventuell förändring över tid. Frågan om cannabis gör det möjligt att beskriva trenden av cannabisbruket i Sverige, snarare än att mäta skillnader från ett år till ett annat. En fråga angående användning av annan narkotika än cannabis introducerades i enkäten 2014.

Cannabisanvändningen i befolkningen var omkring 3 procent 2016. Andelen var större bland män än bland kvinnor, och större bland unga (16–29 år) än bland äldre (65–84 år). Cannabisanvändningen ökade både i befolkningen totalt och i flera grupper av befolkningen under perioden 2006–2016. Andelen som uppgav cannabisanvändning de senaste 12 månaderna i den svarande befolkningen varierade beroende på län med som lägst knappt 1 procent och som högst 3,8 procent åren 2013–2016.

Data kring cannabisanvändning analyseras i Folkhälsans utveckling. Där hittar du även data kring cannabisbruket uppdelat på olika grupper så som kön, ålder och utbildningsnivå.

En studie om bruket i Sverige och dess konsekvenser för brukare och närstående

STAD genomförde under 2013 studien "ANDT-bruket och dess negativa konsekvenser i den svenska befolkningen 2013". Syftet med studien var att kartlägga omfattningen av negativa konsekvenser av ANDT-bruk i Sverige, men också att studera brukets utbredning i befolkningen. Datainsamlingen genomfördes under våren 2013 genom en kombinerad enkät- och webbundersökning riktad till den vuxna befolkningen i åldern 17–84 år och avslutades den 31 maj samma år. Totalt deltog 15 576 personer i undersökningen vilket motsvarade en svarsfrekvens på 59,3 procent.

Studiens resultat visade att narkotikabruk i befolkningen var begränsad. Andelen som angav att de använt någon form av narkotika de senaste 12 månaderna uppgick till drygt 3 procent. En större andel av männen (drygt 4 %) än kvinnorna (2 %) angav att de använt narkotika de senaste 12 månaderna. Cannabis är den klart vanligast förekommande drogen med en årsprevalens på 2,5 procent.

11 procent uppgav att de hade personer i den nära omgivningen som använde narkotika. Andelen som uppgav att de påverkats negativt av narkotikabruk hos personer i ens närhet var lägre och låg runt 2 procent.

Som nämndes ovan uppgav ungefär 1 av 10 svenskar att man hade någon i sin närhet som använde ett narkotikaklassat preparat, detta var något vanligare bland män (12,3 %) än kvinnor (9,3 %). Det var däremot fler kvinnor (3,2 %) än män (2,4 %) som rapporterade att de hade påverkats negativt av detta. Dessutom uppgav majoriteten av kvinnorna att de har påverkats "mycket negativt" medan majoriteten bland männen uppgav att de påverkats "lite". Siffrorna innebär att 210 000 individer i den vuxna befolkningen påverkades negativt av att någon i omgivningen använder narkotika, varav 90 000 män och 120 000 kvinnor. Vad gäller utsatthet för andras narkotikaanvändning framkom också en tydlig åldersgradient, med en större andel utsatta bland yngre personer.

Centralförbundet för alkohol och narkotika (CAN) har nu tagit över studien och genomförde 2017 en ny datainsamling.

Resultat från befolkningsstudie 2008

Befolkningsstudien genomfördes av Statens folkhälsoinstitut och riktades till ett slumpmässigt urval av 58 000 personer i Sverige som var mellan 15 och 64 år, 2008 det år då datainsamlingen påbörjades. Nedan presenteras några resultat från undersökningen.

Cannabis var det allra vanligaste narkotiska preparatet som 23 procent av männen och 11 procent av kvinnorna uppgav att de hade använt någon gång i livet. Amfetamin (6,8 %) var det näst vanligaste preparatet bland män och därefter kom kokain (3,8 %), hallucinogener (3,5 %), opiater (2,3 %) och ecstasy (2,2 %). Knappt en procent av männen uppgav att de använt annan drog. Bland kvinnorna var det också amfetamin (3 %) som var den näst vanligaste drogen. Tätt efter kom kokain (2,5 %), hallucinogener (2,3 %) och ecstasy (1,8 %). Ungefär två procent av kvinnorna uppgav att de använt annan drog. Opiaterna (1,3 %) förekom mer sällan bland kvinnorna.
En stor del av dem som brukade narkotika använde flera olika narkotiska preparat. Detta var särskilt vanligt bland dem som använt narkotika den senaste månaden. Av dem som använt narkotika någon gång det senaste året var det fler kvinnor än män som använt mer än två olika preparat.

Av dem som hade använt narkotika den senaste månaden (ca 6 000 personer) uppgav knappt åtta procent att de någon gång i sitt liv injicerat ett narkotiskt preparat. De som använt narkotika för mer än ett år sedan motsvarade ungefär 10 000 personer, varav drygt en procent svarade att de någon gång hade injicerat.