Projektet drivs av Linnéuniversitetet i samverkan med Göteborgs universitet, Psykologiska institutionen, CERA och Maria-mottagningar.

Bakgrund

Fler ungdomar än tidigare i Sverige har kontakt med en Mariamottagning för någon form av alkohol- eller narkotikaproblematik. Mariamottagningarnas arbetssätt har det senaste decenniet etablerats och fått en omfattande nationell spridning. Det finns dock en begränsad kunskap om de ungdomar som söker sig till dessa mottagningar och vilka resultat kontakten leder till.

Syfte

Projektet syftar dels till att identifiera olika utfallsgrupper vid ett respektive tre år efter påbörjad kontakt, dels undersöka hur risk- och skyddsfaktorer, uppgifter om interventionen eller andra betydelsefulla behandlingsaspekter kan relateras till olika utfallsgruppers förändring över tid.

Arbetssätt

De s.k. Mariamottagningarna har ett gemensamt arbetssätt där en av de bärande principerna är samlokalisering och samverkan mellan hälso/sjukvård och socialtjänst. Mariamottagningarnas uppdrag är att erbjuda information, rådgivning och behandling till ungdomar med alkohol- och narkotikaproblem och deras familjer. Ungdomar och familjer kan själva vända sig till mottagningarna, men kontakter kan även initieras av socialtjänst eller andra verksamheter inom landstinget.

Utvärdering

I det aktuella forskningsprojektet följs ungdomar med en kontakt vid Mariamottagningarna upp, ett respektive tre år efter avslutad kontakt, med information från nationella register. Den centrala frågeställningen är att studera ungdomars förändring avseende alkohol- och narkotikaanvändning, psykisk hälsa, social situation samt hur risk- och skyddsfaktorer påverkar utfallet för olika grupper efter kontakt med Mariamottagningarna.

Pdf med projektinformationen för utskrift (PDF, 245 kB)