I april 2017 fick Folkhälsomyndigheten i uppdrag att i samråd med Socialstyrelsen kartlägga omfattningen och typen av narkotikavanor bland ensamkommande barn och unga upp till 21 år. Uppdraget redovisas nu till regeringen.

– Vi hoppas att kartläggningen kan bidra till att psykisk ohälsa och droganvändning uppmärksammas så att vi på alla samhällsnivåer kan förebygga problem och se till att de ungdomar som behöver stöd, hjälp och behandling erbjuds det, säger Åsa Domeij, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Sammantaget visar kartläggningen – som baseras på fyra delstudier – att det inte går att säga generellt att narkotikaanvändning skulle vara vanligare bland ensamkommande ungdomar än bland andra. Men på en del orter finns uttalade problem, och några av de aktörer som intervjuats betraktar utvecklingen som oroande. I registerstudien såg man även att den grupp ensamkommande som kom till Sverige innan 2015 i högre grad hade vårdats för substansbruk i jämförelse med övriga ungdomar.

– Det är signaler som vi ska ta på allvar, säger Åsa Domeij.

Gruppen ensamkommande är mycket heterogen och har olika förutsättningar och behov. Men generellt har gruppen fler riskfaktorer för psykisk ohälsa och social utsatthet än barn och ungdomar som anlänt i sällskap med sina föräldrar. Det kan i sin tur öka risken för narkotikaanvändning. En lång asylprocess, brist på fritidsaktiviteter, stora boenden och avsaknaden av en trygg bas är, tillsammans med psykisk ohälsa, de största riskfaktorerna för att börja använda narkotika, enligt de intervjusvar som ingår i kartläggningen.

Det är viktigt att kunskapsstöd och förebyggande arbete genomförs där ensamkommande barn och unga befinner sig, inte minst med tanke på att föräldrastödet saknas. I detta arbete behöver de svårigheter som en osäker livssituation och språkbarriärer innebär beaktas.

Redovisning av uppdraget

Redovisning av regeringsuppdraget (PDF, 296 kB)

De fyra delstudier som ingår i kartläggningen är:

En webbenkät till socialtjänsten (PDF, 323 kB) i landets alla kommuner samt stadsdelarna i Göteborg, Malmö och Stockholm

En tvärsnittsstudie (PDF, 840 kB) baserad på uppgifter som finns om ensamkommande barn och unga i databasen IKMDOK

En nationell registerstudie (PDF, 417 kB) baserad på data från Socialstyrelsen, Migrationsverket och Statistiska centralbyrån (SCB)

Fokusgruppsintervjuer (PDF, 210 kB) i Göteborg, Malmö, Stockholm, Sundsvall. med representanter från beroendemottagningar, HVB-hem, ideella organisationer, länsstyrelser, SIS, socialtjänsten och polismyndigheten.

Läs mer

Faktablad: Ensamkommandes utsatthet kan leda till ökat narkotikabruk