• Vilka produkter omfattas av lagen?

    Lagen gäller tobak och liknande produkter.

    Med tobak avses:

    • cigaretter
    • rulltobak
    • tobak för vattenpipa
    • andra tobaksvaror för rökning såsom cigarrer och piptobak
    • rökfria tobaksvaror såsom snus och tuggtobak.

    Med liknande produkter menas:

    • e-cigaretter och påfyllningsbehållare
    • örtprodukter för rökning
    • vattenpipor
    • "njutningsmedel som till användningssättet motsvarar rökning men som inte innehåller tobak". Hit räknas t.ex. e-cigaretter som inte innehåller nikotin och därför inte är att betrakta som e-cigaretter i lagens mening.

    Följande produkter omfattas inte av den nya lagen:

    • Produkter som är klassificerade som narkotika enligt narkotikastrafflagen (1968:64).
    • Hälsofarliga varor enligt lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor (1999:42).
    • E-cigaretter och påfyllningsbehållare som omfattas av läkemedelslagen (2015:315) eller lagen om medicintekniska produkter (1993:584).
  • Varför har riksdagen beslutat om fler rökfria miljöer?

    Det finns flera skäl till det:

    • Att införa ett rökförbud på vissa allmänna platser utomhus minskar den sociala exponeringen för rökning och bidrar därmed till att avnormalisera rökning. Detta är extra viktigt i förhållande till ungdomar, vilka är särskilt känsliga för visuella signaler och sociala normer.
    • Införandet av rökfria inomhusmiljöer har minskat rökningen och risken för tobaksröksrelaterade sjukdomar. Lagstiftaren utgår från att ett förbud att röka på allmänna platser utomhus kommer att få en motsvarande effekt.
    • Rökning begränsar tillgängligheten till allmänna platser för personer som är överkänsliga för rök. Speciellt gäller det barn, vars luftvägar är särskilt känsliga. Lagstiftaren utgår från att ett utvidgat rökförbud på vissa allmänna platser utomhus kommer att göra platserna mer tillgängliga för personer som av olika skäl inte vill eller bör utsättas för tobaksrök.
  • I vilka nya miljöer blir rökning förbjuden?

    Flera nya rökfria miljöer införs:

    • Områden i anslutning till färdmedel som finns utomhus, t.ex. perronger, busshållplatser och taxizoner. Även andra utomhusområden som är avsedda för resenärer, exempelvis biljettområden och gångbanor i anslutning till spårområdet omfattas av förbudet.
    • På uteserveringar utanför t.ex. restauranger och caféer.
    • Inom inhägnade platser utomhus som huvudsakligen är avsedda för idrottsutövning, dvs. idrottsanläggningar. Rökförbudet gäller inte bara platser för själva idrottsutövandet utan även platser som används för andra ändamål, exempelvis försäljning, under förutsättning att dessa platser ligger inom det inhägnade området. Om idrottsanläggningen används för andra aktiviteter och arrangemang, t.ex. konserter och mässor, omfattas den fortfarande av rökförbudet.
    • På lekplatser som allmänheten har tillträde till.
    • Vid entréer till lokaler och andra utrymmen som omfattas av rökförbud enligt lagen om tobak och liknande produkter, t.ex. entréer till restauranger, järnvägsstationer och lokaler för hälso- och sjukvård.
  • Vem har ansvar för att rökförbudet följs?

    Ansvaret för att rökförbudet följs ligger på den som äger eller på annan grund (t.ex. som hyresgäst) disponerar över en lokal, ett annat utrymme eller ett område utomhus – kort sagt den som har praktiska möjligheter att se till att bestämmelserna om rökförbud följs.

    Vid entréer har ägaren eller den som på annan grund disponerar över lokalen eller utrymmet innanför entrén ansvar för rökförbudet. Det gäller oavsett om denna person äger eller disponerar området utanför entrén. Om en entré går till ett köpcentrum eller ett kontorskomplex, bär normalt fastighetsägaren ansvaret för att rökförbudet följs.

    Skyltning, avvisning m.m.

    Den som har ansvar för rökförbudet ska genom skyltning tydligt informera om förbudet och vid behov ingripa med information och tillsägelser. Om någon trots tillsägelse röker där rökning inte är tillåten, får denna person avvisas. Bara poliser och ordningsvakter har rätt att avvisa. Den som är ansvarig för att rökförbudet följs har alltså inte laglig rätt att själv avlägsna personer som bryter mot rökförbudet, utan måste ta hjälp av polis eller ordningsvakter.

    Tillsyn

    Kommunen har tillsynsansvar över de rökfria miljöerna. Folkhälsomyndigheten ansvarar för att ge kommunerna tillsynsvägledning om rökfria miljöer. Länsstyrelsen utövar tillsyn inom länet över de rökfria miljöerna. I den tillsynen ingår bl.a. att följa kommunernas verksamhet och biträda kommunerna med information och råd.

  • Gäller rökförbudet bara tobaksrökning?

    Nej, vid tillämpningen av reglerna om rökfria miljöer omfattar ordet "rökning" inte bara tobaksrökning utan även:

    • inhalering av tobak som t.ex. förångats
    • rökning av örtprodukter för rökning
    • användning av e-cigaretter
    • användning av njutningsmedel som till användningssättet motsvarar rökning men som inte innehåller tobak, t.ex. e-cigaretter som inte innehåller nikotin och därför inte är att betrakta som e-cigaretter i lagens mening.
  • Vad innebär reglerna om tillståndsplikt?

    De nya reglerna om tillståndsplikt innebär att den som säljer tobaksvaror måste ha tillstånd till det. Det gäller såväl den som säljer tobak till konsumenter (detaljhandel) som den som ägnar sig åt annan försäljning av tobak (partihandel). Tillstånd ansöks om hos kommunen som bl.a. ska göra en prövning av sökandens lämplighet. Vid en prövning granskas bl.a. ekonomisk skötsamhet och eventuell förekomst av tidigare brottslig belastning (vandel).

    För att få tillstånd krävs dessutom att den som säljer tobaksvaror ska utöva särskild kontroll (egenkontroll) över försäljningen och ansvara för att det finns ett för verksamheten lämpligt egenkontrollprogram. Ett egenkontrollprogram är dessutom ett villkor för att en ansökan om tillstånd ska anses vara komplett.

    Yttranden från Polisen och Tullverket

    I tillståndsprocessen ingår ett remissförfarande.

    Vid prövningen av en ansökan om tillstånd för detaljhandel får kommunen inhämta ett yttrande från Polismyndigheten.

    Vid prövningen av en ansökan om tillstånd för partihandel måste både Polismyndighetens och Tullverkets yttranden inhämtas för att ansökan ska kunna bifallas.

    Återkallelse av tillståndet för försäljning

    Ett försäljningstillstånd kan återkallas av kommunen om:

    1. tillståndet inte längre nyttjas
    2. den som har fått tillståndet inte längre uppfyller kraven för tillstånd
    3. det inom den tillståndspliktiga verksamheten har förekommit brottslig verksamhet som tillståndshavaren känt till men inte har ingripit mot
    4. tillståndshavaren har fått en eller flera varningar men inte har rättat till det som låg till grund för varningen/varningarna.

    Varning i stället för återkallelse av tillstånd

    I stället för återkallelse får kommunen meddela tillståndshavaren en varning. Eftersom återkallelse av ett försäljningstillstånd är en mycket ingripande åtgärd bör varning användas i första hand och återkallelse bara användas i de allvarligaste fallen och vid upprepade överträdelser.

    Överklagande

    Kommunens beslut kan överklagas till allmän förvaltningsdomstol (förvaltningsrätt, kammarrätt, Högsta förvaltningsdomstolen). Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen.

    Övergångsregler vid försäljning av tobaksvaror

    En detaljhandlare som har anmält försäljning av tobaksvaror före den 1 juli 2019 (dvs. innan de nya reglerna börjat gälla) får fortsätta försäljningen om hen ansöker om försäljningstillstånd senast den 1 november 2019. Efter en sådan ansökan får försäljningen fortsätta i avvaktan på kommunens beslut.
    Innan kommunen har meddelat beslut i tillståndsfrågan tillämpas bestämmelserna i den gamla tobakslagen.

  • Gäller reglerna om tillståndsplikt även liknande produkter?

    Nej, reglerna om tillståndsplikt gäller bara tobaksvaror.

    För försäljning av e-cigaretter och påfyllningsbehållare gäller fortfarande ett anmälningsförfarande hos kommunen.

    Örtprodukter och njutningsmedel som till användningssättet motsvarar rökning men som inte innehåller tobak får säljas utan tillstånd eller anmälan.

  • Finns det någon ny reglering gällande snus?

    Ja, i lagen fastställs att styckförpackningar med portionsförpackat snus ska innehålla minst 20 portioner. Bestämmelsen innebär ett förbud att sälja snus i små och prismässigt attraktiva förpackningar, vilka kan verka lockande för främst yngre personer. Med snus avses enligt lagen endast produkter som innehåller tobak.

    Övergångsbestämmelse

    Man får fortsätta sälja snusförpackningar med färre portioner än 20 stycken till konsumenter t.o.m. den 31 december 2019, förutsatt att snuset har tillverkats före den 1 juli 2019.

  • Vad gäller om spårbarhets- och säkerhetsmärkning?

    Genom lagen införs regler om spårbarhets- och säkerhetsmärkning av tobaksvaror. Reglerna syftar till att motverka den illegala handeln med tobaksvaror.

    Spårbarhetssystemet ställer krav på att alla styckförpackningar med tobaksvaror ska förses med en unik identitetsmärkning som gör det möjligt att fastställa bl.a. datum och plats för tillverkningen och leveransvägen. Märkningen gör det möjligt att identifiera, spåra och söka av varorna genom hela leveranskedjan fram till detaljistledet.

    Utöver den unika identitetsmärkningen ska alla styckförpackningar med tobaksvaror som släpps ut på marknaden vara försedda med en säkerhetsmärkning. Säkerhetsmärkningen ska göra det lättare att avgöra om varorna är äkta eller inte och ska därför inte gå att manipulera. Den ska bestå av minst fem typer av äkthetsdetaljer, både synliga och osynliga. Minst en äkthetsdetalj ska tillhandahållas av en oberoende tredjepartsleverantör.

    Mer information om säkerhetsmärkning

    Tillsyn

    Kommunerna får genom den nya lagen tillsynsansvar över spårbarhets- och säkerhetsmärkningen i detaljhandeln. Vilken myndighet som ska utöva tillsyn över spårbarhets- och säkerhetsmärkningen i övriga fall kommer att bestämmas av regeringen.

    Då börjar reglerna att gälla

    Bestämmelserna om spårbarhets- och säkerhetsmärkning av cigaretter och rulltobak börjar gälla redan den 20 maj 2019, och den 20 maj 2024 vad gäller andra tobaksvaror.

    Kommunernas tillsynsansvar över spårbarhets- och säkerhetsmärkning träder dock i kraft samtidigt med lagen i övrigt, dvs. den 1 juli 2019.

  • Vilka nya uppdrag medför lagen för Folkhälsomyndigheten?

    Lagen medför flera nya uppgifter för Folkhälsomyndigheten:

    • Vi ger tillsynsvägledning vid tillståndsplikt för tobaksförsäljning samt nya rökfria miljöer.
    • Vi har föreskriftsrätt om egenkontrollprogram.
    • Vi är mottagare av registreringar för gränsöverskridande distansförsäljning av tobaksvaror.
    • Vi har tillsynsansvar över gränsöverskridande distansförsäljning.
    • Vi har tillsynsuppdrag avseende hälsovarningar, produktpresentation och medföljande information i andra fall än på försäljningsställen. Det innebär bl.a. att vi i dessa avseenden har tillsynsansvar över partihandlare.

    Uppdragen som är kopplade till spårbarhet och säkerhetsmärkning är ännu inte bestämda av regeringen. Det innebär att vi kan få uppgifter även inom det området.

    Folkhälsomyndigheten avser att producera väglednings- och informationsmaterial om den nya lagen. Vi ser också över möjligheten att skapa ett större register över kommunala beslut m.m.

  • Vad gäller i fråga om omhändertagande av tobaksvaror enligt den nya lagen?

    Möjligheten att omhänderta tobaksvaror upphör enligt den nya lagen. Motiven till det är dels att reglerna om omhändertagande ansetts vara svåra att tillämpa, dels att möjligheten till omhändertagande använts i mycket begränsad utsträckning av kommunerna.

  • När träder den nya lagen i kraft?

    De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2019. Bestämmelserna om spårbarhet och säkerhetsmärkning av cigaretter och rulltobak börjar dock gälla den 20 maj 2019, och den 20 maj 2024 vad gäller andra tobaksvaror.